De efterlyser en spirituell välfärd där människor i olika åldrar kan mötas
– Meningen i livet ligger i vardagen, säger en av två unga män som Lärorikt har träffat på ungdomshuset Boost i Mariehamn. De har båda kämpat med att hitta sin plats i tillvaron, men har nu hittat viktiga pusselbitar som ger dem mening i livet.
Vinden viner över de åländska fälten som natten täckt med snö. Jag är på väg till Ungdomshuset Boost för att träffa Axel Taivassalo och Joacim Andersson för att tala om livets mening en kulen dag i november. Det visar sig att en av killarna är nybliven katolik, medan den andra snart ska bli pappa.
Axel Taivassalo är 21 år gammal. Han är hemma från Mariehamn, hemma i flera kulturer eftersom hans mor är danska. Just nu är han på ungdomshuset Boost, som föreningen Ung Resurs driver, för att han behöver kicka igång livet efter gymnasiet.
– Jag är katolik, säger han efter en stund och tittat lite under lugg för att se om det frambringar någon reaktion.
Axel Taivassalos beslut att bli katolik är inte ett plötsligt infall, utan ett beslut som bygger på ett passionerat undersökande av olika trosinriktningar.
– Mina föräldrar är agnostiker och jag var tvungen att söka sanningen på mitt eget vis. Den processen startade när jag var 13 år.
Han medger att det kan kännas ganska ensamt att vara katolik på Åland.
En baby på ultraljud
Joacim Andersson är 26 år. Han bor också på Åland och är praktikant på Ung Resurs eftersom han studerar till socionom vid Novia. Han trivs med ungdomar och några minuter in i intervjun berättar han att han ska bli pappa.
– Som blivande förälder blir vägen rakare, och när jag såg ultraljudsbilderna på vårt barn vaknade någonting inom mig. Jag tror att meningen i livet ligger i vardagen. Det är en attitydgrej och meningsfullheten skapas när man står där och diskar och är närvarande.
Jag tror att meningen i livet ligger i vardagen. Det är en attitydgrej och meningsfullheten skapas när man står där och diskar och är närvarande.
Joacim Andersson
Samtalet rör sig mellan världens moraliska förfall till betydelsen av att vara rotad i det lokala.
– I dag blir man snarare världsmedborgare än byabo, och det här innebär att människan hela tiden tvingas zooma ut när man inte har sin lokala by att ty sig till, säger Axel Taivassalo.
De båda männen gillar Åland. Här finns släktband, en skyddad tillvaro. De medger att det i dag kan låta reaktionärt att tala om behovet av ett hemtrevligt litet skyddat område.
Diskar och tror på framtiden
– Jag valde att bli socionom för att jag vill vara en rollmodell och hjälpa andra. Livets mening handlar om att ta ansvar för det som finns runtomkring mig. Visst har jag också stora livsmål, men jag utgår från meningen i vardagen, och därifrån tar jag mig vidare, säger Joacim Andersson.
Axel Taivassalo håller med, men utvidgar ändå tankegångarna lite.
– Köttet och anden samarbetar mot det stora målet, men för att vara tillfreds i vardagen måste man ju se och tro också på någonting större som ger hopp.
Han säger att det är koncepetet med de stora religiösa världsåskådningarna och politiska strömningarna kring vad som är gott och ont, sant eller falskt, som genomsyrar hela vår vardag och styr hur vi tar oss an verkligheten.
– Varför diskar jag? Kanske för att min sambo inte ska behöva göra det, eller för att annars blir det hemskt i morgon, men allt det här vittnar om en framtidstro.
Axel Taivassalo har också klart för sig vad han tycker att är livets mening.
– Det är att lära känna Gud och andra människor och sedan arbeta för den gemensamma mänskligheten och följa det dubbla kärleksbudet. Gudstron tar inte bort individualiteten, utan den ger mening. Jag hittade Gud för att jag sökte.
Det finns ett tomt hål som ropar
Joacim Andersson lyssnar intensivt, men säger att han själv har svårt att tro på Gud på det sättet.
– Men fint att du hittade Gud, säger han till Axel.
Själv har han varit för upptagen för att hinna fundera på existentiella frågor, men medger att det känns rätt skönt att få sitta ner och göra det.
– Många känner att Gud inte passar in och man känner sig inte bekväm, men ändå blir det ett hål där inuti. Hur kan man jobba med det hålet? Behöver vi en spirituell välfärd, och hur skulle den i sådana fall kunna se ut?
Axel Taivassalo riktar flera gånger hård kritik mot den sterila lutheralismen som folk enligt honom är utleda på och som snart kommer att falla ihop.
– Frikyrkliga samfund erbjuder Jesus, men efter det vet man inte riktigt vad ska man göra av människorna.
Joacim Andersson säger att han i stället är urled på att unga i olika sammanhang får höra käcka uttalanden om att ”du är så fylld med potential och att du kan bli ungefär vad som helst”.
– Men vad vill jag göra då? Man behöver sätta sig ner och bestämma sig och helt enkelt börja någonstans.
En värld som glider
Axel Taivassalo tycker att det finns en stor ungdomlig mållöshet i dag.
– När man har frihet att definiera sig själv som precis vad som helst, vad ska man då vara? Allt är möjligt, men ändå är det inte personligt nära eller lättillgängligt, och därför känns hela världen lite abstrakt och flytande.
Allt är möjligt, men ändå är det inte personligt nära eller lättillgängligt, och därför känns hela världen lite abstrakt och flytande.
Axel Taivassalo
Den unga katoliken tycker att det behövs en moralisk återupplivning när ondskans våg väller in.
– För att hitta sig själv måste man kunna definiera sig själv i förhållande till andra. Vi är alla födda i en viss familj, på en viss plats och i en viss tid. Det behöver finnas en familje- och en samhällsstruktur.
Axel Taivassalo tycker inte att det här är att sträva bakåt.
– Om man kommer med påståendet att det är gammalmodigt, behöver man ha respekt för att allt det goda vi har beror på det som tidigare generationer gjort. Finland är ändå uppbyggt utifrån vinterkriget, säger ålänningen och ler.
Kirkegaard blev räddningen
Joacim Andersson sitter tyst och lyssnar. Sedan berättar han om hur han föll mellan stolarna när han var yngre.
– Jag blev felaktigt diagnostiserad som bipolär och hade överlag svårt att sätta ord på mina känslor. Alla verktyg för att hantera livet fattades mig.
För sju år sedan lämnade han ett missbruk bakom sig för gott. Ett litet viktigt steg på vägen var när han fick en biografi om filosofen Kirkegaard av sin läkare.
– Jag läste slut hela boken på tre timmar för jag var så understimulerad, men det som var viktigt var att det fanns en vuxen där som såg mitt behov.
Joacim Andersson säger att det inte spelar någon roll om det är en vaktmästare, städare eller lärare. Han tycker också att vi även borde börja koppla in de äldre igen i samhället.
– Här kommer vi igen in på den spirituella välfärden som vi talade om tidigare, och många gånger är det enda som behövs att man får spegla sig i någon vuxen.
Man behöver ha någon att prata med, även om det inte är biktfadern.
Axel Taivassalo
Axel Taivassalo har ett tips till alla vuxna.
– Man behöver ha någon att prata med, även om det inte är biktfadern. Lyssna på de ungas tankar, dela med dig av din livserfarenhet och var en rollmodell.
Ung Resurs
- Ung Resurs är en ideell förening på Åland som grundades 2010.
- Målsättningen är att ungdomar i åldrarna 15–29 ska hitta en meningsfull sysselsättning och sin väg till fortsatta studier, praktik eller arbete.
- Ung Resurs arbetar med olika typer av verksamheter, till exempel den uppsökande verksamheten Ungdomslotsarna, samt lågtröskelverksamheten Starten och den dagliga sysselsättningsverksamheten Katapult.
- Ungdomshuset Boost som finns utanför Mariehamns centrum är ett samverkanshus där det finns utrymme för olika aktörer som arbetar med ungdomar.
- Värdegrunden utgår från att alla unga är värdefulla och ingen ska lämnas utanför samhället.
- Lär mera på föreningens webbplats.
