“Att redan små barn förväntas använda skärmar klingar falskt mot vår värdegrund”
Steinerlekskolan Näckrosens pedagoger vill varje dag vara rollmodeller för barnen på lekskolan – med det uttalade målet att fostra barnen att göra goda gärningar. Att ge barnen sin fulla uppmärksamhet är ett viktigt steg på vägen.
Lugnet och litenheten, det är den känslan du får när du stiger in i vår lekskola. Ibland behöver man inte ens träffa människor eller känna till värdegrunden för att få en känsla av hurdan en lekskola är, säger Eva Lotta Svanbäck-Nietosvaara som är föreståndare på Steinerlekskolan Näckrosen i Helsingfors.
För pedagogerna på Steinerlekskolan Näckrosen är värdegrunden det som arbetet kretsar kring varje dag.
– Men inte talar vi direkt med barnen om den och rätt sällan ens direkt med föräldrarna, men det genomsyrar ändå allt vi gör, säger Katja Degerman, Steiner-småbarnspedagog och viceförståndare på Näckrosen.
Värdegrunden styrs väldigt långt av steinerpedagogikens människosyn och syn på världen.
– Vi talar förstås mycket om målsättningen med pedagogiken med föräldrarna. Vi vuxna är modeller för barnen, och det är viktigt att komma ihåg att det vi säger har mindre betydelse än det vi gör. Barn är väldigt känsliga på att snappa upp saker, säger Degerman.
Satsar på att vara närvarande och ge tid
Eva Lotta Svanbäck-Nietosvaara har tidigare jobbat som arbetshandledare inom den kommunala småbarnspedagogiken. För sex år sedan blev hon administrativ chef på Näckrosen.
Många daghem har svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal och omsättningen bland personalen är på många håll stor. Varken Degerman eller Svanbäck-Nietosvaara vill onödigt mycket jämföra sin lekskola med kommunala daghem, men de framhåller att de själva sätter väldigt mycket tid på att vara närvarande vuxna och ge tid för barnen.
Jag brukar säga att värdegrund i sig inte tar längre tid.
Eva Lotta Svanbäck-Nietosvaara
– Det tar inte längre tid att säga en sak snällt, säger Svanbäck-Nietosvaara.
På Näckrosen vill pedagogerna att barnen i en trygg miljö ska ta sina första steg att växa in i världen.
– Vi tänker att barnen ska få vara aktiva och delaktiga i världen, inte passiva mottagare. Vi hoppas att de ska få ge uttryck för sin egen vilja och sin fantasi på sitt eget sätt, säger Degerman.
Plötsligt förflyttar vi oss i samtalet från höga ideal till situationen då barnen ska klä sig och gå ut. Alla kan se framför sig hur stökigt och högljutt det kan vara när många barn samtidigt ska ut på gården.
– Jag sitter där med ett litet barn i famnen och håller upp en handske. Det är viktigt att erbjuda barnen handsken och inte själv med kraft klä på den! Istället väntar jag att barnet med sin egen viljeimpuls klär på sig handsken. Om barnet inte gör det direkt sjunger jag kanske en vacker sång. På det här sättet bjuder vi på ett mjukt sätt in barnet i världen, beskriver Katja Degerman.
Fostrar till goda gärningar
Hur blir det då om barnet har en dålig dag och inte alls vill samarbeta?
– Ibland finns det stunder som är jättejobbiga för barnen, speciellt i den åldern då den egna viljan vaknar. Men det brukar oftast hjälpa att ge barnet gott om tid; att verkligen stannar upp och vara närvarande med barnet. Vi har lyckligtvis små grupper här, då kan vi ofta ge den där tiden. Musik och humor hjälper upp många situationer, säger Degerman.
I Steinerpedagogiken lyfts ord som humanism, skönhet och rättvisa upp. Pedagogiken har som uttalat mål att fostra barnen att göra goda gärningar.
I vilka situationer upplever ni att er värdegrund riskerar att utmanas starkt eller till och med kolliderar med vardagen där utanför?
– Det som jag tänker på först är digitaliseringen. Det stora trycket i samhället på att redan 1- till 2-åringar ska få lära sig hur man använder skärmar. Det är något som vi ser att klingar lite falskt mot vår värdegrund. Vi vill erbjuda barnet en äkta tillvaro, med äkta naturmaterial och äkta närvarande människor. Vi vill ge barnen grunderna i den mänskliga samvaron. I fråga om just de här skärmarna så har trycket varit störst från omgivningen, säger Katja Degerman.
Frihet är en målsättning
En Steinerlekskola följer samma styrdokument som andra daghem.
– Värderingarna i de nationella styrdokumenten för småbarnspedagogiken är väldigt fint formulerade och vi står bakom dem alla, det säger ju också lagen att vi ska göra. Men det som jag vill lyfta upp är friheten. Det är inte en metod, utan målsättningen med fostran – att barnen så småningom hittar sin egen levnadsväg och sina egna värderingar, säger Katja Degerman.
Hon säger att de strävar efter att betona det individuella och att barn sinsemellan är olika.
– Vi brukar säga att vi vill lära barnen att “vara ett jag i ett vi”. Att uttrycka sig själv på sitt eget sätt men ändå ge utrymme åt de andra.
Föreståndaren Eva-Lotta Svanbäck-Nietosvaara tillägger att många av småbarnspedagogerna på Näckrosen tidigare har jobbat inom den kommunala dagvården.
– Det tillför en mångsidighet i vårt arbete att de har jobbat på olika sätt tidigare. Öppenheten i utbildningssammanhang är också viktig. Vi deltar i utbildningar med småbarnspedagoger från kommunala daghem. Det är värdefullt att vi inte blir som en liten ö i vår egna lilla förträfflighet. Vi vill lära oss nytt och ta sådant till oss som vi märker att också vi kan ha nytta av, säger Eva Lotta Svanbäck-Nietosvaara.
