Därför måste lärare träna på relationer – även digitalt
Forskaren Annika Wiklund-Engblom säger att läraryrket i grunden handlar om relationskompetens. När undervisningen och människomöten allt oftare sker online behöver lärare utveckla digital trygghet, men också det hon kallar pedagogisk takt: förmågan att känna in sina elever och skapa dialog i klassrummet.
Föreställ dig att du är lärare och får ett par virtuella glasögon. Plötsligt står du inför en elev som vägrar samarbeta och börjar provocera. Med hjälp av glasögonen kan du träna utmanande sociala situationer i klassrummet utan att verkliga människor behöver utsättas för obehagliga upplevelser.
Den här typen av forskning är forskaren Annika Wiklund-Engblom intresserad av. Hon är docent i pedagogik och lektor vid Umeå universitet, medan hemmet finns på andra sidan Kvarken i finländska Sundom.
Många nya lärare får en chock när de inser att läraryrket också handlar väldigt mycket om sociala relationer, förutom att man ska undervisa. I Sverige har det här lett till ett drop-out-fenomen bland lärare
– Många nya lärare får en chock när de inser att läraryrket också handlar väldigt mycket om sociala relationer, förutom att man ska undervisa. I Sverige har det här lett till ett drop-out-fenomen bland lärare, säger hon.
En relationskompetent lärare förändrade allt
Det var ingen självklarhet att Annika Wiklund-Engblom själv skulle bli forskare. I en föreläsning för Utbildningsstyrelsen berättar hon om en skoltrött tonåring som åkte som utbyteselev till USA.
Där mötte hon en relationskompetent lärare som fångade upp henne i rätt ögonblick. Intresset för lärande väcktes och så småningom började hon studera utvecklingspsykologi och senare pedagogik.
Under slutet av 1990-talet bodde hon en period i Indien. Där väcktes också ett intresse för programmering och hur det digitala skapar möjligheter för lärande.
– Jag blev tidigt intresserad av IT-pedagogik och skrev senare min doktorsavhandling i anslutning till ett nytt forskningslabb vid Mediacity där man kunde studera lärande i digitala sammanhang med bland annat ögonrörelser.
Sedan dess har hon arbetat med många olika projekt inom sitt kärnintresse: digital design för lärande och välbefinnande.
Digitala möten kräver nya ritualer
I dag är Annika Wiklund-Engblom särskilt intresserad av det hon kallar relationskompetens. Hon menar att dialogen är grunden för att vi överhuvudtaget ska kunna förverkliga ett demokratiskt samhälle.
Samtidigt behöver vi aktivt skapa nya normer för hur vi möts digitalt. Vissa vardagsritualer har redan blivit etablerade.
– Hör du mig? Ser du mig? Det är vanliga inledningsfraser när man ska börja ett digitalt möte, säger hon och skrattar.
Men digitala möten innebär också en särskild sårbarhet eftersom stora delar av kroppsspråket saknas.
– Då måste läraren plocka upp andra subtila sätt att avläsa relationen på. Hur länge tar det till exempel innan en elev svarar på ett mejl? Det blir helt andra tolkningsramar och dialogen blir mycket mer multimodal.
Tekniskt strul hör också till vardagen. Forskaren ger ett tips som alla kan ha nytta av.
– Humor är ett bra verktyg för att sänka sårbarhetströskeln. Det är okej om micken inte alltid fungerar.
Hybridmöten kan skapa ojämlikhet
Läraren eller ledaren befinner sig ofta i en maktposition, och den obalansen kan tyvärr förstärkas i digitala möten. Där blottas man på helt nya sätt.
Annika Wiklund-Engblom nämner ett hybridmöte där alla utom en person är fysiskt närvarande i rummet.
– Den som uppträder på en storskärm ser inte om de andra till exempel skrattar åt hen. Man ser bara trettio skuggor utan ansiktsuttryck. Min åsikt är att hybridmöten är omänskliga och skapar ojämlikhet, särskilt när det gäller tryggheten som är grunden för allt lärande.
Samtidigt kan digitala möten också bidra till mer jämlika samtal. Det har forskaren goda erfarenheter av.
– Tidigare reste jag oftare till Helsingfors för att träffa kolleger och det kändes ibland som att vi från Österbotten inte var delaktiga på jämlik nivå då vi ofta var frånvarande eller missade korridorsnacket. Under pandemin började vi mötas digitalt och då uppstod nya samarbetsformer. Plötsligt pratade vi mer på samma nivå.
Relationskompetens går att träna
De största utmaningarna för god relationskompetens i klassrummet handlar ofta om lärarens egen självbild. Annika Wiklund-Engblom är övertygad om den saken, och ställer en indirekt fråga till alla lärare.
– Har du fått verktygen att stiga ner och faktiskt möta eleverna på den nivå som behövs? Det här måste man få träna, också när det gäller digitala möten.
Därför söker Wiklund-Engblom som bäst finansiering för ett universitetsprojekt som ska utveckla lärarutbildningen, skapa nya kurser och även ta fram helt nya begrepp inom området. Ett centralt nytt ord i hennes arbete är pedagogisk takt.
– Det handlar kort och gott om att känna in den andra personen. Hur ska man agera för att skapa pauser och tystnad, närhet och distans?
Hennes forskarkollega, Ann-Louise Ljungblad, har till exempel analyserat klassrumssituationer på mikronivå och frågat lärare varför de ibland väntar flera sekunder innan de svarar en elev. De här pauserna är en del av dialogen och hur man skapar utrymme för trygghet.
Wiklund-Engblom talar även om andra nya begrepp som till exempel dilemmasituationer och pedagogisk fantasi. Dem beskriver hon närmare i den redan nämnda föreläsningen på Utbildningsstyrelsens webbplats.
Dialog börjar med att någon lyssnar
När det gäller dialog och lärande lyfter Annika Wiklund-Engblom fram två viktiga utgångspunkter som gäller oavsett om lärande sker fysiskt eller digitalt.
Hon brukar visa sina lärarstuderande en bild av en väg som försvinner in i dimman med ord av den persiska poeten Jalal al-din Rumi: “As you start to walk on the way, the way appears” (ung. När du börjar gå, visar sig vägen).
Samtidigt behövs ett öppet mindset som inte är statiskt. Hon nämner attityden som man brukar tillskriva Pippi Långstrump när det gäller inställningen till nya saker: ”Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag helt säkert”.
– De här två aspekterna går hand i hand: att jag som lärare ser dig som elev och anpassar min pedagogiska takt så du vågar stiga in i dialogen, och med i den öppna processen i det asymmetriska mötet mellan lärare och elev.
Annika Wiklund-Engblom berättar att en bekant lärare brukar formulera samma tanke på ett
– När ni går ut från klassrummet ska ni vara klokare än jag.
Men det finns en viktig sak som ofta glöms bort i ett högljutt och extrovert samhälle. Annika Wiklund-Engblom fångar kärnan i all dialog som sker mellan människor.
– Den största poängen med dialog är att du också kan lyssna.
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Dialog.
Forskarens tips för ökad digital trygghet i undervisningen
Ge eleverna en röst digitalt. Stöd eleverna så att de vågar uttrycka sig och känna att de har inflytande i digitala möten.
Visa olika sätt att kommunicera. Presentera verktyg som chatt, reaktioner och andra funktioner så att fler kan delta på sitt sätt.
Tydliggör vad som gäller. Prata om vad som är okej och inte okej att göra när man möts digitalt.
Var flexibel med kameran. Fundera över om kameran alltid måste vara på eller om den kan användas efter behov.
Ta hänsyn till hemmiljön. Kom ihåg att vissa elever kan känna sig obekväma med att visa sitt hem eller sin familjesituation i bakgrunden.
Läs mer
Wiklund-Engblom, A. (2018). Digital relational competence: Sensitivity and responsivity to needs of distance and co-located students. Seminar.net – International Journal of Media, Technology and Lifelong Learning, 14(2), 188–200.
Wiklund-Engblom, Bergström & Lindfors (2025). Exploring teaching practices in an innovative learning environment: A pragmatic view on the student-centred ideal in future classrooms. Postdigital Science and Education.
Bergström, Wiklund-Engblom & Lindfors (2025). Sharing teacher power: Exploring teaching practices in innovative learning environments through mixed methods analysis. Teachers and Teaching.
