Skribent
Klasslärarstuderande vid Åbo Akademi
Norden och samer glöms ofta bort i undervisningen
De nordiska länderna har en lång gemensam historia. År 1397 samlades representanter från alla nordiska länder i Kalmar för att fatta ett stort beslut. Aristokraterna hade bestämt sig för att att de nordiska länderna skulle bilda en union under ledning av en och samma monark. Så bildades Kalmarunionen, det största politiskt sammanhållna området i Nordens historia. Kalmarunionen skulle vara i över 100 år, fram till 1520. De nordiska länderna samarbetade med varandra långt innan Kalmarunionen och de skulle göra det efter splittringen. Men under cirka 120 år fungerade de praktiskt taget som ett enda stort land.
Trots det får dagens elever i Finlands klassrum inte nödvändigtvis lära sig om den gemensamma tiden i dag. I min magistersavhandling, Norden i Finlands skola, undersökte jag 31 olika finländska läroböcker för högstadiet inom historia, samhällslära, svenska och litteratur, engelska, biologi samt geografi. Det jag ville ta reda på var hur ofta läroböckernas författare hänvisar till sina nordiska grannar. Resultaten visar att läroböckerna som används i udnervisningen har avgörande betydelse för hur mycket eleverna i dagens finländska skolor lär sig om grannländerna.
Hur mycket Finlands elever får lära sig om de andra nordiska länderna i dag verkar slumpmässigt. Vissa författare har valt att jämföra Finlands natur, kultur och politik med Norden i övrigt, medan andra har valt att enbart fokusera på Finland. Vilken variant ditt klassrum har fått, förblir oklart om ingen förhandsgranskat läroböckerna från pärm till pärm.
Ett annat tema som jag behandlade i min avhandling är hur mycket vi får veta om Nordens ursprungsbefolkning samerna i skolböckerna. För att få ett bättre perspektiv på innehåller undersökte jag läromedlen tillsammans med sameaktivisten Petra Laiti. Dessvärre tydde resultaten på att den information som de finländska läroböckerna har om samer inte bara är sparsam, utan dessutom ibland felaktig.
Att lära sig om de andra nordiska länderna är alltså bara ett krav i de finlandssvenska klassrummen.
I läroplanen 2016 finns det bara ett läroämne som faktiskt kräver att eleverna bekantar sig med de andra nordiska länderna och deras kulturer, och det är ämnet svenska och litteratur. Kravet finns inte i den finskspråkiga motsvarigheten äidinkieli ja kirjallisuus. Att lära sig om de andra nordiska länderna är alltså bara ett krav i de finlandssvenska klassrummen. När det kommer till samefrågor är läroplanen 2016 tydlig med att poängtera att jämställdhet är en grundpelare i läroplanen. Att eleverna bekantar sig med och lär sig respektera minoritetskulturerna inom Finland anses viktigt enligt läroplanen, men trots det förblir undervisningen om samer bristfällig.
Finland har inte bara ytliga likheter med de övriga nordiska länderna, utan även djupt rotade kulturella likheter. Finland är ett ungt land och har en längre historia som en del av en nordisk helhet än som ett självständigt land. Detta är inte något Finland skulle behöva skämmas över, utan snarare ta fasta på. Sedan de nordiska länderna blivit självständiga har de ofta ställt upp för varandra och samarbetat med varandra. Det är värt att känna till sina rötter, och det är värt att lära känna till den kulturella mångfald som finns i ens eget land.
Jag riktar mig således främst till dem som är ansvariga för läroplanens innehåll och läromedlens innehåll. Håll er till en gemensam linje i frågor om Nordens samspel och dess kulturer. Låt inte de kommande generationerna glömma bort sina rötter och sitt ansvar att värna om vårt folk.
