Antirasistiskt projekt ger småbarnspedagoger verktyg att hantera rasism på dagis
Projektet Trygg på dagis vill höja medvetenheten om rasism inom småbarnspedagogiken. Utbildningar hålls på flera daghem i Åboland. På daghemmet Knatteskär är Annika Bergman nöjd över att ha fått ta del av utbildningen.
– Det florerar myter om att små barn inte kan agera rasistiskt, fast forskning motbevisar detta. Därför är det viktigt att komma in i ett tidigt skede och göra antirasistiskt arbete, säger barnpsykologen Nina Sofia Abrahamsson.
Hon och Joséphine Gram, driver projektet Trygg på dagis, som går ut på att de håller utbildningar för personalen på svenskspråkiga daghem. Abrahamsson är bosatt i Åbo och de har valt att under det första verksamhetsåret fokusera på daghem i Åboland.
Gram säger att man inom utbildningen i pedagogik har börjat ta in frågor om rasism, men det arbetet är ännu relativt nytt.
– Vi fungerar som ett komplement så att de småbarnspedagoger som redan är ute i arbetslivet får en utbildning om hur man arbetar mot rasism.
Gram och Abrahamsson betonar vikten av att fokusera specifikt på rasismproblematiken.
– Man talar ofta genom paraplybegrepp som diskriminering och mångfald, men olika diskrimineringsgrunder fungerar väldigt olika och har olika historia. Därför är det är viktigt att också tala specifikt om rasism, säger Gram.
”Alla kan agera rasistiskt”
Under den två timmar långa utbildningen för dagispersonal använder de mycket tid på att definiera vad rasism är. Rasism definieras som ett historiskt system som bygger på att människor kan rangordnas hierarkiskt där vissa anses underlägsna andra, med vithet på toppen av hierarkin.
– Man måste veta vad rasism är för att kunna arbeta med antirasism, och det är viktigt med självreflektion, att personalen till exempel reflekterar över sina egna omedvetna fördomar eller exotifierande attityder, säger Abrahamsson.
Hon nämner som exempel hur hennes egna barn ofta får kommentarer om sitt hår, och att folk vill röra deras hår. Barnen upplever det här som belastande.
– Vi betonar att man inte behöver vara ond, eller själv identifiera sig som rasist, för att agera rasistiskt. Det gör vi alla, säger Gram.
Vem känner sig representerad?
Under utbildningen ger Gram och Abrahamsson också konkreta tips för hur dagispersonalen kan arbeta med antirasism. De går igenom vad ett normkritiskt arbetssätt innebär, till exempel hur väl barn med olika hudfärg eller etnicitet representeras i bilder eller böcker, vilka festligheter som firas och hurudana dockor eller andra leksaker det finns på dagiset.
– Vi lyfter också fram att man ska våga prata med barnen om ojämlikheter och rasism i samhället, säger Abrahamsson.
Hon tillägger att barn är väldigt nyfikna och att vuxna borde bemöta barnens frågor öppet och inte vifta bort dem.
– Om ett barn frågar varför ett annat dagisbarn har en annan hudfärg kan den vuxna till exempel förklara att det finns ett ämne som heter melanin i huden, vilket gör att människor har olika hudfärg, istället för att bli obekväm och bara säga att hudfärg inte har någon betydelse, säger Abrahamsson.
Läser böcker om mångfald
Annika Bergman, som är småbarnspedagog på daghemmet Knatteskär i Åbo, har deltagit i Trygg på dagis-utbildningen. En insikt hon hämtade med sig från föreläsningen var att istället för att bara säga att alla är lika, poängtera att alla är olika och att det är något fint.
Finns det något i ditt förhållningssätt som du har ändrat på efter Trygg på dagis-utbildningen?
– Inte i fråga om att behandla alla barn som unika individer, men jag har fäst mera uppmärksamhet vid den fysiska miljön på dagiset. Jag har till exempel ändrat bilderna under samlingen så att de ska representera en större mångfald. Vi har också läst böckerna som vi fick på utbildningen och lånat böcker som behandlar mångfald, och olika kulturer.
De daghem som deltar i Trygg på dagis-utbildningen får ett bokpaket och tips på fler böcker som daghemmen kan köpa in eller låna på biblioteket.
Bergman tycker att det är bra att dagispersonal får chansen att delta i Trygg på dagis-utbildningen för att kunna bemöta barnens naturliga nyfikenhet på ett fördomsfritt sätt.
– Barn är i sig själva ganska öppna för olikheter och rangordnar inte andras egenskaper. Det är vuxna och samhället som kan smitta barnen med rasism. Därför vill jag personligen använda mera inkluderande och positiva termer som samhörighet och likvärdighet med barn som ännu inte vet vad rasism är, säger Bergman.
Trygg på dagis
- Projektets syfte är att främja antirasistiskt arbete inom småbarnspedagogiken.
- Drivs av föreningen Föräldrar för diversitet (Diva rf).
- Ordnar utbildningar för personal på svenskspråkiga daghem.
- Kommer senare i år att lansera en materialbank för dagispersonal på föreningens webbplats diva.ngo.
- Startade våren 2023 och pågår med nuvarande finansiering till våren 2025.
- Finansieras av Svenska kulturfonden.
”Rasism definieras som ett historiskt system som bygger på att människor kan rangordnas hierarkiskt där vissa anses underlägsna andra, med vithet på toppen av hierarkin.”
Så definierades rasim inte tidigare. Det där är en definition tagen ur Critical Race Theory, som en postmodernistisk ny-marxistisk pseudo-teori.
Är alla medvetna om vad dagispersonalen indoktrineras med?
” Rasism definieras som ett historiskt system som bygger på att människor kan rangordnas hierarkiskt där vissa anses underlägsna andra, med vithet på toppen av hierarkin.”
Så med andra ord kan icke-vita inte vara rasister? Så t.ex Turkiets och Arabländernas förtryck av kurder, Kinas folkmord på yughurer och tibetaner, den arabiska slavhandeln i Afrika, Japans massmord på koreaner under Andra Världskriget, Turkiets folkmord på armener eller det rwandiska folkmordet ska inte räknas som rasism eftersom förövarna inte var vita?