Boken måste göra comeback  

På olika håll i världen finns det fortfarande idag omkring 770 miljoner vuxna som inte kan läsa. Det är var sjunde vuxen som saknar mekanisk läsfärdighet. För dem blir det nästintill omöjligt att klara sig i dagens digitaliserade och informationsdrivna samhälle som kräver en allt större läsförmåga. Vi förväntas hantera informationsflödet och kritiskt granska, förstå och bearbeta de budskap vi möter. Det är därför alarmerande att barn och vuxna som kämpar med att läsa och förstå texter har blivit allt fler också här i våra hemknutar.  

Läskunnighet är en mänsklig rättighet och ett av de nya globala utvecklingsmålen på Agenda 2030. Alla barn ska ha rätt till utbildning enligt FN:s barnkonvention paragraf 28. Att få gå i skola och lära sig grundläggande färdigheter, såsom läskunnighet, är ett av våra viktigaste verktyg för att utveckla förmågan att tänka och förstå världen omkring oss. Det är en förutsättning för att vara delaktig i samhället och avgörande för demokratin. Utan läskunnighet riskerar människor att bli sårbara för populism och desinformation, eftersom de saknar verktyg för att kritiskt granska och ifrågasätta information.  

Flera undersökningar visar på försämrade resultat i läskompetens och sjunkande läsintresse bland unga. Skolelever läser allt mindre och har svårare att koncentrera sig på längre texter. Också attityderna till läsning har förändrats trots satsningar på läsfrämjande aktiviteter för att väcka läslust. Det konstaterar också Karin Erlandsson i sin krönika Kan inte alla bara fatta att läsning är bäst i HBL där hon berättar om en elev som kastade hennes bok papperskorgen. Om ett dylikt förakt för boken får fotfäste blir det ointresse de så kallade prolerna visar för det skrivna ordet i George Orwells dystopi 1984 skrämmande nära verkligheten. Att ointresset för boken skulle bero på djupare samhällsklyftor och ett förakt mot eliten talar också sociologen Riie Heikkilä om i det här temanumret om läskunnighet här på Lärorikt.  

För att förändra attityder behöver vi börja med oss själva. Handen på hjärtat – hur mycket läser du själv? En god läskompetens kan bara uppnås genom att läsa mycket och regelbundet både i skolan och på fritiden. NCU:s undersökning Läget efter nybörjarundervisningen. Kunskaper i modersmål och litteratur och i matematik i början av årskurs 3 visar att barn som erbjuds läserfarenheter hemma får betydande fördelar i skolan. Genom att läsa böcker tränar vi vår läsförståelse, vårt kritiska tänkande och vårt ordförråd. Böcker spelar också en avgörande roll för att utveckla läsresiliens så att man kan följa komplexa resonemang, tolka nyanser och analysera olika perspektiv. Dagens unga behöver mer stöd att utveckla resiliens, men behöver också utmanas med böcker som ligger lite över deras förmåga för att utvecklas som läsare.  

Dagens unga behöver mer stöd att utveckla resiliens, men behöver också utmanas med böcker som ligger lite över deras förmåga för att utvecklas som läsare.  

I en äldre artikel på Lärorikt säger läsinspiratören Agneta Möller-Salmela att man kan lära sig det mesta man behöver lära sig här i livet utgående från böcker. Norskan Guro Landa Eikeland, som valdes till årets lärare i Norge ifjol, har inte använt läroböcker på många år. Grammatik, historia och geografi bakas in i projekt med utgångspunkt i skönlitteratur. Guro samlar eleverna kring berättelser som engagerar.    

Det är den här typen av engagemang vi behöver för att boken ska göra comeback. Den estetiska läsningen erbjuder läsupplevelser, läsglädje och möjligheter att försjunka i en bok och förlora uppfattningen om tid och rum. Det är genom läsupplevelser som det genuina intresset för boken och läshungern väcks. I dag sätts mycket tid på så kallad efferent läsning, vilket också behövs för att fokusera på att förstå, analysera och tillgodogöra sig information. Och det är den läskompetensen vi mäter.

Linnea Lindström argumenterar i sin pro gradu avhandling När man kom in i dem så bara flöt det in bilder i huvudet – En studie om tredjeklassisters läsaridentiteter, resiliens samt empati genom medskapande läsning att den här resultatfixeringen hämmar elevernas läsintresse, och att ”genom att ge mer tid för estetiska och personliga aspekter i undervisningen i praktiken kan läroplanens (2014) mål att erbjuda eleverna läs- och språkupplevelser uppfyllas samtidigt som eleverna hittar till glädjen att läsa skönlitteratur.” Skulle du våga skippa läroböckerna för boken?   

 I Nationella läskunnighetsstrategin 2030 står det att läskunnighet är en fråga för hela samhället. Är du och jag läsande förebilder? Erbjuder vi möjligheter till sådan läsning som det är värt för våra barn och unga att engagera sig i? Gör vi allt vi kan för att stöda en positiv läsaridentitet? Samarbetar vi på rätt sätt? Satsar vi på rätt saker? Vi har inte råd med fler analfabeter. Därför är det ditt och mitt ansvar att hitta sätt för boken att göra comeback!   

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.

• Läskunnighet