Hur lär man sig läsa och skriva i dag? Forskare berättar vad som faktiskt fungerar
Ska vi damma av gamla metoder som diktamen, eller lägga dem på hyllan för gott? Två forskare berättar hur man bäst lyckas med att lära ut läs- och skrivfärdigheter i klassrummet i dag, och vad en lärare behöver kunna.
– Det finns inte en enda saliggörande metod som skulle vara rätt när man vill undervisa i läs- och skrivfärdigheter. Det här skapar ibland frustration hos mina lärarstuderande, och de undrar hur de då ska klara av det, säger forskaren Heidi Höglund från Åbo Akademi i Vasa.
Pendeln har svängt fram och tillbaka. Länge var ljudmetoden den mest använda läsinlärningsmetoden. På nittiotalet kom den sverigesvenska LTG-metoden in med buller och bång, det vill säga ordbilder och läsning på talets grund. Ljudmetoden uppfattades som förlegad och i Sverige utbröt ett riktigt läskrig. Nu upplever ljudmetoden en renässans, även om forskare betonar balans i undervisningen, både gällande läsundervisningen och skrivundervisningen.
Finns det några metoder som är bättre än andra? Finns det några man borde undvika helt? Det ska vi återkomma till.
Ingen metod är den enda rätta
I dag är det stort fokus på AI, flerspråkighet och multilitteracitet. Det digitala samhället förändras i rask takt, och forskningen som gäller läs- och skrivundervisning går också framåt. Finns det någon metod som är särskilt effektiv?
– Nej, det finns inte ett enda rätt sätt, säger också forskaren Anna Slotte. Hon är äldre universitetslektor vid Helsingfors universitet där hon ansvarar för de didaktiska kurserna i svenska och litteratur.
Hon har forskat i bland annat flerspråkighet och språkstärkande undervisning. På senare tid har hennes forskning förskjutits mot digitalisering och hur det digitala kan bli betydelsefullt för lärande.
– Man måste helt enkelt låta barn och unga möta olika textvärldar för att skapa intresse och motivation. Analysera och arbeta med texter som spelar någon roll för eleverna. Ibland tränar man form och ibland fonologisk medvetenhet, och just då använder man kanske ljudmetoden. Det är viktigt att variera sin undervisning.
Presidentens tre punkter fungerar inte i det här sammanhanget
De två forskarna är rörande överens om några viktiga ledord. De nämner medvetenhet och variation.
– Oberoende vad man tränar får det inte bli slentrianmässigt. Jag poängterar alltid för mina lärarstuderande, att allt de gör i klassrummet måste ske utifrån en medvetenhet. Vad vill man uppnå med de övningar man väljer? säger Heidi Höglund som är universitetslektor i svenska och litteratur.
I den värld där de här två forskarna rör sig är läs- och skrivundervisning ett komplext och mångfacetterat forskningsområde. De har svårt att lyfta fram konkreta resultat som man direkt och sammanhangslöst kunde lyfta in i klassrummet. Heidi Höglund har, som hon själv säger, lite svårt att i äkta president Alexander Stubb-anda skapa en lista med tre punkter.
Vi skriver i samspel med ny teknik
Heidi Höglund redogör för tidigare strömningar och nuvarande trender som man kan se inom forskningen som gäller läs- och skrivundervisning.
– Tidigare talade man mycket om den sociokulturella aspekten, och nu har nya ingångar som affektiva och kroppsliga aspekter tagit plats. Just nu talar man mycket om den sociomateriella aspekten, det vill säga att man inte skriver ensam, utan i samspel med tekniken.
”Behövs mer forskning med fokus på de yngre barnen”
Heidi Höglund forskar främst i litteraturundervisning. Hon är också intresserad av att forska i konstbaserade ingångar till läsning och skrivning, bland dem poesi.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är en stor skillnad mellan läsundervisning och litteraturundervisning. De är två sidor av samma mynt, men man fokuserar på olika saker. Det glöms ibland bort, och risken finns att man börjar se litteraturen enbart som ett läsundervisningsmaterial när man arbetar med yngre barn.
Hon efterlyser mer forskning kring litteraturundervisning för de yngre barnen.
– Jag vill överlag inte skilja på undervisningen i de lägsta årskurserna och det som kommer sedan. Alla individer är dessutom olika och alla står inte på samma startruta.
Hon hänvisar till pågående forskning kring hur bilderboken kan fungera fint även i årskurserna 7 till 9 och i gymnasiet (se faktarutan längst ned i artikeln).
Inte förbjudet att använda diktamen i skolan
Men nu tillbaka till en gammal beprövad metod, nämligen diktamen. Ska vi ha den kvar eller inte? Heidi Höglund lyfter fram ett liknande exempel från Sverige där man nyligen haft en stor diskussion kring ett återinförande av ljudningsmetoden i skolorna.
Heidi Höglund säger att ingenting är förbjudet, men att ingen metod heller ska upphöjas till skyarna.
– Här återkommer jag igen till variation och medvetenhet. Diktamen kan fungera bra som en rättstavningsövning bland andra. Vi brukar också diskutera metoden med mina lärarstuderande. Om man använder diktamen – vad vill man uppnå?
Anna Slotte tycker att diktamen kan vara en bra övning att ta till ibland, för vissa elever när man övar att stava.
– Samtidigt blir det en övning i att sitta stilla och koncentrera sig.
Vi läser och skriver också för vår egen skull
Undervisningen i läsning och skrivning har blivit mer omfattande än tidigare. Vad måste en lärare kunna för att lyckas?
– Det är viktigt att man har en medvetenhet om barnens rättigheter att få bli starka inom området, säger Anna Slotte.
Hon uppmanar alla lärare att ta uppgiften på allvar och avsätta tid för den.
– Genremedvetenhet är också viktigt, och att erbjuda eleverna många möjligheter att tolka, skriva och läsa olika typer av texter. I slutändan handlar det om att bli en samhällsmedborgare som kan vara kritisk och ta plats. Språk är makt.
Heidi Höglund nämner till sist en sak som är lika viktig som den samhälleliga nyttan.
– Man lär sig läsa och skriva också för sin egen skull. Inom skrivande handlar det till exempel om att få uttrycka tankar och känslor, och man behöver även få tillgång till estetiska upplevelser redan innan man kan läsa. Allt det här handlar i hög grad om att vara människa.
Forskarnas tips för läs- och skrivundervisning 2026
- Utgå från ledorden variation och medvetenhet. Tänk noga igenom vad du vill uppnå med övningarna och variera arbetssätt och metoder.
- Avsätt gott om tid. Goda läs- och skrivfärdigheter utvecklas inte av sig själv.
- Se digitala verktyg och hjälpmedel som en möjlighet. Många finns tillgängliga i vanliga ordbehandlingsprogram.
- Uppmärksamma läsandet och skrivandet i alla skolämnen. Kom även ihåg att elever har rätt att få undervisning i alla olika texter som de förväntas skriva.
- Ta tillvara styrkan i det gemensamma. Det kan till exempel handla om att ibland läsa och diskutera samma text tillsammans.
- Missa inte gamla guldkorn och beprövade metoder. Ta in dem, testa och komplettera med nya arbetssätt.
Läs mera
Growing into Literature är ett nystartat projekt med finansiering från Finlands Akademi (2025–2029). Här är korta beskrivningar av projekten.
Growing into Literature: Advancing Theories and Practices in Literature Education
Komplexa bilderböcker med ungdomar: litteraturdidaktiska perspektiv
Poesi! Performativa perspektiv på poesiundervisning
MångSam (Mångfald och samarbete) är ett forskningsprojekt, där den svenska lärarutbildningen vid Helsingfors universitet samarbetar med sitt partnerskolnätverk i huvudstadsregionen.
I MångSam ingår bl.a DigiSpråkStark med fokus på hur digitala resurser kan användas så att de bidrar till en mer språkstärkande, språkmedveten och flerspråkig undervisning, för alla.
MångSam samarbetar också med AILIT om AI-litteracitet.
Connected Classroom Nordic, Ett nordiskt forskningsprojekt där man i samverkan mellan forskare, lärare och elever utforskade kvalitetsaspekter i de förändrade undervisningspraktiker som tar form i en digitaliserad skola. Projektet ingick i det nordiska excellenscentret QUINT (Quality in Nordic Teaching).
EQUITÉ är ett nordiskt nätverk om betydelsen av digitala teknologier i klassrummet i relation till likvärdighet för elever med varierande förutsättningar.
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Basfärdigheter.
