Forskaren Birgit Schaffar: Bildning är vår möjlighet till frihet och att leva goda liv
I en tid präglad av klimatkris, demokratihot, AI och auktoritära rörelser ställer forskaren Birgit Schaffar frågan: Vad behöver vi lära oss? Inte bara för att få arbete, utan för att leva goda liv. I sin nya bok Anpassa eller frigöra, undersöker hon bildningens roll i vår samtid – och varnar för vad som står på spel om vi tappar den.
Vad är egentligen en bildad människa? Läser hon klassiker? Kan hon latin? För Birgit Schaffar som är docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet, handlar bildning om något mycket mer grundläggande.
Enligt henne är bildning inte ett färdigt tillstånd utan något som ständigt måste omförhandlas enligt tidens anda och dagens utmaningar.
– Om vi tittar på olika bildningstraditioner så har de alltid försökt fånga människans möjlighet att genom gemensamt delande av kunskap leva meningsfullt, att frigöra sig och ta ansvar.
Annorlunda svar än för hundra år sedan
Tidigare kunde bildning handla om att vara beläst, behärska franska eller spela piano. Men i dagens värld handlar det om helt andra saker. I Schaffars nya bok Anpassa eller frigöra finns ett digert innehåll om behovet av bildande processer. Här sätts de i relation till dagens politiska och ekonomiska omvärld. I boken beskriver hon bildningen som en pågående etisk fråga och en självkritisk kulturgranskning av vår tid.
– Frågeställningen är alltid densamma: Vad behöver jag lära mig för att bidra till ett gott liv för mig själv, andra och samhället? Men svaren blir annorlunda nu än för hundra år sedan.
I boken spårar hon bland mycket annat också bildningsidealens spänning mellan frigörelse och anpassning. Här nämns att det ibland förekommer kritik mot själva begreppet bildning, som då förknippas med klassmakt eller kulturell exkludering.
”En bildad människa syr och odlar”
Schaffar utbildar klass- och ämneslärare vid Helsingfors universitet. Hon listar några av de utmaningar som dagens samhälle bjuder på, och där bildningen har en direkt uppgift att fylla.
– Här har vi till att börja med klimatkrisen. För att kunna bidra till ett gott liv för så många som möjligt borde en bildad person förstå sig på att reparera saker, på att sy och odla. Det är till exempel några av mina personliga bildningsmål just nu.
Hon nämner förmågan att kunna ta hänsyn till varandra. Det behövs när våra demokratier utmanas av auktoritära politiska rörelser. Fientligheter måste också bemötas med breda språkkunskaper och stärkta sociala färdigheter. Hit hör även förmågan att kunna ställa frågor, framför allt kritiska frågor.
Att ställa frågor är kärnan i ett fredligt demokratiskt samhälle.
– Kritik är inte att vara negativ för gnällandets skull. Vi måste lära oss att våga kräva att de som har fått uppdrag att fatta beslut tar ansvar för våra gemenskaper. Att ställa frågor är kärnan i ett fredligt demokratiskt samhälle.
Som sista punkt nämner Schaffar AI som inte på något sätt förminskar betydelsen av att vi fortsätter utveckla våra många mänskliga estetiska uttryckssätt.
Yrkesutbildningen glömmer något viktigt
Med utgångspunkt i sin nya bok betonar Birgit Schaffar flera gånger att det inte precis råder någon brist på pedagogik i vårt samhälle, men att den alltför ofta reduceras till ett verktyg för effektivitet och produktivitet. Vi satsar på utbildning, men ofta i ett instrumentellt syfte. Inte för att utveckla människors frihet eller ansvarstagande.
Alltför mycket fokus läggs på en snäv förståelse av kompetens, medan bildning glöms bort.
– Jag skrev min bok när jag märkte hur snett samtalen om utbildning hamnat. Alltför mycket fokus läggs på en snäv förståelse av kompetens, medan bildning glöms bort.
Boken bygger delvis på Schaffars erfarenheter från yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi där hon arbetade under tre års tid. I sin forskning reflekterade hon över yrkesutbildningens skeva utveckling, där unga riskerar att reduceras till arbetskraft i stället för att få hjälp med att utveckla hela sin mänskliga potential. Hon lyfter fram folkhögskolorna som exempel på kostnadseffektiva platser där människan fortfarande ses som mer än en produktionsresurs.
När bildning och utbildning går skilda vägar
Schaffar diskuterar också skillnaden mellan utbildning, fostran, lärande och bildning. Hon förklarar det med sitt tyska teoretiska perspektiv.
– Bildning är ett öppet begrepp. Det finns inget färdigt svar på exakt vad jag måste lära mig, medan utbildning är en läroprocess som är målinriktad. När jag ska bli snickare, frisör, lärare eller polis behöver jag vissa färdigheter som är givna på förhand. Men när jag ska bli människa, kan ingen ge mig mina lärandemål som en färdig genomtänkt checklista.
Enligt Schaffar leder det här till att man i stället tillsammans med andra människor behöver lista ut vad man behöver veta och kunna för att leva ett gott liv i gemenskap med andra.
Vad händer när bildningen förlorar mark i våra samhällen? Schaffar tänker efter ett ögonblick, eftersom hon reagerar på formuleringen.
– Bildning ”förlorar inte bara mark”, som i en jordbävning eller översvämning. Det handlar alltid om politiska, det vill säga individuella och kollektiva val vi gör, och just nu riskerar vi att bli blinda för bildningens frigörande betydelse.
Faran med att ingen får fråga längre
Vilka krafter måste vi i vår tid frigöra oss från? Lever vi inte redan i fria samhällen, åtminstone här i vår del av världen?
Birgit Schaffar säger att det inte är någon tillfällighet att olika högerextrema och auktoritära rörelser plötsligt förenas utifrån ett starkt tryck på anpassning till marknadskrafter och teknologiska förändringar.
– Det har filosofen Hannah Arendt redan beskrivit utförligt i sin analys av hur Nazityskland och Stalins Ryssland kunde uppstå. Historien upprepar sig med skrämmande tydlighet.
Schaffar lyfter fram det faktum att auktoritära rörelser tenderar att attackera bildningen först. Också det har historien visat. Det är farligt att ställa de frågor som är centrala inom bildning, det vill säga sådana som utmanar och vägrar enkla svar.
– Det är inte en tillfällighet att Trump sållar bland journalistfrågor. Men det som sker i USA i skrämmande hastighet gäller för alla högervridna regeringar, vilket vi redan har sett under de senaste åren i Europa.
Friheten i att köra snabbt på autobahn
Men bildning är inte bara en individuell inre reflektionsprocess. Genom att förstå världen bättre frigör man sig från olika former av beroende och styrning.
– I praktiken innebär det att man som medborgare kan göra medvetna val. Man är del i en demokratisk process och följer inte bara blint vissa myndighetskrav, anvisningar eller samhälleliga megatrender.
Bildning är nyckeln till verklig frihet.
I somras besökte Schaffar sitt forna hemland Tyskland och observerade något till synes banalt, men som ändå blir en konkret beskrivning av nuläget.
– Mitt i klimatkrisen ses det fortfarande som en symbol för mänsklig frihet att köra snabbt på motorvägar. Hur kan det här vara en frihetsmarkör?
Och det är här hennes huvudbudskap kulminerar:
– Bildning är nyckeln till verklig frihet. Inte frihet att göra vad som helst utan friheten att förstå, reflektera och ta ansvar. I en tid som gärna vill att vi anpassar oss är det just bildningens frigörande potential vi måste värna och utveckla.
Vad är bildning i utbildningen – och hur kan den främjas?
Birgit Schaffars råd för hur bildning kan främjas i vardagen:
- Skapa utrymme för reflektion: Bildning börjar i det lilla. Att ta en kopp kaffe med en kollega och samtala om något meningsfullt kan vara bildning i praktiken.
- Uppmuntra frågor: Att ställa frågor är frön till förändring. Välkomna frågor i dina lektioner. Man måste inte ha svar på alla frågor genast.
- Främja självkännedom: Hjälp elever, studenter och även dig själv att reflektera över vad som är viktigt i livet. Vad gör mig och oss gott? Vad gör oss verkligt lyckliga?
- Lyft blicken från prestation: Fråga inte bara vad vi hinner med, utan också vad som på riktigt spelar roll.
