“Folkhögskolorna skapade det nordiska välståndet – nu måste vi återfinna vårt bildningsideal”

Året är 1851. Vi befinner oss i det agrara Danmark. Livet är hårt och strävsamt, landet är utfattigt. Trots att läskunnigheten bland allmogen är hög hör Danmark och de övriga nordiska länderna till de fattigaste i Europa.

Men något betydelsefullt sker den här hösten. I utkanten av byn Ryslinge på Fyn slår folkskollärare Christen Kold upp dörrarna till ett hus han har köpt. Den första årskursen i hans nygrundade folkhögskola flyttar in, 15 unga lantarbetare från trakten. I fem månader bor de tillsammans, och Kold undervisar med helt nya pedagogiska metoder.

– De bodde, arbetade och lagade mat tillsammans på gården. Christen Kold berättade sagor och högläste skönlitteratur för sina elever. Tenter och betyg hörde inte till undervisningen, i stället sjöng eleverna och diskuterade tillsammans. 

Det säger Lene Rachel Andersen, dansk filosof och bildningsexpert, som bland annat har varit med och skrivit boken The Nordic Secret, som visar på folkhögskoleväsendets betydelse för den nordiska samhällsutvecklingen.

Grundtvigs idé – och Kolds metoder

Den danska folkhögskolan som koncept föddes redan några år tidigare. 1844 öppnades den första folkhögskolan i Rødding på Jylland. Den var inspirerad av teologen, filosofen och politikern N. F. S. Grundtvig. Hans kungstanke var att skapa bildning för hela folket, den bildning som tidigare enbart varit tillgänglig för eliten. 

Den första folkhögskolan blev ingen omedelbar succé, dels för att den var så dyr att bara de rikaste hade råd att studera där, dels för att eleverna tyckte att den var tråkig. Det var alltså först i och med Christen Kold som folkhögskolerörelsen tog fart på allvar. 

– Kolds snilleblixt var de nya pedagogiska metoderna. Efter att ha väckt ungdomarnas nyfikenhet genom sånger och berättelser undervisade han dem i allt från historia till naturvetenskap, säger Andersen.

När de unga männen, och sedan 1861 även kvinnorna, som gått på Christen Kolds folkhögskola återvände hem till byarna spred de sin kunskap med den pondus som bildning ger.

– De blev högt ansedda i hemtrakten. De var de som kände till de senaste odlingsteknikerna, hur man brygger det bästa ölet och och hur man dränerar åkern på bästa sätt. Utöver de praktiska kunskaperna kunde de kanske berätta om nya forskningsrön om bakterier, eller nyheter som att man har dragit en telegrafkabel tvärs över Atlanten, säger Andersen.

Under 1860-talet spred sig folkhögskolekonceptet till Sverige och Norge, och något senare även till Finland. Genom folkbildningen växte ett starkt medborgarsamhälle fram. Och under 1800-talets andra hälft och 1900-talet gjorde de nordiska länderna den klassresa som tog dem från Europas fattigaste till Europas rikaste länder.

– Det föddes en ny generation upplysta ungdomar som hade det självförtroende och de visioner som krävdes för att lyfta lokalsamhället till en ny nivå. Här ligger hemligheten bakom den nordiska framgångssagan!

Emotionell mognad och intellektuell vaccination

Lene Rachel Andersen har grundat den danska tankesmedjan Nordic Bildung, som arbetar för att främja bildning i enlighet med den nordiska folkbildningstraditionen. Bildung på tyska, eftersom ett motsvarande ord saknas i engelskan. Och det är 1700-talets tyska idealism som både folkhögskolegrundarna Grundtvig och Kold och Lene Rachel Andersen tar avstamp i. 

– Bildning är både en process och ett slutresultat. Det innefattar både utbildning och en emotionell mognad. Det gäller att varken blint låta sig styras av sina egna känslor eller andras förväntningar, utan själv kunna avgöra vad man anser är rätt och fel.

Den fria bildningen finns alltjämt kvar i våra nordiska länder, men enligt Andersen har dess samhällsomvälvande kraft avtagit. Folkhögskolorna på 1800-talet lärde människorna att hantera den massiva samhällsförändring som industrialiseringen förde med sig. I dag saknar vi något motsvarande, trots att vi står inför minst lika stora utmaningar.

– Vi befinner oss i en ny situation. Vi behöver en ny typ av folkbildning för att kunna hantera vår tids stora frågor som migration, sociala medier, klimatförändringen och artificiell intelligens.

Vårt moderna samhälle ställer höga krav på specialisering, vilket enligt Lene Rachel Andersen har skett på den klassiska bildningens bekostnad. Dessutom präglas vår kultur av ett ekonomiskt ideal som handlar om att göra stora pengar snabbt. 

– Vi har förlorat det bildningsideal som rådde på 1800-talet. I ett komplext samhälle krävs både spetskompetens och bred bildning. Genom bildningen får vi en djupare förståelse för hur vi ska tackla vår tids komplexa utmaningar. En upplyst befolkning övertygas inte av fake news, vi blir vaccinerade genom bildning.

Som ett exempel lyfter Lene Rachel Andersen fram den artificiella intelligensen, och så kallade “deep fakes”. Alltså realistiska men förfalskade video- eller ljudklipp av personer som säger eller gör saker som de inte har sagt eller gjort. 

– För att kunna genomskåda exempelvis en deep fake krävs bildning. Vi måste ha förmågan att avgöra vad som är sannolikt och vad som inte är det.

Genom dialog skapas en upplyst värld

Enligt Andersen borde bildning inkluderas på alla utbildningsnivåer i samhället. Tankesmedjan Nordic Bildung arbetar för att höja medvetenheten om bildning globalt. 

– Vi måste återuppfinna bildningen för en modern värld. Vi för globala samtal och driver studiecirklar på nätet.

Lene Rachel Andersen ser också möjligheter i att exportera det nordiska folkhögskolekonceptet till länder som inte har vår bildningstradition. I grund och botten handlar det om att skapa hopp, och ge människor en känsla av kontroll. 

– Att folk får en känsla av att de har makt över sina egna liv, och kan vara aktiva medborgare. En känsla av att jag kan, jag förstår.

Läs också Jonas Ahlskogs essä Har vi folkbildningen att tacka för den nordiska välfärden?, där han skriver om boken The Nordic Secret (2017) av Lene Rachel Andersen och Tomas Björkman. 

• Bildning
• Bildningsideal
• Folkhögskolor
• Livslångt lärande