Tanketexter, eller think pieces, är korta, reflekterande och argumenterande texter, i det här fallet skrivna av personer med gedigen erfarenhet och kunskap om skola, utbildning, läroplaner och samhälle. Till skillnad från mer akademiska texter och artiklar, med stränga krav på referenser och objektivitet, tar sig författarna i tanketexterna större friheter.

I den här boken bjuder 50 personer på sina think pieces och resultatet är en kaskad av kritiska och teoretiska perspektiv på teman och frågor som ansluter till läroplaner. Det är verkligen intressant att läsa så väl underbyggda texter av experter från olika områden och discipliner: professorer i pedagogik, forskande lärare, skolutvecklare, rektorer och många fler.

Utmaningarna med en kompetensbaserad läroplan

Boken har tillkommit i samband med att The British Educational Research Association fyllde 50 år, och den tar alltså avstamp i den brittiska utbildningsverkligheten. En del texter är därför inte så aktuella för en finländsk läsare, men många är det. Som den text där Mark Priestly diskuterar det problematiska med en kompetensbaserad läroplan, som utmynnar i hundratals lärandemål, och utmaningarna med att omsätta en sådan läroplan i praktik, det vill säga i undervisning. Frågorna kan mycket väl överföras till vår finländska verklighet. 

Sociologernas betydelse

Framför allt i bokens sista sektion Future directions: Curriculum in a changing world finns flera texter som jag finner läsvärda. En av dem handlar om skolans uppdrag och synen på kunskap i ett historiskt perspektiv (ja, ibland kan det vara viktigt att blicka bakåt för att förstå vad man ska hålla ögonen på då man blickar framåt). 

Här lyfter Michael Young sociologernas betydelse för att utveckla skolan mot det vi betraktar som självklart i dag, nämligen att skola och utbildning är för alla barn, inte enbart för dem som kommer från en viss samhällsklass, eller visar akademisk begåvning. 

När man läser att ämnet sociologi under Margaret Thatchers högerpolitiska era slopades från lärarutbildningen, inser man hur politiska strömningar snabbt kan påverka systemet, och få olyckliga följder. Young pekar nämligen på att ett sedermera återupprättat samarbete mellan pedagoger och sociologer har utmynnat i att frågor om rättvisa och jämlikhet tagit plats även i läroplanssammanhang. De här frågorna måste även vi i Norden, i skenet av flera rapporter vi tagit del av på senare tid, betrakta som synnerligen angelägna.

Fokus på annat än bara den formella utbildningsstrukturen

 En annan tanketext berör ett av FN:s globala mål för en hållbar utveckling, ”En god utbildning för alla”, särskilt ur ett småbarnspedagogiskt perspektiv. Lynn Ang poängterar att för att nå det här målet krävs att fokus även riktas bortom den formella utbildningsstrukturen. Hela uppväxtmiljön, hemmen och lokalsamhället behövs som stöd för barnets lärande och utveckling. Frågan och argumenten är lika aktuella och viktiga här hos oss. 

Var går gränsen för vad som ska mätas?

Temat digitalisering och AI behandlas i några texter, och trots att det mesta som skrivs om AI idag med säkerhet är daterat i morgon (notera att boken kom 2024) finner jag texterna läsvärda. De etiska aspekterna är långt ifrån färdigbehandlade, och nya affordanser, möjligheter, dyker upp i rask takt, och med dem nya frågor. 

Sådana är till exempel de om hur mycket man ska tillåtas utnyttja möjligheterna att övervaka elevers tal och rörelser för att följa upp deras lärande. Var går gränsen för vad som ska mätas då tekniken ger alla dessa möjligheter (man behöver inte ha alltför mycket fantasi för att se att här finns många sätt att samla data om lärande och effekt)? Vilken rätt har vi och våra elever till det Neil Selwyn benämner mental privacy ? Han avslutar sin tanketext med slutsatsen att vi står inför en utveckling som inte nödvändigtvis kontrolleras och bestäms av lärare och elever. Hur rätt hade inte han redan 2024?

Tanketexterna stimulerar till fortsatt diskussion

Tanketexterna är korta, 2 till 3 sidor plus några referenser. De är mer lättillgängliga än långa akademiska artiklar. Samtidigt har de tydlig akademisk karaktär, i det att de bygger på forskning, författarnas egen och andras. Referenserna är inte så många, men de fungerar så som referenser ofta gör; jag hittade några som väckte min nyfikenhet, bland annat en bok om läs- och skrivinlärning: The Balancing Act: An Evidence-Based Approach to Teaching Phonics, Reading and Writing (Wyse & Hacking, 2024). 

Curriculum in a Changing World är en bok som jag vågar påstå att ingen läser från pärm till pärm. Jag har dock läst flera av tanketexterna, fler än jag presenterar här, och de har alla stimulerat mitt eget tänkande. Jag är genuint glad över att någon kommit på formatet think pieces, som erbjuder mig som läsare att i det här korta formatet ta del av så mycket tänkande och så många viktiga frågor, och som kan stimulera den fortsatta diskussionen om skola, utbildning och framtid.

Temat Läroplanen belyser ämnet ur flera olika perspektiv. Du kan läsa de andra artiklarna via den här länken.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.