Hjärnforskaren: ”När vi slutar skriva för hand förlorar vi något mänskligt”
I en tid då skärmar ersätter skrivböcker varnar hjärnforskaren Audrey van der Meer för vad som händer när vi slutar skriva för hand. Våra hjärnor kan påverkas negativt och ett helt kulturarv riskerar att gå förlorat. Den norska professorns forskning har väckt internationell uppmärksamhet. I USA har 20 delstater återinfört handskrift i skolorna.
– Jag förespråkar inte att vi ska gå tillbaka till stenåldern, men vår forskning visar att det är otroligt nyttigt för en ung hjärna i utveckling att skriva för hand, säger Audrey van der Meer.
Hon är hjärnforskare och professor i neuropsykologi vid NTNU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, och tillägger att också äldre människor gynnas av att skriva för hand. Under många år har hon undersökt hur de motoriska rörelserna bakom bokstavsformning påverkar hjärnans utveckling.
Så började Audrey van der Meer forska om hjärnans utveckling
Tillsammans med sin man, professorn Ruud van der Weel, bedriver Audrey van der Meer banbrytande forskning vid universitetet i Trondheim. Det sker vid ett spännande utvecklingslaboratorium i neurovetenskap.
Hon berättar att hon alltid varit fascinerad av nyfödda bebisar.
– De kan inte ens lyfta sitt huvud, men bara ett år senare kan de redan gå och talar enstaka ord. Jag har velat förstå mekanismerna bakom den här utvecklingen, men också hur vi kan stöda barn som inte utvecklas normalt.
Handens rörelser påverkar hjärnans kopplingar
För trettio år sedan, då forskarparet flyttade från Nederländerna till Norge, fanns det ännu ingen teknik som på ett skonsamt sätt kunde visa vad som händer i bebisars hjärnor när de utvecklas. För tjugo år sedan blev det möjligt med hjälp av elektrodnät, och forskningen tog nu stora steg framåt.
Audrey van der Meer intresserade sig till en början främst för spädbarn, men i dag undersöker hon också äldre barn och vuxna.
– Om du vill utveckla din hjärna måste du utmana den regelbundet. Det kan du till exempel göra genom att rita eller forma bokstäver. Rörelse är hjärnans språk, säger hon.
Sedan 2015 har paret främst forskat i handskriftens betydelse, och van der Meer beskriver hjärnans nätverk som ett komplicerat vägnät där nya förbindelser skapas när handen ritar eller formar bokstäver.
Norska digitala skolor blev en dyr läxa
Van der Meer hänvisar till de så kallade fullständigt digitaliserade skolorna som infördes 2015 i Norge. Som begreppet antyder handlar det om skolor där all undervisning i alla stadier sker med digitala verktyg.
– Man utgick ifrån tanken att ju fler digitala prylar, desto bättre. Norge är rikt och det fanns goda möjligheter att förse alla barn med digital utrustning. De barn som inledde sin skolgång har nu hunnit bli tonåringar och erfarenheterna visar att den totala skärmtiden blev för stor, säger van der Meer.
Nu börjar man fråga sig om barn verkligen behöver mer digital kompetens, eller om de snarare behöver träna koncentration, uthållighet och kreativt tänkande.
Forskningen kring handskrift har under tiden utvecklats snabbt, och det har nu kommit en kraftig motreaktion från föräldrahåll, och man har över lag börjat fundera mer på digitaliseringens följder.
– I skolorna klagar många lärare på att barn inte ens kan hålla i en penna. Nu börjar man fråga sig om barn verkligen behöver mer digital kompetens, eller om de snarare behöver träna koncentration, uthållighet och kreativt tänkande.
Forskaren påpekar att barn redan i tidig ålder lär sig hantera teknik, men att utvecklingen av hjärnan kräver andra typer av övningar.
Våra hjärnor riskerar att börja krympa
Det nederländska parets forskning har under de senaste åren väckt internationellt intresse. Utifrån sina resultat har de föreslagit för den norska regeringen att man borde garantera ett visst minimum av handskrift i skolorna för att bevara dess kognitiva och kulturella värde. Men hittills har mottagandet varit allra störst i USA där 20 delstater fattat ett beslut om att återinföra obligatorisk undervisning i handskrift.
– Det infördes i början av 2024, baserat på en artikel vi skrivit fyra år tidigare, säger Audrey van der Meer.
Audrey van der Meer betonar hela tiden betydelsen av att använda sina händer i vardagen. Rita, skriva, färglägga, pyssla, sticka. Men att använda händerna handlar inte bara om glädjen i att skapa nya saker. Forskaren varnar för vad som kan hända om vi slutar skriva för hand.
– Våra hjärnor använder alltid principen ”use it or lose it”. I det värsta scenariot kommer våra hjärnor att förlora många livsviktiga funktioner som det tagit mänskligheten årtusenden att utveckla.
Anteckna för hand – hjärnan minns bättre
När Audrey van der Meer själv ska skriva långa texter använder hon dator, men hon antecknar alltid för hand. Ibland sker det via en digital skärm med ett pennliknande föremål. Hjärnan reagerar då på samma sätt som när man skriver på papper med en riktig penna.
– Vi rekommenderar alltid att man gör sina anteckningar för hand. Då kan du verkligen göra anteckningarna till dina egna. Det går att markera, strecka under och plocka ut nyckelord på ett helt annat sätt än på skärm. När du skriver börjar hjärnan redan bearbeta informationen, och när du senare tittar på anteckningarna väcks minnen och känslor till liv.
Det här sker inte på samma sätt när man antecknar genom att trycka på tangenter. Det är förklaringen till att det sällan är lyckosamt att låna någon annans anteckningar.
När vi skriver för hand blir vi människor
Det finns också andra skillnader mellan handskrift och digitalt skrivande. När man skriver på tangentbord känns varje bokstav likadan i kroppen, men när vi formar bokstäver med kroppen innebär det unika rörelser för varje form och tecken. Därför blir det betydligt lättare att lära sig se skillnaden mellan spegelvända bokstäver som b och d.
Jag vet att det inte är lätt för en sexåring med myror i byxorna att sitta still och forma bokstäver, men det är avgörande för hjärnans utveckling.
– Jag vet att det inte är lätt för en sexåring med myror i byxorna att sitta still och forma bokstäver, men det är avgörande för hjärnans utveckling, säger van der Meer.
Men handskrift handlar inte enbart om lärande. Det finns ett mer bestående värde. van der Meer lyfter fram den aspekten innan hon återgår till att analysera sina elektrodnät.
– Den är en viktig del av vårt kulturarv och vår mänskliga identitet. Om vi slutar skriva för hand riskerar vi att förlora en betydande del av det som gör oss mänskliga.
Läs också de andra artiklarna i temahelheten Kropp och kunskap – länken är här.
Det här händer i hjärnan när du skriver för hand
- Hjärnan aktiveras på ett mer mångsidigt sätt. Handens rörelser engagerar flera sinnen och flera hjärnområden samtidigt.
- De delar av hjärnan som hör ihop med lärande och minneskapaciteten aktiveras. Det gör att vi lär oss mera och minns saker bättre.
- Forskningen visar också att handskrift stärker koncentrationen och finmotoriken och därtill utvecklar kreativiteten.
- Kort sagt: handen hjälper hjärnan att tänka. När pennan rör sig över pappret blir lärandet både djupare och mer personligt.
Länkar:
