Forskare om att växa upp med sociala medier: ”Man får bara en synvinkel och mångfalden fattas”
Två experter, Arno Solin och Petter Törnberg, menar att sociala medieföretagens fokus på att maximera reklamintäkter gör att företagen inte vill skapa plattformar som ger mer mångsidig information. Solin påpekar att ökad kontroll är svår att förena med yttrandefrihet, medan Törnberg anser att ett mångsidigt demokratiskt samtal inte ligger i företagens intresse.
Men hur bidrar algoritmerna till att driva in oss i olika bubblor? Frågan går till Arno Solin, professor vid Aalto-universitetet och expert på maskininlärning. Solin beskriver algoritmerna som metoder i de sociala medierna som lär sig från din aktivitet. De avgör sedan vilket innehåll du får se på plattformen framöver.
– Algoritmerna driver innehållet, de styr också det du inte ser. Därför får du se det algoritmen tror att du vill se, men inte det som du kanske borde se, säger Solin.
Algoritmerna vill hitta det innehåll som håller användaren kvar så länge som möjligt på plattformen.
– Dagens sociala medier är privata företag vars produkt är att sälja reklam till andra företag. Produkten som säljs är vår tid och vår uppmärksamhet, säger Solin.
Vilka risker ser du för unga som växer upp i algoritmskapade bubblor – med tanke på deras världsbild och välmående?
– De får bara en synvinkel på olika fenomen och mångfalden fattas. Om de själva är väldigt aktiva kan de hitta olika synvinklar. Men många har varken tid eller intresse att ta reda på andra synvinklar. Då drar algoritmerna dem allt djupare in i bubblan.
”Politiken framställs felaktigt på sociala medier ”
Petter Törnberg är docent i digital samhällsvetenskap från Amsterdams universitet. Han vill rikta strålkastarljuset mot hur politiken framställs på ett felaktigt sätt för ungdomar som vistas på sociala medier.
– Dagens ungdomar har vuxit upp med det här och känner inte till någon annan form av politik än den politik som de tar del av via sociala medier.
Törnberg hänvisar till forskning som visar att politik på sociala medier ofta framstår som mer extrem än den är i verkligheten. Törnberg tar ett färskt exempel från rådata om amerikanska väljares åsikter och hur de uttrycker sig på den sociala medieplattformen X.
Ju mer extrem en persons åsikter är och ju argare hen är, desto större är sannolikheten att hen skriver något på sociala medier.
– Ju mer extrem en persons åsikter är och ju argare hen är, desto större är sannolikheten att hen skriver något på sociala medier. Det innebär att när vi ser meddelanden som handlar om politik kommer de extrema versionerna av politiken att vara starkt överrepresenterade.
Törnberg menar att det är på det här sättet som sociala medier filtrerar politiken för oss. Politiken är sällan i verkligheten så extrem och emotionell – men på sociala medier får användarna intrycket att folk över lag har väldigt extrema åsikter. Plattformarna tjänar på att göra oss arga och otrygga.
– Då reagerar vi och blir uppmärksamma. Olika former av konflikt är bra för plattformarna.
Triggerbubblor i stället för filterbubblor
Törnberg håller med om att sociala medie-användare oftast samlas i kluster, men han anser att tanken om just filterbubblor inte tillräckligt väl fångar hur sociala medier fungerar i dag.
Du kan inte ha en djupt rationell infallsvinkel till politik om du vill bygga upp en stor följarskara på sociala medier.
I stället för filterbubblor använder Törnberg hellre begreppet triggerbubblor för att beskriva vad som sker då populära användare jobbar för att få folk att bli upprörda och engagerade.
– Om du ska vara en politisk influerare i dag måste du ha ett upprörande och “triggande” innehåll – det attraherar uppmärksamhet. Du kan inte ha en djupt rationell infallsvinkel till politik om du vill bygga upp en stor följarskara på sociala medier, säger Törnberg.
Vi får ofta veta vad politiker i motsatta kluster påstås tycka via de influerare vi redan följer.
– Vi ser ofta ”den andra politiska sidan”, men vi ser en mer extrem, icke-representativ form av den på sociala medier. Det blir en politisk skrattspegel som får den andra sidan att se helt galen ut.
Går det att begränsa plattformarna?
Eftersom så mycket falsk och tillspetsad information bidrar till en polarisering i samhället inställer sig frågan: kan dagens sociala medier begränsas?
Arno Solin anser att sociala medier bör ta ett större ansvar för de skadliga effekterna av polarisering. Samtidigt betonar han att det är svårt att dra tydliga gränser för hur plattformarna ska regleras.
– Om vi kräver att företagen ska vara mindre skadliga måste vi kunna kvantifiera exakt vad det betyder. Då måste vi definiera vad som är förbjudet och hur allting ska övervakas. Det är mera skadligt att ha regler vars övervakning är omöjlig att följa.
Företagen bakom sociala medieplattformarna använder redan AI-verktyg som filtrerar bort skräp. Det är material vi användare aldrig ser. Det svåra är att kombinera ökad kontroll med yttrandefrihet.
– De automatiska algoritmerna plockar bort mycket. Men det svåra är allt innehåll som är i gråzonen. När det handlar om åsikter blir det svårt.
”Vi är i de sociala mediernas slutskede”
Enligt Petter Törnberg finns det ett visst hopp om att artificiell intelligens, AI, kan korrigera falsk information. Det gäller till exempel bland användare av sociala medier vars tro på konspirationsteorier är uppbyggd kring detaljer som kan motbevisas.
– I USA har forskare gjort experiment där en republikan och en demokrat diskuterat abortfrågan och så har ett AI-verktyg levererat fakta och agerat som en slags medlare i diskussionen. Det har visat sig vara rätt effektivt.
Men Törnberg påminner också om det som många forskare talar om nu: att vi befinner oss i de sociala mediernas slutskede.
– Jag tror att det stämmer rätt långt. På Facebook ser vi knappt mer våra vänners meddelanden och bilder på deras barn. I stället ser vi AI-genererat skräp och reklam – det är inte så mycket mänsklig koppling längre, säger Törnberg.
Läs också de andra artiklarna, opinionstexterna och tipsen om Bubblor här.
Glöm inte att spela Bubbelbingo!
