Antti Kylliäinen: Dygder är det äldsta – och mest bortglömda – verktyget i fostran

Dygd. Smaka på det ordet. Visst låter det uråldrigt? Gammaldags på något vis. Men behovet av människor som lever enligt dygder är i dag större än någonsin.

– Vi behöver inte fler rum som deklareras som trygga, vi behöver trygga människor. Och det kan vi få genom att fostra barn enligt dygder inom småbarnspedagogiken.

Det säger Antti Kylliäinen som i omkring tjugo år arbetat med att återintroducera dygder i det finländska samhället. Inom småbarnspedagogiken spelar dygder en både naturlig och viktig roll. Kylliäinen är etiker och filosof och driver företaget Lykeion som arbetar med att införa dygder i olika organisationer.

– Dygder måste ses som det äldsta verktyget inom fostran som mänskligheten känner till. Så länge människor medvetet uppfostrat barn har målet varit att barnen ska bli goda människor i det samfund och i den kultur de fötts i.

När dygder var en självklar del av fostran

Dygder är i korthet de egenskaper som gör en god människa. Varför känns då ordet dygd så dammigt och främmande?

Enligt Antti Kylliäinen har vi i Finland – och i den västerländska kulturen överlag – inte aktivt pratat om dygder under de senaste 50 åren. Han påminner om att dygder var självklara mål för fostran under den finländska folkskolans tid. Ännu i grundskolans första läroplan år 1970 fanns dygder med.

Vilka var de eftersträvansvärda dygderna i grundskolans första läroplan?

– De fyra viktigaste dygderna var vänlighet, hjälpsamhet, sinne för rättvisa och sanningsenlighet. När nästa läroplan såg dagens ljus 1985, nämndes inte dygderna med ett ord, säger Kylliäinen.

Tänk om alla i Finland skulle vara vänliga, hjälpsamma, de skulle värdesätta rättvisa och tala sanning!

– Tänk om alla i Finland skulle vara vänliga, hjälpsamma, de skulle värdesätta rättvisa och tala sanning! Inte skulle våra liv se ut som de gör i dag!

Från teori till vardag: att arbeta med dygder i praktiken

När Antti Kylliäinen talar om dygder utgår han framför allt från den grekiska filosofen Aristoteles dygdetik.

Kylliäinens företag Lykeion har utvecklat ett koncept för att återintroducera dygder i olika delar av samhället. Att fokusera på daghem är viktigt, eftersom det är där de flesta barn får en stor del av sin fostran. Därför har Lykeion valt att arbeta med småbarnspedagoger och föräldrar.

Till Kylliäinens koncept hör att han ber både föräldrar och personal att välja fem dygder från en lista på tjugoen dygder. Hittills har cirka 400 daghem registrerat sig som användare av modellen, och mellan 100 och 200 finländska daghem har systematiskt tagit Lykeions dygdmodell i användning.

Är det svårt att övertyga daghemsföreståndarna om att det här med dygder är en användbar och nyttig grej? Nej, det är inte särskilt svårt menar Kylliäinen.

– Tänk om du skulle vara i en sådan miljö där folk är pålitliga, juste, respekterar varandra och tar ansvar för sina handlingar? Eller skulle du hellre välja en gemenskap där folk är opålitliga, ovänliga, ger blanka fan i andras välmående och bara tänker på sitt eget bästa?

Antti Kylliäinen är den enda heltidsanställda på Lykeion. I nuläget är det därför inte enkelt att skala upp arbetet. Ändå har Kylliäinen en klar målbild.

– Min förhoppning är att fostran i dygder förankras till alla daghem i landet, så att alla barn som bor i Finland skulle få dygderna med sig genom livet. På det viset skulle det vara enkelt för skolorna att sedan ”plocka de mogna frukterna från trädet” och slå fast vilka dygder som tas i bruk i skolan.

Profil: Antti Kylliäinen

Yrke: Etiker och värdefilosof, vd för Lykeion.
Bor: I Helsingfors.
Bakgrund: Teologie doktor, jobbade till år 2015 som församlingspastor i Helsingfors, grundade 2018 företaget Lykeion. Dygdetikens förgrundsgestalt Aristoteles undervisade på ett lärosäte i Aten som hette Lykeion.
Favoritdygd: Känsla för rättvisa.

Varför dygder glömts bort – och vad vi förlorar på det

När jag lyssnar på Antti Kylliäinens prat om dygder och hur väl de har fungerat i de daghem som har tagit dem i bruk undrar jag ändå om det här kan vara sant. Är det så enkelt att bara introducera och börja arbeta med dessa dygder?

Vilken är den största utmaningen?

– Helt klart är okunskap den största utmaningen. Den allmänt vedertagna kunskapen om vad dygder är och vad de behövs till, har på många håll försvunnit i vår kultur. Det är svårt att arbeta med begrepp som är främmande för barnen och låter gammalmodiga.

När en arbetsplats, eller ett daghem, ska börja jobba för att stärka dygderna börjar man med att identifiera vilka egenskaper som är viktiga för människorna i det egna sammanhanget.

– Jag har märkt att när man börjar lyfta fram och stärka dessa egenskaper, alltså dygder, får det automatiskt positiva effekter.

Kylliäinen berättar att han försöker uppmuntra till att inte alls fokusera på problem och problematiskt beteende.

– Då vi enbart fokuserar på dygderna börjar en väldigt stor del av saker som inte fungerat tidigare att fungera, nästan som av misstag. Det här betyder enligt mig att vi allt för länge fokuserat på våra jobb – på yrkeslivet, i stället för att tänka på våra liv utgående från hurdana vi ska vara, säger Kylliäinen.

Värderingar och regler ersätter inte dygder

Både på arbetsplatser och i daghems- och skolvärlden är det populärt att skapa diverse spelregler som alla förväntas följa. Antti Kylliäinen ser det här som symptomatiskt för vår tid. Spelreglerna är enligt hans analys ett av många sätt där vi i vår kultur med olika tillfälliga plåster försöker täppa till det tomrum som dygderna lämnat efter sig.

Med hjälp av regler kan vi förhindra det onda, men inte bygga något gott.

– Spelreglerna försöker främja samma saker som dygderna, med den skillnaden att reglerna inte fungerar i praktiken, eftersom tvång är den sämsta möjliga grogrunden för något genuint gott.

– Med hjälp av regler kan vi förhindra det onda, men inte bygga något gott.

”Värderingar blir ofta bara vackra fraser”

Om införandet av spelregler är ett symptom i en värld där dygderna sakta håller på att glömmas bort så är nylanseringen av värderingar det likaså. Säg den kommun, organisation eller det företag som inte säger sig värna om alla goda värderingar.

– Jag har i åratal irriterat mig över att alla talar om värderingar, men de är oftast bara vackra fraser och syns inte i det verkliga livet. Värderingar förpliktar oss inte att göra något, men dygderna är våra egenskaper och är enklare att förstå sig på.

Värderingar och dygder är viktiga att hålla isär, men de hänger ändå tätt ihop med varandra.

– Värderingarna är de viktiga mål som vi vill uppnå med våra handlingar, medan dygderna är de verktyg som hjälper oss att förverkliga värderingarna. Värderingen sanning kan vi uppnå med hjälp av dygderna ärlighet, sanningsenlighet, kritiskt tänkande och öppenhet.

När Kylliäinen introducerat dygderna på finländska daghem och i företagsvärlden har han märkt att begreppet är främmande för väldigt många. Men när folk stannar upp och förstår vad det handlar om är alla med på noterna.

– Dygder kan beskrivas som mänskliga egenskaper som är bättre än andra och mer värda att sträva efter. Dygder ska skapa gott både för individen och människorna omkring – i sista hand för hela världen, säger Antti Kylliäinen.

Fakta: Dygder på daghemmen

• Antti Kylliäinen har tagit fram modellen Hyveet elämässä (ung. Dygder i livet) som daghem kan ta i bruk gratis.
• Modellen går ut på att föräldrar och personal väljer fem dygder som är mest relevanta för just deras daghem, från en lista på 21 dygder
• Vad de olika dygderna (exempelvis hjälpsamhet, sanningsenlighet, pålitlighet, ansvarsfullhet) betyder och hur de syns i vardagen diskuteras i hemmen och på daghemmen.
• Tills vidare finns materialet tillgängligt på finska. Det finns planer på att översätta materialet till bland annat svenska och engelska.

• Filosofi
• Fostran
• Småbarnspedagogik