Skribent
Klasslärarstuderande vid Åbo Akademi
Möjligheter till fysisk aktivitet på landsbygden måste främjas
Finlandssvenska elever i årskurs 5 som bor i tätorter och i huvudstadsregionen uppvisade en bättre fysisk funktionsförmåga än sina jämnåriga på landsbygden. De var också mer fysiskt aktiva, särskilt inom idrottsföreningsverksamhet, och hade en mer positiv inställning till att röra på sig.
I samarbete med Finlands Svenska Idrott (FSI) har vi i vår magisteravhandling undersökt regionala skillnader och likheter i fysisk funktionsförmåga och fysisk aktivitet bland finlandssvenska elever i årskurs 5. Undersökningen bygger på data från Move!-mätningarna 2024 samt en enkät om elevernas motions- och idrottsvanor. I studien deltog fyra skolor: två från huvudstadsregionen (Brändö lågstadieskola och Söderkulla skola) och två från Österbotten (Vasa övningsskola och Lagmans skola).
Barn i årskurs 5 befinner sig i en viktig period i sin utveckling, både fysiskt och socialt. Just därför är det oroande att forskning visar att barn ofta börjar röra sig mindre efter 11 års ålder. Det här gäller särskilt barn som bor på landsbygden. Till skillnad från barn i tätorter har de ofta sämre tillgång till organiserade idrottsaktiviteter, träningslokaler och vuxna som kan engagera sig. Långa avstånd och få människor i området gör det ännu svårare att vara aktiv på fritiden. Det här är något vi måste ta på allvar. Alla barn, oavsett var de bor, borde ha samma chans till rörelse, gemenskap och en god hälsa.
Alla barn, oavsett var de bor, borde ha samma chans till rörelse, gemenskap och en god hälsa.
Denna ojämlikhet kommer tydligt fram i vår undersökning. I tätorter är det fler elever som rör på sig regelbundet minst en timme om dagen, deltar i organiserad idrottsverksamhet och rör på sig för att det är roligt. På landsbygden rör sig fler elever självständigt i naturen, men färre uppger att de är regelbundet aktiva efter skoldagen. Skillnaderna återspeglas även i Move!-resultaten där elever i huvudstadsregionen genomgående presterade bättre än elever i Österbotten i alla testmoment. Dessutom visade elever i tätort bättre prestationsförmåga än elever på landsbygden – med undantag för kroppens rörlighet.
Sambanden mellan prestationsförmåga i Move! och elevernas motions- och idrottsvanor framgår tydligt i fråga om rörelseglädje, idrottsligt engagemang och regelbunden fysisk aktivitet. Elever som engagerar sig i idrottsföreningar, rör på sig regelbundet och för att det är roligt presterar även bättre i Move!-mätningarna.
Vår studie visar att barns fysiska aktivitetsvanor påverkas av deras omgivning. Därför behöver vi se till att alla barn oavsett var de bor får jämlika möjligheter till fysisk aktivitet och rörelseglädje. Det handlar om att uppmärksamma regionala förutsättningar då man planerar idrottsanläggningar, grundar idrottsföreningar och vid stadsplaneringen. I alla de här är det viktigt att uppmärksamma relationen mellan prestationsförmåga, idrottsglädje och regelbunden fysisk
aktivitet.
Se Jessica Ahlström och Isabel Sjövall berätta om sin avhandling:
Avhandlingen är tillgänglig i Åbo Akademis publikationsarkiv i Doria.
