”Om man inte ingriper i mobbningen blir man en del av den”
När unga mår dåligt ökar mobbningen. Det ställer krav på skolorna, som nu måste satsa extra på att upptäcka mobbningsfall i tid. I klassrummen förebygger man mobbning genom trygghet, kommunikation och en högkvalitativ pedagogik – men nu efterlyses också en tätare kontakt mellan skolan och hemmen.
Mobbning ökar – både i Finland och internationellt. Den senaste Hälsa i skolan-enkäten visar att nästan 10 procent av eleverna inom den grundläggande utbildningen minst en gång i veckan blir mobbade av andra elever.
– Det är oroväckande, men inte förvånande. Mobbning hänger starkt ihop med ungas psykiska hälsa överlag.
Det säger Hanna Rönnblom, konsult och utbildare med fokus på mobbningsförebyggande arbete. Rönnblom, som även har erfarenhet som lärare och rektor, säger att mobbning bland barn aldrig uppstår ur intet.
– Det finns alltid djupare orsaker i gruppen, skolan, hemmet eller i det omgivande samhället. Många vuxna är förvånade över att mobbning är så vanligt bland barn, men glömmer hur de själva beter sig på arbetsplatsen eller på sociala medier. Hur familjerna mår påverkar direkt hur barnen mår.
Tryggheten är grunden: att bli sedd, hörd och vänligt bemött
Hanna Rönnblom har, tillsammans med Annika Sahi som är speciallärare i Karamalmens skola i Esbo, nyligen utbildat personal inom småbarnspedagogiken i Helsingfors i hur man motverkar mobbning.
Allt mobbningsförebyggande arbete bygger på en god relation till eleverna. Som lärare gäller det att känna alla elever i sin grupp, och på gruppnivå stärka barnens socioemotionella färdigheter.
– En öppen kommunikation är väldigt viktig. Om man från början satsar på att bygga en god relation till barnen är det lättare att prata om bekymmer om de senare uppstår, säger Annika Sahi.
Sahi understryker att barnen måste lära sig att vara en del av en grupp redan när de är små.
– Det handlar om att lyssna på varandra, att vänta på sin tur och att vara en god kompis. De här grundfärdigheterna kan vi inte lära oss på annat sätt än tillsammans med andra människor.
“Satsa mer resurser på att upptäcka mobbning”
Annika Sahi talar varmt för positiv pedagogik: att lyfta fram gruppens styrkor i stället för att enbart fokusera på utmaningar och problem.
– Både inom småbarnspedagogiken och i skolan är lärare förebilder, och eftersom vi är en del av gruppen är det viktigt att vi själva också utvecklar och jobbar med våra socioemotionella färdigheter för att kunna lära ut dem till barnen.
För att upptäcka de nyanser i gruppdynamiken som kan tyda på mobbning gäller det att som lärare vara lyhörd och närvarande.
I dagens skolmiljö är tempot ofta högt, och därför kan det vara utmanande att hitta lugnet som krävs för att lägga märke till hur barnen talar med varandra.
– I dagens skolmiljö är tempot ofta högt, och därför kan det vara utmanande att hitta lugnet som krävs för att lägga märke till hur barnen talar med varandra, eller om någon lämnas utanför, säger Sahi.
Hanna Rönnblom konstaterar att många skolor och daghem borde satsa mera resurser på att upptäcka mobbning. Som lärare är man en del av gruppen, och bär därför ett stort ansvar.
– Om man inte ingriper i mobbningen blir man en del av den. Samma sak gäller också vårdnadshavare – om man inte ingriper när man ser att någon annans barn blir mobbat är man också en del av mobbningen, säger Rönnblom.
Högkvalitativ pedagogik förebygger mobbning
Både Annika Sahi och Hanna Rönnblom understryker vikten av tidiga interventioner. Det är särskilt relevant i en tid där mobbning i allt högre grad sker digitalt.
– De flesta mobbningsfall på nätet har börjat i verkliga livet. Därför är det viktigt att ingripa i tid så att mobbningen inte hinner sprida sig till nätet där den blir svårare att stoppa.
I dag finns många olika antimobbningsprogram för skolor och daghem. Hanna Rönnblom säger att de är viktiga, men att inget program på egen hand kan lösa all mobbningsproblematik. I grunden handlar det om att arbeta för ett sunt klassrumsklimat där eleverna mår bra.
– Vi glömmer ibland att en högkvalitativ pedagogik i sig förebygger mobbning. Som lärare kan man förebygga trakasserier och våld genom en välstrukturerad undervisning på rätt nivå för alla. Då finns det inte utrymme för mobbning.
Efterlyser tätare kontakt mellan skolan och hemmen
Som fenomen har mobbning alltid funnits, och kommer knappast någonsin att kunna utrotas fullständigt.
– Det gäller att ständigt vara lyhörd och motverka mobbning där den uppstår. Vi har kommit väldigt långt i det förebyggande arbetet och vi gör mycket fint i skolorna, säger Hanna Rönnblom.
Både Rönnblom och Sahi efterlyser en ännu tätare kontakt mellan skolan och hemmen. Det handlar om att bygga en gemenskap kring barnens skolgång som sträcker sig utanför själva skolan, där eleverna, personalen och vårdnadshavarna alla jobbar tillsammans.
– Man kunde kalla det en gammaldags bygemenskap kring skolan, där föräldrarna känner delaktighet och ett gemensamt ansvar för att uppfostra barnen. Det gäller att tala gott om varandra och gott om skolan, säger Annika Sahi.
Hanna Rönnblom säger att det yttersta ansvaret för att gemenskapen ska fungera vilar på skolans ledning.
– De lägger ramarna för hela skolans verksamhetskultur. Det är ledningens ansvar att personalen mår bra – och när personalen mår bra mår även eleverna bra.
Så kan vi förebygga och åtgärda mobbning i dagis och skola
Positiv verksamhetskultur: Satsa på närvaro, vänligt bemötande och att lyfta fram det goda i gruppen. En stark och trygg gemenskap gör gruppen mer motståndskraftig när problem uppstår. Skolans ledning har det yttersta ansvaret för verksamhetskulturen i skolan.
Tidiga insatser och förebyggande arbete: Var steget före och ingrip tidigt vid tecken på mobbning. Att arbeta förebyggande är avgörande.
Fokusera på styrkor och öppen kommunikation: När vi lyfter fram styrkor, gemenskap och trygghet minskar risken för att någon blir utanför. En god relation mellan barn och vuxna gör det lättare för barn att våga berätta om de själva eller någon annan blir utsatt, både på nätet och i vardagen.
Mobbning berör hela gruppen: Om det är oklart vilka som är inblandade i mobbning kan man använda sociogram för att kartlägga relationer i gruppen. Fråga barnen om deras vänner och vilka som känner sig ensamma.
Stärk samarbetet med hemmen: En tät och aktiv kontakt mellan skola och hem är viktig för att förebygga mobbning. Elever, lärare och vårdnadshavare skall alla arbeta för en gemenskap.
Mångprofessionellt samarbete: Fler yrkesgrupper bör samarbeta för att skapa en trygg miljö och ge barnen det stöd de behöver.
Källa: Hanna Rönnblom och Annika Sahi
Läs mer
Brottsofferjouren definierar mobbning som att kritisera, håna, hota, tala nedsättande, isolera, uppföra sig hotfullt, skuffa, slå eller förstöra egendom. Enligt Finlands lag har en person under 15 år inte straffansvar för sitt brott i rätten, men han eller hon kan vara tvungen att ersätta den orsakade skadan. Mobbning och våld orsakar rädsla och ångest hos barn, vilket påverkar självkänslan och kan skapa bestående spår även i vuxen ålder.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) publicerade år 2023 en utvärdering av sju antimobbningsmetoder. Utvärderingen ingår i undervisnings- och kulturministeriets åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier. Utredningen resulterade i rekommendationer för skolorna, där man bland annat betonar att mobbningsförebyggande arbete bör ingå i läsårsplanen, att det ska finnas tydliga rutiner för hur man ingriper mot mobbning samt att antimobbningsarbetet får tillräckliga resurser. Dessutom betonas vikten av kontinuerlig uppföljning och att elevernas och vårdnadshavarnas roll för att förebygga mobbning bör stärkas.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade 2023–2024 arbetet mot mobbning och olika metoder inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen visar att styrdokument och planer stödjer antimobbningsarbetet, och att samarbete i personalen samt barns delaktighet fungerar väl. Däremot behöver uppföljningen av arbetsmetoder, introduktion och fortbildning av personal förbättras. Arbetet mot mobbning bör vara systematiskt och målinriktat, med mer resurser till personalens utbildning och introduktion. Vårdnadshavarnas delaktighet behöver stärkas.
