Utvärdering av Finlandsmodellen: Viktigt för barn och unga att kunna påverka hobbyer och inte känna press
Skribent
En kompetent hobbyledare, möjlighet att påverka verksamheten och avsaknad av press att prestera, det tyckte barn och unga vägde tyngst då Finlandsmodellen för hobbyverksamhet utvärderades av Nationella Centret för utbildningsutvärdering, NCU.
Den avgiftsfria hobbyverksamheten skrevs in i ungdomslagen 2023 och har nu utvärderades för första gången. Det här gjordes genom intervjuer i sex kommuner där man bedömde att modellen har lyckats bra. Tanken med utvärderingen är att kunna sprida goda exempel på hur utmaningar med modellen kan hanteras. I intervjuerna hördes 88 elever, 67 lokala aktörer och 43 vårdnadshavare. En av kommunerna hade svensktalande majoritetsbefolkning.
I utvärderingen var de sakkunniga särskilt intresserade av vad det är som gör att barn och unga tycker om en hobby. För barnen och ungdomarna var det viktigast att de fick lära sig nya färdigheter, och att kunna samverka med hobbyledaren och kompisarna. Verksamhetens kvalitet, bristen på press och känslan av gemenskap var också viktiga, enligt utvärderingen.
Lugnare elever och bättre samarbete
Skolorna ger lokaler för hobbyerna och har en viktig funktion när det gäller att informera eleverna och vårdnadshavarna. Verksamheten kräver en del extra arbete av skolorna, men skolorna har en nyckelroll för att modellen ska fungera. Då kan den även ha en positiv inverkan på skolornas vardag.
– I diskussionerna fick vi höra exempel på hur hobbyverksamheten bidragit till att lugna eleverna, förbättrat beteendet i klassen, förbättrat samarbetet och ökat barns och ungas självförtroende, säger Tanja Laimi, utvärderingsexpert på Nationella Centret för utbildningsutvärdering (NCU).
Hobbyledarens roll betonades särskilt. Trevliga, kunniga och intresserade hobbyledare som frågar hur barnens dag har gått och lyssnar på dem, skapade en trygg atmosfär, något som å sin sida lockade barnen att fortsätta med hobbyn. Det gjorde också barnen modigare och minskade deras rädsla för att misslyckas.
– Vi hörde flera exempel på grupper där ledaren var en omtyckt vuxen som barnen kunde lita på, en vuxen som inte var en auktoritet på samma sätt som en lärare eller förälder, säger Tanja Laimi.
Brist på svenskspråkiga hobbygrupper i Esbo
I Esbo har Finlandsmodellen för hobbyverksamhet varit i bruk sedan 2021. Staden fick 550 000 euro i statligt specialunderstöd för modellen det här läsåret. Totalt är tio svenska skolor och sjuttio finska skolor i staden med i hobbyverksamheten.
Sanja Honkanen Skoog, specialsakkunnig på Svenska bildningstjänster vid Esbo stad, säger att målet är att alla svenskspråkiga skolor ska ha minst en avgiftsfri hobbygrupp. Problemet är bristen på hobbyarrangörer som ingår i det dynamiska leverantörsregistret för upphandling, som är en metod för att genomföra offentlig upphandling. Det är inte alla hobbyarrangörer som vill ge sig in i den byråkratiska processen.
– Det handlar inte om att skolorna inte vill vara med, utan snarare om att det inte finns ett tillräckligt utbud av hobbygrupper på svenska. Och det utbud som finns kanske inte alltid matchar det som eleverna vill ha.
I de svenskspråkiga skolorna i Esbo har speldesign och programmering, samt bildkonst och körsång varit de populäraste hobbyerna.
Viktigt att öka delaktigheten
En faktor är särskilt viktig att utveckla när det gäller Finlandsmodellen, säger Tanja Laimi. Det är behovet av att öka barnens och de ungas delaktighet, vilket hör till kriterierna för att kommuner ska få anslag för hobbyverksamheten.
– Barnen ska kunna påverka kontinuerligt i vardagen, inte enbart en gång om året genom att svara på en enkätundersökning där de får önska sig en hobby, fortsätter Laimi.
Ur barnens och de ungas synvinkel bestod delaktigheten i att kunna vara med och planera innehållet i hobbyverksamheten.
– Det kan vara något så enkelt som att barnen gör tummen upp eller tummen ner om gruppen ska spela fotboll eller basket. Det gör att barnen känner sig hörda, säger Tanja Laimi.
Kravlösheten ett plus
Då det handlar om verksamhet på fritiden kan man inte heller tvinga barnen att delta, påpekar hon. Elever i högklasserna tyckte att det var särskilt bra att den avgiftsfria hobbyverksamheten var kravlös. Laimi betonar att barn och unga ska lockas till hobbyn med andra medel, inte med hot om straff om de inte deltar på några veckor.
Enligt förslag i rapporten ska barnens delaktighet stärkas, möjligheten att pröva på olika hobbyer förbättras och statistik- och uppföljningsuppgifter samlas in på riksnivå.
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet
- Målet är att stödja barns och ungas välbefinnande genom att göra det möjligt för alla i årskurserna 1 till 9 att ha en kostnadsfri hobby i samband med skoldagen.
- Totalt använde sig 262 kommuner av modellen under läsåret 2023 till 2024.
- Hobbyutbudet ska väljas på basis av barnens och ungas önskemål.
- Undervisnings- och kulturministeriet beviljade kommunerna specialunderstöd på 17 miljoner euro för läsåret 2023-2024.
- Med de beviljade understöden kan det ordnas 11 000 hobbygrupper i nästan 2 000 skolor.