Så övervann studerande i Axxell sina utmaningar med finskan 

– Jag kommer aldrig någonsin att tala finska igen.  

Det var exakt så Lee Illman sa när hon gick ut grundskolan. Nu står hon iklädd Axxells svarta kockrock omgiven av ett stim av lunchgäster. Snart ska hon utexamineras från yrkesutbildningen och säga adjö till kollegerna hon har haft under praktikperioden i gastropuben Ekta Bryggeri i Ekenäs. Hennes berättelse är en framgångssaga om hur motgångar kan bli styrkor. 

– Finska var tungt för mig i skolan och gjorde mig deprimerad. Jag stannade till och med hemma när det var finskalektioner, säger hon. 

Efter årskurs sex fick Lee Illman anpassad undervisning i finska och i Axxell fick hon undervisning i en mindre grupp. 

– Nu vågar jag prata finska i verkliga livet eftersom ingen skrattar åt mig, och nu mår jag inte alls dåligt av finskan längre. 

Under sin praktikperiod i köket har hon däremot pratat mera engelska än finska, då flera av hennes kolleger har begränsade kunskaper i finska och svenska. 

Ute till havs behövs språk 

Emil Wikström och Gustav Snickars studerar i Axxell i Åbo för att bli vakthavande styrmän, och också de har stött på språkliga hinder. Under sina långa praktikperioder ute till havs, har de märkt att enbart svenska inte räcker särskilt långt.  

– Det internationella sjöfartsspråket är engelska, men många ombord talar finska med varandra, säger de. 

De poängterar att det alltid är roligare att kunna kommunicera med människor på deras eget språk, och utan finska klarar man sig inte i Finland. 

Finsk dagvård i Lappfjärd 

De blivande styrmännen har växt upp på helt svenskspråkiga orter, men deras erfarenheter varierar. 

– Min mamma kommer från Åbo, och hon satte mig i finskspråkig familjedagvård i Lappfjärd där jag växte upp. Jag hade några finska kompisar när jag spelade fotboll, men utöver det har jag inte talat så mycket finska.  

Efter en vecka på sjön märkte Gustav Snickars plötsligt att barndomsfinskan började komma tillbaka.  

– I början sa jag inte så mycket, mest hej och lite små ord, men snabbt märkte jag att det inte heller var så svårt att tala finska. 

Ombord på fartyget blev det lättare att förstå finska

Emil Wikström kommer från Bromarv och han upplever att han hade vissa utmaningar i skolan. I det vardagliga livet kom han knappt alls i kontakt med finska språket. 

– Min attityd har ändå varit att man måste bjuda till själv om man vill börja förstå vad ”schacki” säger, berättar han. 

Under veckorna ombord på fartyget upptäckte han att det för varje dag som gick blev lite lättare att förstå finska. 

– Den största utmaningen var att våga börja tala, för man glömmer lätt orden, men ingen sa någonting negativt när jag försökte och på den vägen är jag. 

Rockiralli på finska 

Att omgivningens stöd är viktigt kan också Lee Illman intyga. Det som slutligen bröt isen var när hon fick en äldre kvinnlig kollega som endast förstod finska. 

– Jag var jätterädd för finskan inför min första praktikperiod, men hon talade enkelt och långsamt och jag blev bättre och bättre på att förstå.  

På sin fritid kör Lee Illman Rockiralli, som är en finskspråkig sportgren, och det innebär att hon åker på tävlingar till helt finskspråkiga orter.  

– Första gången måste min pappa prata för min del, men sedan började jag prata själv. Jag insåg att det faktiskt inte spelar någon roll om jag säger fel.  

Lee Illmans pojkväns familj är helt finskspråkig och i dag känns skoltidens utmaningar avlägsna.  

Svaga kunskaper i finska 

Carola Gröndahl är speciallärare och arbetar främst med Axxells studerande i Pargas och Åbo. Hon har hjälpt många ungdomar vidare på den finska stigen, bland dem Lee Illman och de blivande sjömännen. Hon säger att kunskapsnivån varierar bland de studerande som kommer till Axxell.  

– Vissa som kommer från grundskolan kan knappt säga vad det heter på finska, men så finns det andra som förstår betydligt mera än de vågar tala.  

Hennes erfarenhet är att de som kommer från svenskspråkiga orter har det mer kämpigt än andra. Hon nämner Ekenäs och byarna omkring. Hennes subjektiva bedömning är att skärgårdsbarnen, exempelvis de som kommer från trakterna kring Nagu, klarar sig snäppet bättre i jämförelse. 

Finska är inte ett omöjligt språk 

Speciallärarnas insats i Axxell handlar mycket om attitydfostran. Många studerande har dåligt självförtroende. 

– Många kommer hit med inställningen att de inte kan lära sig finska för att det är ett omöjligt språk att lära sig. Mitt lilla strå till stacken är att försöka ge de unga ny tro på att de faktiskt kommer att lära sig finska, säger Carola Gröndahl. 

Hon berättar om en ung man från Ekenäs som fick nytt mod och bestämde sig för att utföra sin värnplikt på finska. En annan ung man från Närpes kunde nästan ingen finska alls när han kom till Axxell. 

För våra studerande är den kommunikativa förmågan jätteviktig, eftersom nästan alla kommer att jobba inom någon form av serviceyrken. 

– Sedan åkte han ut på sjön, och när han kom tillbaka efter ett halvt år talade han finska. För våra studerande är den kommunikativa förmågan jätteviktig, eftersom nästan alla kommer att jobba inom någon form av serviceyrken. 

Ritar bilder för att förstå 

Tillbaka till Lee Illman. Hon har tillbringat dagen i Ekenäs med att göra lunchsallader. Päron, blåmögelost, tomat, rödlök. En lång ström av kunder. I framtiden drömmer hon om att bli företagare och hon är van att ta sig vidare. Hon har också hittat sin egen metod för lärande. 

– Jag har dyslexi, men ett starkt fotografiskt minne. När någon sa ordet hund på svenska kunde jag inte koppla ihop det med koira på finska, men om jag ritade hunden skedde kopplingen genast.  

Nu som vuxen ritar Lee Illman ibland ännu bilder. När hon reflekterar över sin tid i grundskolan, trummar hon lätt med fingrarna i bordet. Samtalet har väckt gamla minnen till liv, som inte är enbart trevliga.  

– Jag önskar att jag skulle ha vågat säga till min lärare att jag inte förstod, men i stället satt jag bara där med boken framför mig och allting gick förbi. Men jag fick sedan en ny möjlighet när jag kom bort från det sammanhang där jag kände att jag fastnat.  

Specialläraren Carola Gröndahls tips för att undervisa i finska

Entusiasm. Man kan få nästan vad som helst att framstå som roligt om man lyckas smitta sina studerande med sin egen glädje och iver. 

Uppmuntra. Sporra dina studerande att söka sig till finska sammanhang, till exempel en hobby. Uppmuntra dem att våga ta den utmaningen. 

Använd finska. I en yrkesutbildning är det inte så viktigt med grammatik längre. Sätt fokus på att tala och kommunicera på lektionerna. Sätt er i en ring, öva tala, och rätta inte när någon säger fel.  

Smågrupper. A och O är att man har grupper grupperade enligt kunskapsnivån. När alla i gruppen är på samma nivå vågar de studerande lättare tala finska. 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Finskakunskaper.

• Axxell
• Finskakunskaper
• Yrkesutbildning