Forskare: ”I yrkesutbildningen trängs bildningen undan – den längsta texten studerandena fick läsa var två sidor om motorer”

Minimikravet för modersmålsundervisningen i gymnasiet är 171 timmar. Det är nästan fyra gånger mer än i yrkesutbildningen, där studerandena får nöja sig med bara 48 timmar. Utbildningspolitiken präglas av ett effektivitetstänkande som gör att de bildande ämnena får stryka på foten, säger Penni Pietilä.

– Särskilt inom yrkesutbildningen verkar det vara lätt att skära ner på de ämnen som ger en bredare bildning. Vi tenderar att ifrågasätta bildningens egenvärde: vad är nyttan med den, vad är dess funktion?

Penni Pietilä har som forskare följt modersmålsundervisningen vid finländska yrkesläroanstalter. Sedan reformen av yrkesutbildningen 2018 har fokus i allt högre grad legat på praktiska kunskaper. Också de allmänbildande ämnena har fått en mer tillämpad inriktning.

– Modersmålsundervisningen kan handla om att läsa instruktioner eller skriva offerter. Abstraktionsnivån är låg. Den längsta text jag såg studerandena läsa var en tvåsidig tidningsartikel om motorer.

”Yrkesutbildningen ses som ett transportband in i arbetslivet”

Reformen av yrkesutbildningen i Finland 2018 innebar att de tidigare separata systemen för ungdomar och vuxna slogs samman till en gemensam och mer flexibel utbildning. Tonvikten lades på kompetensbaserat lärande och praktik. Samtidigt gjordes den statliga finansieringen om så att den baseras på antalet utexaminerade.

Reformen har gjort det lättare för vuxna som snabbt vill skaffa sig formell yrkeskompetens. Förlorarna är de ungdomar som söker sig till yrkesutbildning direkt efter grundskolan – och som kanske inte får möjlighet att nå den bildningsnivå vårt samhälle kräver.

– Ingen i Finland vill avskaffa bildning. Även den här regeringen har betonat att en bred bildning är en förutsättning för en fungerande demokrati. Men samtidigt präglas samhället av en nyliberal idé om att alltid utgå från effektivitet – och det har gjort att yrkesutbildningen allt mer ses som ett transportband in i arbetslivet, säger forskardoktor Leea Lakka.

– Problemet är inte bara att undervisningstimmarna i allmänbildande ämnen är få. Minst lika allvarligt är att lärarna inom yrkesutbildningen inte får undervisa i sådant som inte ingår i läroplanen. En enskild lärare kan alltså inte på eget bevåg bredda undervisningen, tillägger Penni Pietilä.

Samhällsklyftorna blir djupare på andra stadiet

Leea Lakka konstaterar att tudelningen i samhället syns redan i grundskolan, men blir särskilt tydlig på andra stadiet.

– Efter grundskolan delas studerandena i två grupper som fortsätter på väldigt olika vägar – med olika innehåll, olika målsättningar och olika utbud. Det är förstås inte så att alla som väljer gymnasiet är supermotiverade att studera, men kraven på dem är betydligt högre än på studerande inom yrkesutbildningen.

Penni Pietilä instämmer.

– Jämför man de texter som studerande i gymnasier och studerande vid yrkesläroanstalter läser blir skillnaderna tydliga. När texterna i yrkesutbildningen enbart kopplas till konkreta arbetsuppgifter stängs studerandena ute från de större samhällsdiskussionerna – och därmed också från möjligheten till delaktighet.

– Texter är centrala i vårt samhälle. Genom texter kan vi hävda våra intressen och delta i komplicerade offentliga diskussioner. Bristande läskunskap gör att man ohjälpligen faller av kärran, säger Leea Lakka.

Läskunskap och bildning hänger därför starkt ihop med den tudelning som präglar samhällsutvecklingen. Skillnaderna mellan hög- och lågutbildade, kvinnor och män och stad och landsbygd blir allt tydligare.

Läskunnighet hänger samman med allt från utbildningsnivå och mediekonsumtion till hälsa och politiska åsikter.

– Läskunnighet hänger samman med allt från utbildningsnivå och mediekonsumtion till hälsa och politiska åsikter. När allt fler känner att de inte är delaktiga stärks populismens framsteg. Det uppstår ett behov av att motsätta sig det man upplever som svårt, säger Leea Lakka.

När själva läsandet är problemet

Enligt Penni Pietilä kan det vara svårt för den som läser obehindrat att förstå hur det känns för någon som möter verkliga problem med läsning.

– Diskussioner om läskunnighet tenderar att kretsa kring skönlitteratur. De som läser obehindrat tror ofta att de kan väcka intresse för litteratur genom lässatsningar och boktips, men glömmer att många upplever själva läsandet som arbetsamt och motbjudande.

– Då blir alla slags texter en utmaning – från tidningsartiklar till myndighetsmeddelanden. Ointresse för läsning kan vara en del av den egna identiteten, och då fungerar det inte att rekommendera böcker, tillägger Leea Lakka.

Forskare kartlägger yrkesutbildningen

De stora skillnaderna på andra stadiet blir alltså en faktor som driver på tudelningen av samhället. Därför betonar forskarna vikten av att de allmänbildande ämnena i yrkesutbildningen inte skärs ner ytterligare.

– Det är klart att jag önskar att nivån höjdes. Nu när läroplikten har förlängts är det extra viktigt att jämföra den kunskap som gymnasiestuderande får med den som yrkesstuderande får – och fundera på om de ger rättvisa förutsättningar att vara delaktiga samhällsmedborgare, säger Penni Pietilä.

Och just den frågan kommer Pietilä och Lakka, tillsammans med andra forskare, att ägna sig åt de kommande åren. Målet är att kartlägga vilken kunskap yrkesutbildningen faktiskt ger.

– Ingen vet på vilken nivå undervisningen ligger i de olika yrkesläroanstalterna runtom i landet. Det finns inget sätt att jämföra dem. Exempelvis studentexamen visar hur studerandena i olika gymnasier klarar sig. Och eftersom läget inom yrkesutbildningen är så splittrat saknas den offentliga diskussionen om det här, säger Leea Lakka.

En bred palett av möjligheter

När man talar om bildningsnivå och jämför yrkes- och gymnasieutbildning finns risken att yrkesstuderande framställs som förlorare. Men både Penni Pietilä och Leea Lakka understryker att det inte finns någon anledning till det – tvärtom. Den yrkeskompetens som yrkesutbildningen ger är ovärderlig för samhället och en berättigad källa till stolthet för individen.

– Målsättningen är inte att alla ska ha en hög utbildning eller bo i stora städer. Men alla ska känna att livet erbjuder en bred palett av möjligheter – och att de kan delta och utvecklas som samhällsmedborgare, säger Leea Lakka.

Bildning och läskunnighet handlar om samhällets beredskap.

– Problem uppstår exempelvis när människor inte kan jämföra konspirationsteorier med myndigheternas information, eftersom myndighetsmeddelandena inte är tillgängliga för någon som har utmaningar med läsning, säger Penni Pietilä.

Leea Lakka framhåller att när politiker frågar hur den sjunkande läsförmågan kan motverkas, förespråkar hon en decentraliserad utbildning där också landsbygden får satsningar som höjer bildningsnivån.

– Det handlar om fundamentala beredskapsfrågor som inte går inte att lösa med enskilda projekt. Det handlar om arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och socialpolitik.

• Allmänbildning
• Bildning
• Demokrati
• Yrkesutbildning