Projektet Läsande eftis skapar hållbara rutiner för läsning
– Eftis är en väldigt viktig arena för att främja läsning, säger Johanna Berlin, som är projektkoordinator för Läsande eftis. Projektet vill dra sitt strå till stacken för att öka läsandet, som är på nedgång i hela samhället.
På bara några år har det skett en tydlig minskning i barnens läsande, och högläsning hemma är ingen självklarhet. Därför betonas daghemmens och skolans roll i att främja goda läsvanor allt mer. Projektet Läsande eftis stöder eftisarna i att främja barns och ungas läsande.
– Barn tillbringar en stor del av sin tid på eftis och här finns potential att främja det lustfyllda läsandet, säger projektkoordinator Johanna Berlin.
En kartläggning som gjordes bland eftisar i Svenskfinland visade att de har allt svårare att få in läsning i verksamheten. Berlin säger att det antagligen hänger ihop med att eftisledarna också uppger att det är utmanande att skapa rum för lugn och ro.
– Det kan kräva så stor insats att få in rutiner för att skapa lugn, vilket är en förutsättning för att läsa, att det är enklare att välja något annat program.
Berlin säger att a och o är att skapa strukturer för verksamheten.
– Men det tar tid att få in nya rutiner. Man kan inte ge upp efter några veckor.
Bild på skärmen hjälper koncentrationen
På Folkhälsans eftis i Braheskolan i Åbo har man infört högläsning en gång i veckan. Eftiset har en planerad aktivitet per dag. Då får barnen välja om de deltar i verksamheten eller fortsätter leka ute. Ungefär tjugo barn, en tredjedel av dem som omfattas av eftermiddagsverksamheten, brukar delta i högläsningen i Braheskolans eftis.
Barnen får teckna eller pyssla med något litet medan de lyssnar på boken. Petra Eriksson som ansvarar för högläsningen säger att många barn blir väldigt lugna.
– Jag brukar också ha på svag bakgrundsmusik och en bild på skärmen. Det hjälper dem som kan ha svårare att vara stilla att fokusera på berättelsen.
Daglig lässtund stärker svenskan i Tammerfors
På eftermiddagsverksamheten i Svenska samskolan i Tammerfors deltar däremot alla barn i en daglig lässtund. Det är en mindre skola som utgör en svensk språkö i en annars helt finskspråkig miljö. Eftiskoordinator Pamela Mannström säger att det därför är extra viktigt att stödja det svenska språket genom läsning.
Som eftisledare gäller det att känna in gruppen och forma läsrutinerna enligt den.
Eftiset har två grupper med drygt 20 barn i vardera gruppen. De är först ute och efter mellanmålet börjar inomhusverksamheten med en lässtund. Den ena gruppen har faktiskt sitt rum i skolbiblioteket, så böcker blir därför en naturlig del av eftismiljön.
Mannström betonar att alla grupper är olika.
– Som eftisledare gäller det att känna in gruppen och forma läsrutinerna enligt den.
Mannström nämner som exempel att hon hade en grupp som var väldigt språkligt begåvad, men hade svårt att varva ner och sitta stilla. För den gruppen började hon läsa vitsar.
– Det kräver en stor språklig förmåga att till exempel förstå skämt i Kalle Anka. Vi läste också en bok med Bellmanvitsar.
Det här är Läsande eftis
- Treårigt projekt finansierat av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
- Koordineras av Sydkustens landskapsförbund.
- Projektet stöder eftisledare att skapa rutiner för läsning i eftermiddagssverksamheten.
- Syftet är att främja läsande bland unga, stärka språket och uttrycksförmågan, öka kreativiteten.
- Samarbetar med Folkhälsans digitala plattform Läsväskan, vars syfte är att uppmuntra unga till läsning.
Tydliga strukturer ger kontinuitet och läsro
Johanna Berlin lyfter fram att en stor utmaning för många eftermiddagsverksamheter är att grupperna är stora. Mycket av personalens tid går åt till att pricka av vilka barn som kommer och går.
– Om jag fick önska skulle verksamheten pågå till ett visst klockslag för alla barn. Då skulle det vara lättare att planera och genomföra aktiviteter, och skapa en lugnare och mer sammanhållen miljö. Det uppstår ofta oro när barn går hem vid olika tider. Det är ständigt någon som reser sig och lämnar gruppen.
Men just därför, betonar Berlin, är det desto viktigare med tydliga strukturer, som hjälper att få kontinuitet och rutiner.
Barnen gillar spännande berättelser
Kasper Lindblom och Vivi Partanen, som båda går på årskurs två i Brahe skola i Åbo, tycker att det är roligt att rita samtidigt som de lyssnar på en bok. Vivi Partanen deltar i sagostunden varje vecka, medan Kasper Lindblom deltog mera aktivt på ettan.
Bådas favoritbok är fantasyserien Musse och Helium.
– Den är så spännande, säger båda.
Petra Eriksson bekräftar att det är en populär bokserie bland de flesta barn och de har också läst mycket Musse och Helium på högläsningen. Nu har de också börjat lyssna på serien som ljudbok.
– Det kan göra det lite lugnare i rummet, för då har jag bättre överblick.
Barnen får vara med och rösta fram vilken bok de vill läsa.
Eftisledarna kan vara läsande förebilder
Projektet Läsande eftis har bland annat ordnat en inspirationsturné runt hela Svenskfinland. Där har ledare inom eftermiddagsverksamheten fått utbyta idéer och inspiration för hur de kan främja läsning.
På träffarna har Berlin bland annat velat stärka eftisledarnas självbild som läsande förebilder.
– Med läsning, som med mycket annat, börjar det med att barn ser vad vuxna gör. Och om barnen inte får sådana förebilder hemifrån är det viktigt att de får det på annat håll.
Barn som mest är vana vid att titta på program kan behöva hjälp med att skapa inre bilder och odla sin fantasiförmåga.
Vivi Partanen och Kasper Lindblom berättar att deras föräldrar läser för dem, men Johanna Berlin säger att de föräldrar som läser allt mer börjar bli ett undantag. Om barnen inte har läsvana hemifrån är det viktigt att göra barnen delaktiga i bokvalet och att till exempel stanna upp och diskutera vad som händer i berättelsen, för att lättare få barnen med i läsningen.
– Barn som mest är vana vid att titta på program kan behöva hjälp med att skapa inre bilder och odla sin fantasiförmåga.
Hoppas på fortsatt finansiering
Men även om det är viktigt att barnen är med och väljer boken och känner sig delaktiga, betonar Johanna Berlin att det också är viktigt att få in nya genrer. Det är lätt att fastna i till exempel spänning och äventyr.
– För det ändamålet har jag utformat ett läsbingo med olika genrer, som humor, poesi eller djurberättelse. Barnen väljer först en bok som vi tillsammans genrebestämmer och sedan kryssar vi för den genren i bingot. Sedan får barnen välja vilken bingorad de vill få. På det sättet får vi in olika sorters böcker, samtidigt som barnen är involverade.
Läsande eftis avslutar sin treåriga projektperiod i slutet av det här året. Sydkustens landskapsförbund hoppas få finansiering för att kunna fortsätta verksamheten. I så fall utlovas bland annat ett bokpaket till eftermiddagsverksamheter under nästa år.
Tips för att väcka läslust i eftisvardagen
Johanna Berlins tips: ”Läsa ute: Gå till en park eller en skog och läs där, då blir det en upplevelse. Att vara ute underlättar också om man har en stor grupp, och om eftis är på skolan är det bra att byta miljö.”
Petra Erikssons tips: ”Att ha en bild på skärmen i rummet underlättar koncentrationen för barn som kan ha svårare att varva ner och fokusera på berättelsen”
Pamela Mannströms tips: ”Sätt ribban lågt till en början: börja hellre med lite kortare och enklare berättelser och på så sätt få gruppen att vänja sig vid högläsningen. Håkan Bråkan är en bra bok, som är rolig och uppdelad i 12 kapitel enligt månaderna.”
Läs också de andra artiklarna i temahelheten Fritid – länken är här.
