Positiv feedback skapar trygghet – Dickursby skola har valt att satsa på metoden ProSkola som nuförtiden syns överallt i skolans vardag

Föreställ dig att du är barn och går i skola. På väggarna i korridoren finns matriser som uppmuntrar dig att gå i stället för att springa. När du besöker toaletten påminns du om att lämna snyggt efter dig och bara använda så mycket papper som du behöver. Alla instruktioner är positiva, och du får återkoppling från en trevlig lärare. Hur gick det? Vilka saker behöver du ännu hjälp med?

Det här exemplet är hämtat från Dickursby skola där man sedan hösten 2023 arbetat med metoden ProSkola. Det är en evidensbaserad modell för att förebygga beteendeproblem och samtidigt en metod för hur man kan undervisa i värderingar.

– Det finns alltid oönskat beteende bland eleverna, och vi kan inte förvänta oss att de ska bete sig om de inte får undervisning i hur man gör. Tanken med den här metoden är att förändra skolans hela verksamhetskultur, säger rektorn Mia Förars-Pöytäniemi.

Vid Dickursby skola fick personalen kunskap om metoden vid ett informationstillfälle som Niilo Mäki Institutet arrangerade. Tidigare hade skolan inte haft något tydligt ramverk för att ge positiv respons. För rektorn var det här en ögonöppnare.

– Vi hade aldrig reflekterat över att vi saknat ett sådant, men under den tid vi arbetat med metoden har vi redan sett en skillnad i hur vi som vuxna interagerar med eleverna.

Metoden fungerar enligt en ABC-modell

Henrik Husberg, projektkoordinator för ProSkola, förklarar att metodens teoretiska grund vilar på inlärningspsykologi och behaviorism. Det handlar om ett beteendestöd som är till nytta för alla elever, och metoden fokuserar på verbal respons. Grunden i arbetet utgörs av en ABC-modell:

• A – Aktivator: Det som triggar ett beteende. Något i omgivningen som sätter igång en handling.
• B – Beteende: Själva handlingen eller beteendet som sker som ett resultat av aktivatorn.
• C – Konsekvens: Det som följer efter beteendet, alltså resultatet eller effekten av en viss handling.

Henrik Husberg förklarar att den här tredelade modellen hjälper oss att förstå hur ett beteende påverkas av den kontext där det inträffar. Genom att analysera vad som händer precis innan ett beteende utlöses och vilka konsekvenser som följer, kan vi medvetet skapa en miljö som främjar önskat beteende.

Belöningar för att visa när eleven gör rätt

I skolor brukar lärarna rent generellt hantera oönskat beteende på olika sätt. Vissa tillrättavisar med humor, andra ropar högt och hotar med konsekvenser, medan en del väljer att helt ignorera det som sker. Mia Förars-Pöytäniemi är inte övertygad om att det är särskilt lyckat.

– Elever med särskilda behov mår inte bra av att de vuxna agerar olika. För att skapa trygghet är det avgörande att vi som personal agerar på samma sätt, särskilt när det gäller responsen.

Henrik Husberg lyfter fram ProSkolas styrka, det vill säga just förmågan att etablera ett gemensamt system.

– Vi använder också belöningar, som en dekal för att synliggöra när elever gör rätt. När man samlat tillräckligt många av dessa får ofta hela gruppen en belöning. Det är viktigt att belöningssystemet inte används som ett utpressningsmedel. Målsättningen är att belöningarna ska vara positiva, gärna överraskande.

Mia Förars-Pöytäniemi ger ett exempel på hur positiv respons kan se ut i skolvardagen. Istället för att säga: ”Spring inte!”, kan man säga: ”Visst kommer du ihåg att gå i korridoren nästa gång?”.

En gemensam kultur för långsiktig förändring

I Dickursby skola ser man redan små resultat av arbetet. Enkäter visar att personalen känner sig mer förberedd på att hantera oönskat beteende, och eleverna upplever att de blivit bättre på att följa skolans regler, till exempel i korridorerna. 

Mia Förars-Pöytäniemi ser också en attitydförändring bland personalen. Men alla i kollegiet är inte lika övertygade om att metoden kommer att ge lika stor utdelning som resurserna man satsat.

– Vissa tycker att ProSkola slukar lite för mycket av vår begränsade samarbetstid, och att saker fungerar tillräckligt bra redan. Men vill vi uppnå bestående resultat måste vi vara beredda på att det tar tid. Responsmetoden handlar om att stödja varandra och också lyfta fram det positiva som vi ser bland oss vuxna i personalen.

En vanlig kritik mot ProSkolas responsmodell är att externa belöningar kan minska den inre motivationen. Henrik Husberg hänvisar till forskning som han tagit del av.

– Många forskare ifrågasätter ändå denna teori, och ett nytt intresse har väckts för belöningssystem som länge varit lite åsidosatta. Externa belöningar behöver inte vara i konflikt med inre motivation – snarare kan de spela en roll i att bygga en långsiktig, självmotiverad drivkraft hos eleverna.

Att bryta negativa mönster genom positiv respons

Henrik Husberg tycker att metoden är effektiv på många sätt, och i synnerhet när man vill bryta negativa cirklar i form av gnäll och straff. 

– Vi vet att det finns barn som tror att det enda sättet att få uppmärksamhet är att slå sönder saker. Genom att ge positiv respons när elever gör rätt kan vi hjälpa dem att förstå vad som är önskat beteende och få till stånd en bestående förändring. 

Tidigare generationer fick ofta vänja sig vid negativ respons och straffhot, till exempel skamvrån. Även i samhället utanför är negativa incitament vanliga. Polisen är sällan speciellt positiv när man kört för fort. Man får böter. Men Mia Förars-Pöytäniemi vill leda sin skola på ett annat sätt.

– Det negativa fungerar bara tillfälligt, men vi vill att eleverna ska förstå att de kan göra rätt. Det är trygghet vi bygger, inte rädsla.

Tips på hur du kan ge positiv respons enligt ProSkola

• Var fysiskt och mentalt närvarande när du ger respons.
• Var genuin, varm och noggrann med att ge äkta feedback.
• Arbeta enlig följande slogan: ”Gör det lätt att göra rätt”.
• Och till sist: När eleverna lyckas, överraska dem där i stunden: ”Catch them doing good”.

• Respons