Det som sprider sig i klassrummet är inte alltid virus

Det finns mycket som kan smitta i ett klassrum: virus, skratt, gäspningar. Men enligt en ny studie från Åbo Akademi smittar också något betydligt mer subtilt: vårt engagemang, vår eventuella utmattning och våra attityder. Inte bara mellan eleverna utan också mellan lärare och elev. 

Studien visar att elevers engagemang fungerar som en skyddsfaktor mot studierelaterad utmattning och cyniska inställningar över tid. Med andra ord, elever som trivs i skolan och känner sig delaktiga och mentalt närvarande i skolarbetet står stadigare när kraven och utmaningarna ökar. 

Det är egentligen inte så förvånande. Man skulle kunna tänka på engagemang som skolans motsvarighet till immunförsvar. Det gör att man orkar lite till, försöker en gång till och räcker upp handen trots att man inte är helt säker. 

I ett klassrum där någon visar nyfikenhet, energi eller uthållighet påverkas de andra.

Men det intressanta är att engagemang inte bara är en individuell resurs. Det är också ett socialt fenomen som rör sig mellan elever. I ett klassrum där någon visar nyfikenhet, energi eller uthållighet påverkas de andra. Engagemang fungerar alltså även kollektivt. Det förstärks i samspel. 

Studien visar även att en lärares cyniska inställning, alltså en distanserad, uppgiven eller negativ inställning till arbetet, hänger ihop med sänkt engagemang hos eleverna över tid. En förklarande orsak till detta kan vara att barn och unga är ganska bra på att läsa av vuxnas tonfall och kroppsspråk. En suck eller ett halvhjärtat svar kan ibland tala högre än ord.

Det betyder att klassrummets stämning inte bara formas av undervisningens innehåll, utan också av den inställning vi som lärare tar med oss in i rummet. En av studiens mer överraskande fynd var att lärarens utmattning inte minskade elevernas engagemang, utan tvärtom. Ju mer utmattad läraren är, desto mer engagerade elever. Hur kan det komma sig?

Kanske för att utmattning ibland är priset för att bry sig och vara engagerad. Det är ofta ett tecken på långvarig ansträngning, på omsorg, på att man investerar mer energi än man egentligen har kraft till. En utmattad lärare kan fortfarande vara engagerad. Men en cynisk lärare signalerar något annat: en känsla av meningslöshet. Våra elever verkar känna av skillnaden.

Resultaten från studien visar alltså att hur eleverna mår i skolan inte enbart är individuellt, utan också något som formas i relationer. Man skulle kunna tänka på klassrummet som ett ekosystem där känslor, förväntningar och attityder cirkulerar varje dag. 

När en lärare visar intresse och engagemang för sitt arbete kan det sprida sig i hela klassen. När en lärare känner meningslöshet kan det också sprida sig i hela gruppen. Det lägger ett stort ansvar på lärarna, men också på skolledare och politiker. Vill vi ha engagerade elever behöver vi också skapa förutsättningar för engagerade lärare. I ett ekosystem hänger allt samman. 

Vi kan börja med att tänka på att elevernas engagemang fungerar som en skyddsfaktor mot studierelaterad utmattning, också över tid. För att det ska hålla behöver vi skapa goda villkor för att engagemanget ska kunna växa och bestå. Vi behöver också förstå att vårt engagemang och våra inställningar delvis är relationella processer, det sprids och vi påverkas av varandra. 

Vi kan också erkänna att lärarens arbetsmiljö inte bara är en personalfråga, utan också en elevfråga. När lärare ges förutsättningar för att känna mening och professionell tillit skapas också bättre förutsättningar för elevernas engagemang. Och kanske kan vi bli mer uppmärksamma i vardagen. Nästa gång en suck hörs i korridoren eller i klassrummet kan vi stanna upp och lyssna. Är det en suck av utmattning? Eller är det en suck av uppgivenhet?

Den första går möjligen att vila bort, men om den blir långvarig kan den med tiden leda till en känsla av meningslöshet. Den andra visar att något redan har gått förlorat och kräver något större. Att återuppta mening. 

I slutändan verkar det som att det inte bara är virus, skratt och gäspningar som smittar i skolan, utan också upplevelsen av att det vi gör har mening. 

Sugen på att läsa mer om arbetsvälbefinnande?
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Arbetsvälbefinnande.

• Arbetsmiljö
• Arbetsvälbefinnande
• Åbo Akademi