”Någon med verklig auktoritet står inte och skriker” – så ger du god respons i svåra situationer

– Så fort du märker att du själv eller ett barn håller på att tappa humöret: håll koll på din röst, ditt kroppsspråk och din mimik. Om du varken höjer rösten, rusar fram, grimaserar eller stirrar barnet stint i ögonen minskar risken för att du häller bensin på den brasa som börjat pyra.

Det säger den svenska forskaren och psykologen Martin Forster. Att lägga band på sina egna känslor i konfliktsituationer brukar kallas lågaffektivt bemötande och har blivit något av ett honnörsord inom lärarkåren i Sverige. Samtidigt är det många lärare som känner sig ängsliga inför att överhuvudtaget ta tag i konfliktsituationer i skolan.

– En del lärare tolkar lågaffektivt bemötande som att inte våga säga ifrån, men det är en missuppfattning. Att vara lågaffektiv innebär inte att vara medgörlig – läraren kan fortfarande stå fast vid sin sak och hindra elevernas destruktiva beteende.

Martin Forster understryker att äkta auktoritet inte är rotad i ett aggressivt beteende.

– Vissa tror att det enda som fungerar är att höja rösten. Det är bara för att man inte provat på ett auktoritärt och bestämt tonfall utan att höja rösten. Någon med verklig auktoritet står inte och skriker.

Välj dina strider och ge fem gånger mer kärlek

När Martin Forster träffar lärare är deras vanligaste fråga hur man kan få en elev att sluta gå omkring i klassen och störa under lektionerna. Lärarna är ofta uppgivna, de upplever att de tjatar och tjatar – men ingenting händer.

– Här gäller det att välja sina strider. Studier visar att de lärare som lyckas lägga band på sig själva och inte påpeka varje gång eleven gör ett fel är de som lyckas bäst i att lösa konfliktsituationerna. 

Det gäller att hitta rätt balans mellan tjat och beröm, där tonvikten ska ligga starkt på det senare. Enligt Martin Forster är det smart att slösa med beröm, men hushålla med kritik.

– Vi människor är genetiskt disponerade för att lägga mera vikt vid kritik än beröm, och därför är det lätt hänt att situationen blir ohållbar om man som lärare är framme och hugger varje gång en elev beter sig dåligt.

Att välja bort en strid innebär ändå inte att man struntar i konflikten.

– Det är viktigt att alltid göra någonting, och visa för resten av klassen att man hanterar situationen. Man kan exempelvis lugnt lägga en hand på elevens axel och leda eleven tillbaka till sin plats. 

Välbyggda relationer hjälper i framtida konflikter

Konflikthantering är mycket lättare i teorin än i praktiken. Martin Forster säger att man som lärare måste öva sig genom verkliga situationer där känslor spelar in och det är utmanande att behålla lugnet.

– Övning kan vara rollspel med kolleger, men den bästa fortbildningen i de här frågorna får man som lärare i verkligheten i klassrummet. Att ha en kollega som följer med en konfliktsituation och genast efteråt kan diskutera och ge feedback är centralt.

För att motverka konflikter i skolan på längre sikt ligger nyckeln i att bygga goda relationer till eleverna. 

– De flesta lärare betonar vikten av en personlig relation, särskilt till elever som ofta skapar utmaningar, säger Martin Forster. 

Många lärare brukar nicka igenkännande när jag talar om vikten av relationer.

Har man en personlig kontakt brukar det mesta gå att lösa, men om man känner att man inte kan nå eleven, inte ens på tu man hand, är det svårt.

– Många lärare brukar nicka igenkännande när jag talar om vikten av relationer. Och de uppskattar att det finns forskningsbelägg för det här, eftersom relationer sällan lyfts fram av skolans ledning eller kommunen. Där ligger fokus istället ofta på utvärdering och krav.

Var den professionella i kontakten med föräldrarna

Fem gånger mer kärlek är också receptet som Martin Forster förespråkar i lärarens kontakt till föräldrarna. Den vanligaste fallgropen som leder till klyftor mellan hemmet och skolan är att enbart fästa uppmärksamhet vid det negativa.

– Som lärare är man den som har skyldighet att vara den professionella parten i diskussionen. Också här gäller det att fundera på hur man kommunicerar, hur man balanserar diskussionen och att man försöker bygga en relation. 

Det gäller att lägga upp gemensamma spelregler för hur kommunikationen ska skötas. För att minska risken för missförstånd är det viktigt att hålla fysiska möten som komplement till den digitala kontakten.

Förbjud skärmen i skolan – men skippa skärmtiden hemma

En stor källa till konflikter både i skolan och i hemmet är barns och ungas mobilanvändning.

– När det gäller skolan tycker jag det är solklart: det måste råda mobilförbud på lektionerna. En del skolor förbjuder mobiltelefoner också på rasterna, och det tycker jag är bra. Skolan ska vara en mobilfri zon från morgonen till att man går hem till kvällen.

Att dagligen gräla om skärmar är inte värt konflikten, men det gäller att konkurrera ut skärmtiden med saker som man mår bra av.

När det gäller barnens mobilanvändning utanför skoltid säger Martin Forster att de bästa interventionerna för att minska på skärmberoende inte handlar om begränsningar eller förbud – utan om att konkurrera ut skärmtiden med andra aktiviteter.

– Så länge du som förälder ser till att barnet är ute varje dag och har vissa grundregler, som exempelvis ingen mobil på natten, tycker jag att man nästan kan släppa skärmtiden fri. Att dagligen gräla om skärmar är inte värt konflikten, men det gäller att konkurrera ut skärmtiden med saker som man mår bra av.

• Konflikthantering
• Respons