I Vörå poddar eleverna på lektionstid som en del av den digitala kompetensen
Låt det digitala vara en naturlig del av pedagogiken, våga misslyckas och se till att utrustningen är i skick. Svårare än så är det inte om man får tro IT-pedagog Jari Niemelä i Vörå.
My Häggblom och hennes kompisar i Rökiö skola tar på sig hörlurarna, inväntar signalen från moderatorn Mathias Toppar och sedan är inspelningen igång. Den här gången handlar podden om vilken tid på dagen skolan ska börja – åtta eller tio.
Poddutrustningen är ett av de senaste digitala tillskotten i Vöråskolorna. Med hjälp av den kan läraren Thomas Södergård inte bara finslipa elevernas debatteknik, utan också bredda undervisningen.
– I samhällslära pratar vi just nu om medier, och nästa uppgift kommer att vara att diskutera vad som är bra och dåligt med olika medier. I det här avsnittet har eleverna inget vanligt prov, utan jag bedömer processen med podden.
”Tekniken är ett verktyg av många”
Thomas Södergård är en av de lärare som redan från början anammade den nya tekniken. Men inte för att nödvändigtvis lära ut tekniska kunskaper, utan för att ta in det digitala som en del av undervisningen.
– För mig är tekniken bara ett av många verktyg i klassrummet. Det viktiga är vad du gör med den. Vi vet att olika digitala verktyg, appar och lärmiljöer främjar kompetenser som kreativt tänkande och samarbetsförmåga. Framför allt breddar de möjligheten att ta in kunskap.
Eleverna har bland annat fått öva videoteknik genom att göra tabata-videoklipp på gymnastiken, lärt sig mer om historia genom att lyssna på inlästa ljudfiler ur läroboken och använt sig av gemensamma digitala anteckningsböcker. Thomas Södergård har också använt tekniken som en morot för att få eleverna att läsa en bok.
– Belöningen var att de fick göra en egen filmtrailer utgående från boken de läst. Det här var en succé. Vi hade bland annat en kille som grävde en stor grop på skolgården för ett klipp, vi använde drönare och filmade allt möjligt.
”Allt måste ha ett pedagogiskt syfte”
Vörå kommun har en egen anställd IT-pedagog, Jari Niemelä. Det är tack vare hans målmedvetna arbete som Rökiöeleverna bandar in egna poddar och som kommunen inte bara har en digital lärstig som är kärnan i allt. Kommunen har också lyckats implementera ett helt nytt sätt att jobba i skolorna. I dag är digitala verktyg en naturlig del av skolvardagen, men Jari Niemelä säger att det har varit en lång process.
– När jag började för sex år sedan var det väldigt ojämlikt mellan skolorna, någon hade en enda klassuppsättning enheter medan andra bara hade en enda enhet i hela skolan. Många av lärarna var dessutom osäkra på tekniken. Men man måste också komma ihåg att en digital lärstig inte bara handlar om att köpa in apparater och program – allt måste ha ett pedagogiskt syfte, säger han.
Så har vi gjort – Konkreta exempel från Vörå
Vörå Network Studio. En gammal skolsal har inretts till en modern studio. Härifrån kan man sända live till alla skolor i kommunen, ordna digitala kaffeträffar för lärare och inspirera elever att själva producera innehåll. Ett annat exempel är projektet där 160 elever samtidigt var online och byggde en gemensam, hållbar värld i spelet Minecraft. Vörå Network Studio
Digiäventyret. En satsning på att integrera digital kompetens i småbarnspedagogiken. Projektet har bland annat resulterat i fysiska digilådor, som innehåller både analogt och digitalt material. Genom dessa lådor kan barn på ett lekfullt sätt utveckla sin digitala kompetens inom olika tematiska områden
Tutorlärare. När staten drog in det nationella stödet för tutorlärare valde Vörå att satsa egna pengar. I dag har kommunen fyra tutorlärare.
Lexplore. Vöråskolorna var först ut med att testa det rikssvenska läskartläggningsverktyget.
Somecoach. Under två år hade kommunen en egen somecoach som hjälpte föräldrar, elever och lärare att hantera sociala medier.
Digiminimässa. Annika Ekblad och hennes kollegor samlade ihop allt material de har och bjöd in både allmänheten och personal från andra kommuner för att inspirera till mångsidiga arbetssätt.
Läs mer om den digitala lärstigen här.
Källa: Vörå kommun
”Jobba målmedvetet och långsiktigt”
Det finns en anledning till att vi besöker just Vörå. Jari Niemeläs arbete har lett till att kommunen har blivit något av en modellkommun. När bildningen i vintras ordnade en digiminimässa kom det busslaster med lärare från hela regionen. Mässan ordnades tillsammans med kommunens tutorlärare. Den fungerade både som fortbildning för den egna personalen och som ett tillfälle där föräldrar, politiker och andra intresserade fick testa, inspireras och utforska olika verktyg som kan stärka barnens digitala kompetens.
– En av hemligheterna bakom framgången är att jobba målmedvetet och långsiktigt. Det handlar trots allt om ett nytt sätt att jobba och du kan inte förvänta dig att allt sker över en natt.
Och Jari Niemelä är inte ensam. Hans kollega Annika Ekblad jobbar just nu som projektansvarig för att implementera och utveckla det digitala tänket i småbarnspedagogiken. Till sin hjälp har de också en IT-stödperson och tutorlärare i skolorna. Också kommunens pedagogiska planerare Carolina Lassus finns med i teamet. Thomas Södergård har sex veckotimmar vikta för tutorlärarskapet. Under en period jobbade Thomas också som projektanställd somecoach och lärde elever, föräldrar och lärare att hantera sociala medier.
– Det som också underlättat vårt arbete är att bildningsdirektören och beslutsfattarna varit införstådda med och trott på satsningen, det är en förutsättning för att det ska lyckas, säger Jari Niemelä.
Lärstigen startar redan i småbarnspedagogiken
Redan inom småbarnspedagogiken får Vöråbarnen bekanta sig med digitala verktyg. En viktig del av strategin är att ge alla barn samma förutsättningar.
– Tidigare var det ofta stora skillnader i de digitala färdigheterna när barnen började skolan, eller när sexorna kom till högstadiet. Nu börjar vi se att alla är på samma nivå, vilket underlättar arbetet i klassen, säger Jari Niemelä.
Det finns fortfarande stora skillnader i hur skolorna jobbar med digitala färdigheter, även om tekniken förväntas vara en självklar del av undervisningen. Utbildningsstyrelsen slår fast att den digitala kompetensen behövs för kommunikationen mellan människor, för delaktigheten i samhället och för lärandet, och att skolpersonal ska kunna handleda barnen i att fungera i digitala miljöer på ett mångsidigt, ansvarsfullt och tryggt sätt.
Utmaningen med digitala kompetenser är att tekniken utvecklas så otroligt snabbt.
– Det vi funderar mycket på just nu är AI och hur vi ska dra nytta av den på rätt sätt i undervisningen. Vi testar bland annat en chatbot som är utvecklad med tanke på skolmiljöer. Den kan inte ge direkta svar, utan bara hjälpa eleverna vidare med olika problem, till exempel i matematik.
– Utmaningen med digitala kompetenser är att tekniken utvecklas så otroligt snabbt, men just därför är det också viktigt att alla kommer igång, gärna redan i dag, säger Jari Niemelä.
”Skilj på konsumtion och produktion”
Tillbaka till poddstudion. När rasten är slut och resten av klassen kommer in flockas eleverna kring mikrofonerna. Utrustningen är ny, och många är nyfikna. Jari Niemelä och hans team är medvetna om att den digitala vardagen också innebär utmaningar i form av skärmtid och hållbarhet. Men även där finns en tydlig linje.
– Allt handlar om vad du gör. Man behöver skilja på skärmtid som konsumeras eller skärmtid där du producerar. Att själv producera en film eller annat digitalt innehåll tillsammans med dina klasskompisar är något helt annat än att stirra på Tiktok i två timmar, säger Annika Ekblad.
Jari Niemelä medger att han blir rent av rädd när han hör om barn och unga som kan tillbringa fem eller sex timmar om dagen framför sin telefon.
– Ett sådant beteende gör att allt tar stryk – nacken, ögonen och hjärnan. Det är inte hållbart varken för dig eller för samhället.
Ur den synvinkeln blir det, enligt Jari Niemelä, ännu viktigare att lära sig hantera den nya tekniken på rätt sätt.
– Den digitala kompetensen är en av de sju grundkompetenserna som eleverna förväntas få under skoltiden och som ska ingå i bedömningen och vitsorden i de olika ämnena. Ibland kan jag tänka att det digitala kanske borde vara ett eget ämne. Det är trots allt en avgörande kompetens som vi behöver lära oss för att klara av vardagen.
Vörås digitala lärstig
- Rustar eleverna för att möta en värld i snabb förändring och formar framtidens digitala innovatörer och problemlösare.
- Leder eleverna på en innovativ resa där digitala färdigheter utvecklas i takt med deras utbildning, från småbarnspedagogik till gymnasiet.
- Skapar inspirerande lärmiljöer som kombinerar kreativ pedagogik med teknologi.
- Främjar barns och ungas likvärdiga möjligheter att nå den digitala kompetens som krävs för utbildning, arbetsliv och aktivt medborgarskap.
- Innehållet är inspirerat av Utbildningsstyrelsens Kunskapsbeskrivningar för digital kompetens.
Källa: Vörå kommun
Tips – så kommer du igång med det digitala
- Ha en långsiktig strategi. Förändring sker inte över en natt.
- Var står vi nu? Gör en kartläggning av nuläget och starta därifrån.
- Vad vill vi uppnå? Formulera ett tydligt syfte.
- Involvera alla i processen: skolpersonal, beslutsfattare och föräldrar.
- Ha utrustningen i skick. Om tekniken inte fungerar till hundra procent varje dag, ger man lätt upp.
Källa: Jari Niemelä, Annika Ekblad och Caroline Lassus
Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.
