Hjärnforskaren: Så tar du tillbaka kontrollen över din hjärna

Hjärnforskaren Sissela Nutley är inte bättre än någon annan, hon fastnar i skrollandet lika lätt som vi andra. Algoritmerna är programmerade för att vi ska fastna och fortsätta jaga nästa belöning. Hon kallar det ett race to the bottom of the brain där techjättarna gör allt för att styra vårt beteende.

– Men det finns saker vi själva kan göra. Ju mer vi lär oss om hur hjärnan fungerar, desto enklare är det att ta tillbaka kontrollen, säger hon. 

Hon visar en bild av hur det ser ut i pannloben när synapserna ständigt stimuleras av intryck utifrån – gillningar, taggningar och ännu en streak som absolut inte får brytas.

”Gör upp en mental tallriksmodell”

Sociala medier och digitala spel triggar de naturliga drivkrafterna i våra hjärnor. Men hjärnan är inte skapad för att ständigt vara uppkopplad. Den behöver vila och återhämtning, precis som resten av kroppen. Sissela Nutley brukar beskriva hjärnan som ett träd, där löven och grenarna motsvarar våra tankar och känslor. För att trädet ska må bra behöver det vattnas och ansas, gödslas och beskäras. Ibland blåser det så att löven och till och med grenarna svajar, men om trädet är bra rotat klarar det stormarna.

Fundera på vad som stressar dig och vad du behöver få in mer av. Helt enkelt hur du använder din tid.

– De flesta känner till kostcirkeln och vi gör vårt bästa för att följa råden så gott vi kan. Jag uppmuntrar alla att också göra upp en mental tallriksmodell. Fundera på vad som stressar dig och vad du behöver få in mer av. Helt enkelt hur du använder din tid.

Sissela Nutley är nämligen övertygad om att våra val till stor del avgör hur vi mår.

– Vårt välbefinnande förklaras till ungefär hälften av våra gener och till en tiondel av vår livssituation. Men så mycket som 40 procent påverkas av vad vi gör med vår tid. Det här innebär att vi kan minska stressen, öka vårt psykiska välbefinnande och optimera vår tankeförmåga – det vill säga lättare kunna prestera på topp.

Ständig uppkoppling får oss att må sämre

Sissela Nutley är på besök i Vasa för att prata om skärmhälsa och hur våra hjärnor påverkas av det ständiga skrollandet. I publiken finns studerande, men också representanter från olika föreningar och organisationer som jobbar med unga. Det är folk som i sitt arbete ser följderna av negativ skärmanvändning i form av stress bland unga och att fler mår sämre.

Forskning visar att unga som har mobilen i sovrummet sover mindre än andra, flickor uppger att sociala medier får dem att må sämre och många upplever problem med sin mobilanvändning. När Sissela Nutley pratar om hur sömnen påverkas är det många i publiken som tar en bild av hennes tips – som att sova med mobilen i ett annat rum.

Att påverka utvecklingen och techjättarna är svårt, men det vi kan påverka är vad vi själva gör med vår tid.

– Att påverka utvecklingen och techjättarna är svårt, men det vi kan påverka är vad vi själva gör med vår tid. Vi behöver också hjälpa unga som kämpar med ångest och nedstämdhet, ge dem verktyg att hantera sina känslor, säger hon.

Det handlar enligt henne om att tackla både det du flyr ifrån och det du flyr till. Vi vet att sociala medier kapar vår uppmärksamhet i stunden, vilket ibland kan kännas skönt.

– Men om du har mobilen nära till exempel när du läser inför ett prov har du automatiskt sämre kognitiva funktioner. Mobilen stjäl helt enkelt en del av din hjärnkapacitet. Bara att låta bli att titta på den kräver energi.

Sissela Nutley säger att man måste börja med att identifiera det som är dåligt. En smarttelefon är ju inte per definition något ont, utan tvärtom en viktig del av vår vardag med allt från kalender till bankkort och annat som vi behöver.

Techjättarna och affärsmodellerna är det stora problemet

Hon visar en bild som illustrerar hur sociala medier fungerar, hur tekniken bakom triggar våra emotionella drivkrafter som nyfikenhet, belöning och rädsla. Det leder så småningom till en nedsättning i det som ska vara den smartaste delen av hjärnan.

– Det är techjättarna och affärsmodellerna som är det stora problemet. Det är kanske lite fult att säga, och jag brukar inte ha med det i mina presentationer, men faktum är att de många av de som står bakom de stora apparna som Facebook, Instagram och Youtube har studerat på samma linje på Stanford University. Där har de lärt sig hur de ska kunna manipulera våra hjärnor för att få oss precis dit de vill.

”Lätt att fastna i mobilen”

Pargasbon Emma Eklund nickar igenkännande. Hon har kommit hit tillsammans med sina studiekompisar Christoffer Pått och Wilma Lithén från Korsholm. Alla tre erkänner att de är beroende av sin smarttelefon.

– Jag gillar att använda pomodorometoden när jag pluggar, men när larmet plingar stänger jag inte bara av och tar fem minuters paus. Jag fastnar istället ofta i någon app och plötsligt har det gått en kvart. Om jag fastnar med någon skoluppgift är det också lätt hänt att jag i stället tar upp telefonen och börjar slöskrolla, säger Christoffer Pått.

Emma Eklund tar fram sin telefon och testar att ställa in skärmen på gråläge – ett av de tips som publiken får av Sissela Nutley. Plötsligt ser apparna inte längre lika lockande ut.

– Jag ska också ladda ner appblockeraren One Sec som Sissela tipsade om och koppla den till Instagram. Jag tycker att det låter som något jag behöver. 

Hur göra för att inte bli utanför?

Christoffer Pått studerar till lärare. Han funderar ofta på vad allt skrollande och den ständiga uppkopplingen gör för barns hjärnor, hur de påverkas av stimulansen och de ständiga dopaminkickarna. Han har läst en hel del om mobilförbudet i skolorna i Australien och ser fram emot att ta del av framtida forskningsresultat därifrån.

– Jag tror att vi behöver se över mobilanvändandet på en mer allmän nivå, så att alla är överens om spelreglerna, så att inget barn behöver känna sig utanför om man till exempel inte har en smarttelefon när man börjar skolan.

Även Sissela Nutley får svara på frågor kring rädslan för utanförskap. Riskerar vi att bli utanför ifall vi inte hela tiden har koll på snackisarna på Instagram eller har sett de senaste klippen på Tiktok?

– Som vuxna kan vi prata ihop oss med andra i vår näromgivning och ha gemensamma överenskommelser för våra barn. Och när det gäller vuxna kompisgäng kan man bestämma att åtminstone ibland lägga undan mobilen. Testa att umgås en kväll utan skärmar, och se vad som händer.

Feelgood-dagen för studerande ordnades av Röda korset, Svenska folkskolans vänner, Medborgarinstitutet Alma, Folkhälsan, Ärligt talat, Luckan, Marthaförbundet, Barnavårdsföreningen, FinFami Österbotten, Care Together, Drogfri ungdom, Nykterhetsförbundet (PEPP), Föregångarna, Folkhälsan, Psykosociala förbundet, MIELI Psykisk hälsa Österbotten, Datero, Reimari och Vasa stad.

• Hjärnhälsa
• Skärmanvändning
• Skärmberoende
• Välbefinnande