”Först havregrynsgröt – sen kaviar” – Borgås storsatsning på läskunskap börjar ge resultat
Borgå stad har under flera års tid satsat hårt på skolelevernas läs- och skrivfärdigheter. Stadens skolor samarbetar inom flera projekt, och nu syns de första tecknen på att den negativa trenden för elevernas läs- och skrivkunskap håller på att vända.
– Läs tillsammans i klassen, och diskutera det ni har läst. Och minns att du som lärare alltid är läs- och skrivlärare, oberoende av vad som står på schemat.
Det säger Linda Sahamies, timlärare i skolorna Sannäs och Grännäs i Borgå. Sedan några år tillbaka jobbar hon också som läs- och skrivtutor, tillsammans med Daniela Kullberg, som till vardags undervisar årskurs 7 till 9 i svenska och litteratur i Lyceiparkens skola.
Höstsolen skiner från en klarblå himmel när vi träffas på skolans gård.
– När du som lärare väljer böcker – välj ny litteratur, inte det du själv gillade som barn. Det ges ut många bra nya böcker, som matchar dagens språk, situationer och värderingar, tipsar Daniela Kullberg.
“Svårt att vara profet i sin egen skola”
Läs- och skrivtutorerna är en del av Borgås satsning på att främja läs- och skrivkunskaperna, och Sahamies och Kullberg träffar kontinuerligt lärare i stadens svenskspråkiga skolor för att ge tips och råd om hur man kan få in mera läsning och skrivande i undervisningen.
Responsen de har fått har varit god.
– Det kan vara svårt att vara profet i sin egen skola, så det känns bra när någon utomstående ger förslag på hur man kan förbättra undervisningen. Vi har fokuserat mycket på feedback – hur man som lärare ger eleverna rätt respons för att de ska utvecklas, säger Daniela Kullberg.
Nu syns satsningarna i statistiken
Den nationella trenden som pekar på försämrade läs- och skrivkunskaper bland skolelever syns också i Borgå. Därför införde staden redan för flera år sedan extra timmar i modersmål och litteratur som en lokal prioritering i läroplanen. Det har gett utrymme för flera läs- och skrivfrämjande projekt i skolorna.
– Alla satsningar är i linje med den nationella läskunnighetsstrategin. Det är ett långsiktigt arbete som bygger på samarbete mellan skolorna, och kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
Det säger Jessica Gillberg, som är rektor för pedagogisk kvalitet vid de svenska utbildningstjänsterna i Borgå.
– Jag ser tecken på att det jobb vi gjort under många år sakta börjar bära frukt. Än är det för tidigt för definitiva slutsatser, men särskilt bland de yngre eleverna märker vi en positiv utveckling. Det ger oss hopp.
Lokala lösningar och breda finlandssvenska nätverk
Vi slår oss ned i Lyceiparkens skolas bibliotek. Daniela Kullberg och Linda Sahamies berättar att de inledningsvis valde att fokusera på skrivandet när de började arbeta som läs- och skrivtutorer år 2019.
– Vi utvecklade Skrivstigen, en plan för skrivundervisningen i årskurserna 1 till 6, där eleverna får öva sig på att skriva olika genrers texter. Skrivstigen ingår numera i stadens läroplan, säger Sahamies.
– Som läs- och skrivtutorer har vår uppgift varit att skapa ett heltäckande system, där tanken är att eleverna ska ha samma förutsättningar oberoende av vilken skola de går i, säger Daniela Kullberg.
Genom åren har projekten blivit många. Skolorna har satsat på intensiv läsning i klassmiljö, engagerat hemmen och biblioteken i sommarläskampanjer, och utöver de lokalt skräddarsydda lösningarna även anslutit sig till bredare nätverk som exempelvis Medskapande läsning, En skrivande skola och skolnätverket Haru.
– Haru har en väldigt fin materialbank som väcker iver för språket. Jag har presenterat några samarbetsmodeller som stöd för Haruverksamheten i flera skolor i Borgå och hoppas att så många lärare som möjligt blir engagerade, säger Fanny Mickos som arbetar som klasslärare i Vårberga skola.
Mickos har också erfarenhet av projektet Medskapande läsning, som hjälper tredjeklassare att hitta läsglädjen.
– Det blev en bra gemenskap i klassen, och responsen från eleverna var god. Det bästa sättet att hitta läsglädje är att läsa tillsammans.
Extra krut på basfärdigheterna
För att läsningen skall ge nytta i form av både kunskap och glädje förutsätts att eleverna behärskar läsningens grunder. Men många elever har problem med basfärdigheterna, och därför har Borgå valt att sätta in en extra satsning här.
– Man kan säga att jag ansvarar för havregrynsgröten. Det är inte alltid så gott, men det krävs att man äter sin havregrynsgröt innan man kan njuta av kaviaren.
Det säger Ulrica Brunberg, som vanligtvis jobbar i Strömborgska skolan, men sedan i fjol hjälper de skolelever som kämpar mest med läsningen. Om kaviar handlar om att få ut både kunskap och upplevelser ur texter, så är havregrynsgröten avkodning – alltså att sätta ihop bokstäver till ord.
Ulrica Brunberg testar läsförmågan hos så gott som alla elever i klass 1 till 6 genom ett test som heter Minuttestet.
– Det gäller att läsa så många ord som möjligt på en minut. De som inte når upp till minimigränsen får intensiv individuell stödundervisning, fyra dagar i veckan, i sex veckors tid. Det bär frukt, de flesta barnen blir mycket bättre läsare.
Viktigt för barnen att inse att övning ger färdighet
Eleverna i klass 1 till 2 som behöver extra stöd tränar tillsammans med en vuxen, och i klass 3 till 6 tränar eleverna parvis.
Ulrica Brunberg visar statistik över en klass där bara 7 av 28 elever inledningsvis klarade testet. Efter två veckor klarade 19 av eleverna testet, och efter en månad fick 23 av klassens 28 elever godkänt.
– Det fina är att barnen ser sin egen utveckling, och motiveras av att tävla mot sina egna tidigare resultat. Det är väldigt viktigt att eleverna inser att de når resultat genom övning.
Ulrica Brunberg säger att Minuttestet och det intensiva övandet på avkodning har väckt gensvar bland lärarkolleger också utanför Borgå.
– ”Det där är ju så enkelt! Varför har vi inte gjort det där?”, sådana kommentarer har vi fått som respons.
Lösningen handlar inte alltid om nya revolutionerande idéer
Daniela Kullberg, Linda Sahamies, Fanny Mickos och Ulrica Brunberg är alla glada över att Borgå valt att satsa på läsning och multilitteracitet, och att de som lärare fått tillräckligt med tid för att utöver sitt ordinarie jobb arbeta med att de här frågorna.
– De flesta lärare vet säkert vad man borde göra, men problemet är tidsbrist. Det är fint att Borgå har prioriterat det här. Jag skulle önska att varje skola i Finland skulle ha en språkansvarig som kan leda och stötta arbetet på plats, säger Fanny Mickos.
Det viktigaste, enligt lärarna, är att skapa system och införa en tydlig ansvarsfördelning.
– Om alla har ansvar, så har ingen ansvar. Då beror allt på hur engagerad den enskilda läraren är, säger Linda Sahamies.
– Det som behövs är inte alltid nya revolutionerande idéer. Som lärare kan det vara värdefullt att med jämna mellanrum bli påmind om sådant som tenderar att falla bort i vardagsstressen, säger Daniela Kullberg.
– Det handlar om små justeringar. En liten kursändring gör att vi kan vända skutan och få goda resultat över tid, tillägger Sahamies.
Tips för hur du kan jobba med läsning i skolan
Fanny Mickos: ”Det bästa sättet att väcka läsglädje är att läsa tillsammans, och det är också något att tipsa hemmen om. Många elever kan känna sig ensamma i läsningen om de inte riktigt förstått texten.”
Linda Sahamies: “Skapa system, och se till att någon har ansvar för specifika uppgifter. Om alla har ansvar, så har ingen ansvar, och då beror det helt på hur engagerad den enskilda läraren är.”
Daniela Kullberg: ”Läs tillsammans i klassrummet, samma bok, och diskutera tillsammans efter varje kapitel.”
Ulrica Brunberg: ”Högläsning i klassen är väldigt viktigt, åtminstone i årskurs 1 till 6. Jag hoppas att alla klasslärare alltid har en högläsningsbok. Jag vill också tipsa om boken Intensivläsning i helklass av Sara Bruun.”
Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.
