Forskaren Neil Selwyn om utbildningsteknologi: ”Värderingar först – teknologi sedan”
Det pedagogiska perspektivet och värderingarna måste komma i första hand när det gäller digitaliseringen av skolan – teknologin ska vara den allra sista pusselbiten. Det säger Neil Selwyn, internationellt erkänd forskare inom utbildningsteknologi.
– Jag är ingen bakåtsträvare som vill kasta ut apparaterna och bara använda böcker. Tvärtom tycker jag att mobilförbud i de högre klasserna inte är en vettig väg att gå, understryker Neil Selwyn.
Han är professor vid Monash University i Melbourne i Australien, men tillbringar vårterminen som gästprofessor vid Lunds universitet i Sverige. Sedan 1995 har han forskat i utbildningsteknologi och digitaliseringen av skolorna och är en av tungviktarna på området.
Selwyn säger att det är lätt att dras med i hypen kring generativ artificiell intelligens och teknologi över huvud taget, och se dem som en lösning på många av problemen i dagens skola.
– Visst är det lätt att bli såld när teknologibolagen utlovat lätta lösningar. Wow-faktorn är hög när man ser AI rita upp bilder så där bara. Men som lärare är det viktigt att minnas att det alltid finns val och alternativ.
”Vems problem ska det nya redskapet lösa?”
Neil Selwyn säger att den enskilda läraren lever med konstant tidsbrist och tampas med en hel mängd andra utmaningar i klassrummet. Teknologi är inte den viktigaste av dem. Därför tipsar han om att prata med andra lärare och fråga om både goda och dåliga erfarenheter av olika verktyg och arbetsmetoder. Enligt honom lönar det sig alltid att vara kritisk och ställa frågor innan man tar i bruk ett nytt redskap, också då det är ett redskap som arbetsgivaren har skaffat.
– Man kan alltid säga nej. Det är viktigt att fundera på varför redskapet behövs och vad det ska hjälpa med. Handlar det om att lösa problem som jag eller eleverna har? Eller är det problem som systemet eller politikerna ser?
Teknologin ska vara den allra sista pusselbiten.
En viktig fråga borde enligt honom alltid vara hur mycket arbete det nya redskapet eller systemet kräver.
– Facket borde vara mycket mer på alerten i fråga om extra arbete med teknologi som kräver mycket extra arbete för att fungera. Det handlar inte bara om teknologi utan det är också en arbetslivsfråga.
Värderingar återkommer ständigt under intervjun. På frågan om hur framtidens utbildningsteknologi ser ut om tio år betonar han att många vägar är möjliga – men att vi redan nu måste reflektera över våra värderingar och vilken framtid vi vill skapa.
– Covidpandemin och den generativa AI:ns frammarsch har verkligen bevisat att det är svårt att förutspå vad som kommer att hända. Det är därför vi behöver se på vilka pedagogiska lösningar och vilka värderingar som syns i skolan. Teknologin ska vara den allra sista pusselbiten.
”Risken för ihålig kreativitet är verklig”
Att teknologin inte ska få styra gäller också ett annat viktigt delområde i skolan, kreativiteten. Selwyn säger att det finns mängder av fina verktyg som man kan använda, men utgångspunkten måste vara kreativa lärare och elever.
– Hurdan slags kreativitet vill vi stödja i skolan? Vad vill vi göra och hur kan teknologin stödja det vi vill?
Här vill Selwyn höja ett varnande finger, eftersom skolorna utsätts för ett hårt tryck att ta in olika redskap. Risken är att man främst tänker på det färdiga resultatet, medan man borde fokusera på processen.
–Hurdan slags kreativitet vill vi stödja i skolan? Vad vill vi göra och hur kan teknologin stödja det vi vill?
– Ett program som med några knapptryck kan skapa en sång om en katt eller en film om isbjörnar kan kännas kreativt, men det är en ihålig kreativitet där eleven egentligen inte har skapat något. Det måste finnas en pedagogisk kontroll över verktygen.
Han ser också en risk att den generativa AI:n kan skapa en generation som inte kan koda, eftersom det är så mycket lättare att låta den artificiella intelligensen skriva koden för en.
Vissa verktyg kan orsaka skada – särskilt för minoriteter
Det är enligt Selwyn viktigt att komma ihåg den digitala klyftan, både mellan länder och inom länder. Han säger att pandemin tydligt visade oss att alla inte har samma möjligheter att jobba digitalt. Om hemmet saknar trådlöst nätverk, smarttelefoner och dator är eleven automatiskt i en sämre ställning.
– I USA sitter tonåringar utanför vissa hamburgerrestauranger och gör sina läxor, eftersom det finns en wifisignal där.
Det mest dystopiska scenariot som Selwyn presenterar handlar om risken för att vi får ett tudelat skolsystem där massorna främst får automatiserad online undervisning av dålig kvalitet, medan eliten betalar för en högklassig undervisning lik den i dag, ansikte mot ansikte.
Det leder oss in på frågan om vilka negativa sidor nya system kan få, om de inte utvärderas ordentligt.
– Det finns exempel på verktyg som orsakat elever skada. Till exempel vet vi att ansiktsigenkänningsprogram är utvecklade främst av vita män, och programmen känner inte igen svarta människor lika bra. Det kan bli ett socialt problem i en skolmiljö som kanske redan är rasistisk.
Men också de som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan drabbas, säger Selwyn.
– Teknologier som blickspårning tolkar en stadig blick som att eleven följer med, vilket kan försätta elever med neuropsykiatriska utmaningar i en sämre sits eftersom deras ögonrörelser kan vara annorlunda.
Standardiserade test en riskfaktor
I skolsystem som är högt individualiserade och standardiserade är risken högre för att eleverna drabbas. Här ger han Finland en eloge för att riskerna här är mindre.
– Ni är inte lika mottagliga för det här eftersom ert skolsystem inte är så individualiserat. Och ni har inte lika stark tradition av standardiserade test som till exempel mitt hemland Australien. Men samtidigt behövs det en äkta diskussion också i Finland om hur teknologi används i skolorna.
För det finns inget enkelt svar på frågan om vilka teknologiska lösningar som ger ett genuint mervärde i skolorna.
–Min syn på vad som är genuint mervärde är en helt annan än vad Finlands statsminister ser som genuint mervärde. Men det måste diskuteras öppet, så att vi ser vilka värderingar som ligger bakom.
”Samma kompetenser viktiga som i hundratals år”
När Neil Selwyn får frågan om vilka framtidskompetenser som är viktiga säger han att vi inte ska uppfinna hjulet på nytt.
– De viktigaste är sådana som har varit viktiga i hundratals år. Kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation, samarbetsförmåga och socialisering. Det är viktigt att eleverna får de färdigheter de behöver för att vara aktiva medborgare i Finland och i världen.
Selwyn ser en klar risk i att utbildningssystemet lägger mindre och mindre tid på de här färdigheterna i framtiden.
– De kräver tid och repetition och de måste göras i klassrummet, vilket gör dem långsamma.
De viktigaste kompetenserna är sådana som har varit viktiga i hundratals år. Kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation, samarbetsförmåga och socialisering.
En viktig ny kompetens är att förstå hur generativ artificiell intelligens fungerar.
– Om man förstår logiken i hur systemen fungerar kan man jobba med AI och utnyttja fördelarna som den ger. Men man kan också jobba runt AI ifall den hindrar en från att göra det man vill. Och dessutom jobba mot AI, om den beter sig på ett skadligt sätt.
Neil Selwyn har jobbat med utbildningsteknologi sedan 1995 och har sett en hel del debatter blossa upp under de senaste fyrtio åren. Debatten om AI är ny, men mycket av argumenten återkommer från de tidigare diskussionerna.
– Ofta ser man det som en dålig sak att skolan förändras långsamt, men jag tycker att det är bra. Det behövs lugna och långsamma utrymmen i vår hektiska värld, och skolan ska inte ha snabba ryck. Visst har den digitaliserats, men inte alls så mycket som många trodde för en tid sedan. Skolan ska fortsätta förändras långsamt.
Frågor att alltid ställa innan du tar i bruk ett nytt redskap
- Vilka är användarvillkoren?
- Om redskapet är gratis – vilka data ger jag då ifrån mig?
- Vad vill det här redskapet ha av mig?
- Hur mycket arbete kräver det att använda det här redskapet?
- Vilken pedagogisk modell använder det här redskapet?
- Varför behöver vi det här redskapet?
- Löser det problem som jag eller eleverna har, eller är det problem som systemet och politikerna har?
- Vilken hjälp får jag av redskapet?
Källa: Neil Selwyn
Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.
