Forskare: ”De ungas fritidsverksamhet liknar proffsidrott – den är tävlingsinriktad, hårt styrd och dyr”

Barndom och ungdom är en tid i livet när man har förhållandevis mycket fritid. I årtionden har fritid i Finland förknippats med olika typer av fritidsaktiviteter. Men vad dessa aktiviteter består av, och hur vi förhåller oss till dem, har förändrats mycket. Det säger specialforskare Antti Kivijärvi vid Ungdomsforskningssällskapet.

– Lite karikerat kan man konstatera att hobbyer förr handlade om medlemskap i en förening, medan de nuförtiden närmast liknar ett kundförhållande. Vi betalar för en produkt. När det gäller ungas fritidssysselsättning är den produkten allt oftare en verksamhet som leds professionellt av vuxna.

Unga har fler hobbyer – och ökad press

Resultaten i rapporten visar att nästan alla 10 till 29-åringar i Finland utövar någon form av hobby. Många gör det på egen hand, men allt fler deltar i ledd verksamhet.

Hela 95 procent av ungdomarna sysslar med någon form av idrott, och nästan 60 procent deltar i ledd idrottsverksamhet. Motsvarande siffror för kultur ligger på knappt 75 procent respektive 37 procent.

I takt med att andelen ledd fritidsverksamhet stiger får barns och ungas fritid allt tydligare en professionell prägel. Kivijärvi beskriver det som att ett tävlingsidrottsligt narrativ blir allt starkare kring barnens hobbyer. De blir mer styrda, fokuserade och krävande.

Samtidigt blir det vanligare att barn och unga slutar med sin hobby redan i tidig ålder. Siffrorna i undersökningen talar sitt tydliga språk: hela 90 procent av 10- till 14-åringarna deltar i någon ledd fritidsverksamhet, medan bara 55 procent av 15- till 19-åringarna gör det. Bland de äldsta som svarade på enkäten ligger andelen kring 30 procent.

– Om pressen blir för hård hoppar de unga av. Orsaken kan vara att de inte orkar, att de inte tycker att de klarar sig eller att hobbyn helt enkelt blir för dyr. Det är vanligt att barn slutar med sin idrott redan vid 9 till 11 års ålder. Samma sak gäller också konst- och kulturrelaterade hobbyer. Även där är det vanligt att barnen slutar när de blir tonåringar, säger Kivijärvi.

Socioekonomiska skillnader styr barns hobbyer

Barns och ungas hobbyverksamhet påverkas av de stora trender som präglar det finländska samhället i dag. Socioekonomisk status hänger starkt ihop med vilka hobbyer barn ägnar sig åt. Är föräldrarna högutbildade är det mer sannolikt att barnet utövar någon form av hobby.

– Hobbyverksamhet kostar, och här syns den ekonomiska tudelningen i vårt samhälle. De unga som deltar i ledd verksamhet kommer ofta från familjer med högre socioekonomisk status. Resultaten i undersökningen visar också att de här barnen tenderar att vara mest nöjda med livet överlag, säger Kivijärvi.

Ledd idrott löser inte problemet med stillasittande

En tydlig trend är att barn och unga tillbringar en allt större del av sitt liv stillasittande framför en skärm. I politiska diskussioner brukar ledd idrottsverksamhet lyftas fram som ett botemedel mot det här, men Kivijärvi är kritisk.

– Vi ser att barn och unga rör på sig allt mindre, trots att de i allt högre grad deltar i ledd idrottsverksamhet. Den ledda hobbyverksamheten är alltså inte medicinen mot ungas bristande vardagsmotion. Om man sitter i bilen på väg till träningen, tränar en timme och sedan åker bil hem igen – och i övrigt lever ett stillasittande liv – så gör kanske inte den ledda träningstimmen så stor nytta för hälsan.

Vi borde egentligen satsa på de äldre klasserna i grundskolan eftersom det är i den åldern som många slutar med sin hobby.

Antti Kivijärvi är inte heller övertygad om att den så kallade Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är en lösning på problemet. Där erbjuds barn och unga tillgång till gratis fritidsverksamhet i anslutning till skoldagen.

– Det verkar som att modellen främst riktar sig till de yngsta barnen, medan vi egentligen borde satsa på de äldre klasserna i grundskolan eftersom det är i den åldern som många slutar med sin hobby.

Klasskillnaderna tydligast under sommarlovet

Ungdomsforskningssällskapets färska undersökning fyller en lucka i den finländska forskningen om ungdomar särskilt på en punkt: sommarlovet.

Antti Kivijärvi säger att det hittills inte funnits heltäckande statistik över hur ungdomarna tillbringar de tio veckor om året då de är lediga från skolan. Ungdomarna svarade på forskarnas webbenkät precis efter sommarlovets slut 2024, så det är den sommaren som avspeglas i materialet.

– Resultaten ger en tydlig inblick i den polarisering som präglar det finländska samhället i dag. Även om jag förstås varit medveten om de växande samhällsklyftorna blev jag ändå överraskad av hur olika sommarlovet kan vara för olika ungdomar.

Kivijärvi beskriver sommarlovet som en tid då samhällets utjämnande faktorer drar sig tillbaka och familjerna i högre grad står på egen hand. När skolan och delar av ungdomsarbetet inte är närvarande accentueras klasskillnaderna.

– Hur barn och ungdomar tillbringar sitt sommarlov hänger starkt ihop med socioekonomiska faktorer. Hur mycket de reser, hur mycket människor de träffar, hur sociala de är, hur många olika hobbyer de har sysslat med och vilka möjligheter de haft att besöka platser som kostar pengar – exempelvis festivaler eller nöjesparker. Här finns stora skillnader.

78 procent av dem som svarade på undersökningen var åtminstone i någon mån nöjda med sin sommar. 65 procent upplevde att de haft tillräckligt med tid att umgås med vänner, medan nästan en tredjedel upplevde ensamhet. Familjens socioekonomiska status hänger starkt ihop med hur lyckad en ung person upplever att sommaren har varit.

Svårt att få sommarjobb – särskilt för utsatta grupper

För alla unga innebär sommarlovet inte enbart återhämtning. Sommaren kan också vara en chans att jobba och skaffa sig både inkomster och arbetserfarenhet.

Här identifierar forskarna en trend som de anser att samhället borde reagera på: en tredjedel av de 15–29-åringar som sökte sommarjobb blev utan. I många fall handlar det inte om de unga själva, utan om strukturer.

– Möjligheten att få sommarjobb är också knuten till de socioekonomiska skillnaderna i samhället. Ungdomar med invandrarbakgrund upplever att de har svårare att få jobb, och samma sak gäller unga som saknar arbetserfarenhet, säger Kivijärvi.

Vissa av eleverna har utvecklats mycket under sommarlovet och lärt sig en mängd nya saker, medan andra verkar ha stått på stället – eller ur ett inlärningsperspektiv rentav tagit några steg bakåt.

Överlag är sommarlovet en tid som kan te sig mycket olika för olika ungdomar, där skiljelinjen ofta sammanfaller med den socioekonomiska bakgrunden. Kivijärvi säger att det här också kan märkas i skolorna när höstterminen börjar.

– Lärare som träffar sina elever efter sommaren känner säkert igen det här. Vissa av eleverna har utvecklats mycket och lärt sig en mängd nya saker, medan andra verkar ha stått på stället – eller ur ett inlärningsperspektiv rentav tagit några steg bakåt. Resultaten i undersökningen visar vad som kan ligga bakom detta.

Unga stöder mobilförbud i skolan

Finska Ungdomsforskningssällskapets undersökning tar fasta på många fler aspekter av ungdomarnas liv – allt från musiksmak till medieanvändning. När det gäller mobiltelefoner identifierar forskarna en skevhet i samhällsdebatten: de negativa effekterna av telefoner och sociala medier får ofta stort utrymme, medan det digitala sociala livets positiva sidor tonas ner.

– När vi frågar ungdomarna själva om vad de anser om sociala medier är svaren betydligt mer nyanserade. De ser både de negativa och de positiva sidorna, säger Kivijärvi.

I undersökningen framgår att en majoritet av de unga understöder mobiltelefonförbud i de lägre klasserna i grundskolan. Kivijärvi påpekar att resultatet bör tas med en nypa salt, eftersom det framför allt var äldre ungdomar som själva inte skulle beröras av begränsningarna som understödde förbudet.

– Själv är jag också en smula kritisk, eftersom jag är osäker på hur man kan övervaka ett sådant förbud. I värsta fall blir det en katt-och-råtta-lek mellan lärare och elever, vilket kan skapa spänningar i skolan.

Undersökningen

• Rapporten Kesä ja kännykät – lasten ja nuorten vapaa-aikatutkimus 2024 har gjorts av Ungdomsforskningssällskapet.
• Undersökningen omfattar personer i åldern 10 till 29 år, och utfördes genom en webbenkät i augusti till oktober 2024. Sammanlagt deltog 1419 personer i undersökningen.
• Enligt resultaten har praktiskt taget alla barn och unga någon form av fritidsintresse. Ledd fritidsverksamhet är vanligare bland dem vars föräldrar har högskoleutbildning och som upplever sin ekonomiska situation som god.
• Eftersom barns och ungas sommaraktiviteter tidigare har undersökts sparsamt är ett av huvudtemana att samla grundläggande information om hur barn och unga tillbringar sin sommar. Ungdomar med svagare socioekonomisk ställning, med annat modersmål än finska eller som identifierar sig som tillhörande en minoritet, hade färre möjligheter till resor, stugvistelser, hobbyer och upplevelser som bryter vardagen. Dessutom var det svårare för framför allt ungdomar med annat språk att få sommarjobb.
• Undersökningen tog även fasta på mobiltelefoner och sociala medier. Unga bedömer i genomsnitt att sociala mediers inverkan på deras liv är neutral.

Läs också de andra artiklarna i temahelheten Fritid – länken är här.

• Finlandsmodellen
• Fritid
• Mobilanvändning
• Mobilförbud
• Socioekonomiska skillnader
• Sommarlov
• Ungdomar