Nationella rekommendationer för barns och ungas skärmtid är ett högaktuellt tema i de nordiska länderna. Norge och Danmark har redan infört nationella rekommendationer, Sverige finslipar sina som bäst, medan Finland kommer på efterkälken.

– Ibland känns det som om vi utför ett vetenskapligt experiment i realtid med våra barn, med tanke på hur mycket tid de tillbringar framför skärmar.

Det säger Olov Belander, seniorrådgivare vid norska Helsedirektoratet, som hör till hälsoministeriet i Norge. Omkring hälften av 9-åringarna och nästan hundra procent av 13-åringarna i Norge använder sociala medier, vilket toppar statistiken i Norden.

– I Norge har vi fokuserat mera på att understryka vikten av fysisk aktivitet än att begränsa skärmtiden, säger Olov Belander, seniorrådgivare på Helsedirektoratet vid det norska hälsoministeriet.

– Vi lever i en digital värld, och vi måste vara digitala. Men det är viktigt att hitta en balans, eftersom mycket skärmtid kan leda till sömn- och koncentrationsproblem. 

Olov Belander är en av talarna på konferensen Good and equal health in the Nordics, som ordnades i maj 2024 av Nordens välfärdscenter. Lärorikt följde konferensen på plats i Stockholm.

Skärmens hälsoeffekter mäts inte enbart i minuter

Norska myndigheter rekommenderar att barn under 2 år inte använder skärmar, och att skärmtiden för 2 till 6-åringar begränsas till en timme per dag, där stillasittande ska uppvägas med fysisk aktivitet. För 6 till 17 åringar gäller det att så mycket som möjligt begränsa stillasittande, särskilt framför skärmar och utanför skoltid.

Olov Belander vid Helsedirektoratet understryker att skärmanvändningens hälsoeffekter är ett komplicerat tema. Den sammanlagda hälsoeffekten som skärmar har är individuell, och mäts i mycket mer än enbart minuter.

– Vad barnen tittar på, hur aktiva de är när de inte tittar på en skärm, hur väl de klarar sig i skolan och hurudana kompisrelationer de har – allt det här spelar också in.

Regeringen i Norge har utsett en kommitté, Skjermbrukutvalget, som för närvarande arbetar med att utvärdera vilken inverkan skärmtiden har på ungas hälsa. Slutrapporten väntas i november 2024.

I Danmark gäller samma regler för alla som är äldre än 2 år

Danmark hör också till de länder som har infört nationella rekommendationer för skärmtid. Till skillnad från de norska rekommendationerna är de danska inte kvantitativa, med ett undantag: Barn under 2 år rekommenderas att inte tillbringa tid framför en skärm utan att samtidigt aktivt umgås med en vuxen.

Jens Kristoffersen är seniorrådgivare vid Sundhedsstyrelsen, vid det danska hälsoministeriet. Precis som sin norske kollega Olov Belander understryker Kristoffersen att temat är komplicerat, och att det är svårt att förebygga skärmars negativa hälsoeffekter enbart genom skärmtidsbegränsningar.

– Våra analyser av vetenskapliga undersökningar har inte kunnat fastställa att exempelvis 30 minuter framför en skärm skulle vara mindre skadligt än 60 minuter. Eller att en åttaåring kan tillbringa dubbelt så mycket tid framför en skärm som en fyraåring.

Jens Kristoffersen vid Sundhedsstyrelsen i Danmark säger att rekommendationer i sig inte löser problemen, de måste även kommuniceras på ett effektivt sätt. 

I Danmark gäller samma rekommendationer för alla medborgare över 2 år.

– Man ska undvika skärmar före läggdags, inte ta med telefonen eller surfplattan till sovrummet, minnas att tillbringa tid borta från skärmen och vara fysiskt aktiv, och vara medveten om hur skärmar och sociala medier kan påverka ens välmående, sammanfattar Jens Kristoffersen.

Danska föräldrar uppmanas därutöver att aktivt följa sina barns digitala liv, samt att inom familjen göra upp regler för skärmbruk som gäller både barnen och föräldrarna.

Skärmar och sömn oroar också i Sverige 

I Sverige arbetar en kommission vid Folkhälsomyndigheten som bäst med att sammanställa nationella rekommendationer för skärmbruk för personer i åldern 0 till 18 år. Resultaten ska presenteras i september 2024.

Arbetet baserar sig på fokusgrupper med experter, föräldrar och barn, samt genomgång av tidigare forskning. Kommissionen samarbetar också med kolleger i Norge och Danmark.

– Vi har sett tydliga resultat som visar att mycket skärmtid är sammankopplat med sömnproblem, och inverkar negativt på både sömnens längd och kvalitet. Sömn är i sin tur mycket viktigt för mental och fysisk hälsa, skolframgång och välmående överlag, säger Helena Frielingsdorf, seniorutredare på Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Viktigt att minnas också de positiva effekterna

Samtidigt understryker Frielingsdorf att skärmar och sociala medier ger positiva effekter. Fokusgrupperna har bland annat påtalat möjligheten till socialt umgänge, underhållning och att lära sig nya saker, vid sidan av negativa effekter som stillasittande, svårigheter med att lämna skärmen, samt att exponeras för hat och ouppnåeliga ideal.

– Rekommendationer behövs, men utmaningen är att bibehålla de positiva aspekterna och minimera de negativa, säger Helena Frielingsdorf.

Sara Fritzell, som också är seniorutredare på Folkhälsomyndigheten, poängterar att fokusgruppen med föräldrar har efterlyst mera information om riskerna med skärmar och sociala medier.

– Föräldrarna anser att det är mycket viktigt att myndigheterna förklarar vad som ligger bakom rekommendationerna. Fakta gör det lättare att diskutera det med barnen och sätta gränser. 

Sara Fritzell och Helena Frielingsdorf, seniorrådgivare vid Folkhälsomyndigheten i Sverige arbetar med att utveckla de kommande svenska nationella rekommendationerna för barns och ungas skärmtid.
“Norden borde bli världsledande i att förstå digitaliseringens hälsoeffekter”

Konferensdeltagarna understryker alla att införandet av nationella rekommendationer bara är halva jobbet. För att de ska ha en effekt bör de också kommuniceras till befolkningen på ett effektivt sätt.

– Vi vet att myndigheternas informationskampanjer inte brukar leda till förändringar i folks beteende. Vi måste hitta sätt att effektivare koordinera kommunikationen mellan olika sektorer i samhället, säger Jens Kristoffersen vid Sundhedsstyrelsen i Danmark.

Olov Belander vid det norska Helsedirektoratet håller med. Hälsosam digitalisering måste bli en del av vår kultur.

– Vi har ju trafikregler som alla följer. Kanske behöver vi liknande digitala trafikregler för föräldrar?

Helena Frielingsdorf vid Folkhälsomyndigheten i Sverige understryker att de nordiska länderna, som hör till världseliten när det gäller den teknologiska utvecklingen, borde bli mer ambitiösa när det gäller digitaliseringens hälsoeffekter.

– Vi borde också bli världsledande i att förstå när digitaliseringen gynnar folkhälsan, och när den inte gör det.

Vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland uppger man att inga nationella rekommendationer för skärmtid för närvarande planeras i Finland. THL har dock tidigare publicerat sina egna rekommendationer för barns och ungas skärmtid som är i linje med de norska och danska.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.