Den prisbelönta läraren Maria Wiman får eleverna att bubbla av samhällsengagemang
Hur får man elever att rädda elefanter och kämpa för hotade barnprogram – samtidigt som de lär sig om klimat, demokrati och geografi? Att göra skolan meningsfull handlar om att göra skillnad här och nu. Det säger Maria Wiman, en av Sveriges mest drivna lärare när det gäller att skapa klassrum fulla av energi.
– Skolan är inte bara en språngbräda till framtiden. Ingen elev motiveras av tanken på att de kan få ett bra jobb om 15 år – om de får höga vitsord nu. Eleverna behöver få en erfarenhet av att deras kunskap kan bidra till en bättre värld redan nu, säger läraren Maria Wiman.
Från uttråkad till inspirerad lärare
Under sexton års tid har Maria Wiman undervisat i olika samhällsrelaterade ämnen i den rikssvenska skolan, och hon vet vad det innebär att känna sig fast i vardagens monotoni.
– I början av min karriär kände jag mig ofta uttråkad. Lektionerna gick på sparlåga, och jag saknade glöd.
Vändningen kom när hon deltog i ett projekt som hade anknytning till Utbildningsradion. Eleverna fick i uppdrag att kämpa för att deras favoritprogram skulle få en fortsättning. Det var första gången som Maria Wiman såg vad som hände när elever arbetade för något verkligt.
– Engagemanget var enormt! Elever som tidigare hade varit svåra att nå kom till skolan fulla av idéer och energi. Det var en fantastisk snöbollseffekt, och jag insåg att jag kunde skapa ett klassrum där eleverna verkligen brydde sig om vad de lärde sig.
Maria Wiman
- Har en akademisk bakgrund inom litteratur och samhällsvetenskap.
- Undervisar i samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi och svenska vid Skapaskolan i Huddinge.
- Har blivit känd för sitt arbete att via projektbaserad undervisning skapa meningsfulla och engagerande klassrum genom att koppla undervisningen till verkliga samhällsfrågor.
- Hennes pedagogiska filosofi är att ge eleverna röst och valmöjligheter för att öka deras delaktighet och engagemang i en värdeskapande lärandeprocess.
- Blev utsedd till Svergies bästa lärare 2019 och har skrivit flera böcker, bland dem boken Det meningsfulla klassrummet.
Ett klassrum som sträcker sig ut i världen
För Maria Wiman är nyckeln till motivation att koppla undervisningen till verkliga samhällsfrågor. Hon berättar om flera framgångsrika projekt, bland annat ett där eleverna engagerade sig i att rädda elefanter som hotades av torka i Kenya.
– Det började med att en elev såg ett inlägg på Instagram om elefanter som dog av vattenbrist. Vi kopplade projektet till klimatförändringar och de globala målen. Eleverna skrev debattartiklar, organiserade en insamlingskampanj och bjöd in föräldrar till ”Kafé Snabel”. Det var så inspirerande att se dem samla in över 2000 euro.
”Kunskapen här och nu är det viktiga”
Maria Wiman bubblar själv när hon berättar och understryker att det inte alltid behöver handla om stora projekt, men att de ändå kan avlasta bedömningshetsen.
– Eleverna tror kanske att man går i skola för att få bra betyg och sedan ett bra jobb, men kunskapen här och nu är det viktiga.
Hennes erfarenhet är att man i en pressad lärartillvaro får så mycket gratis när man jobbar motivationsbaserat, exempelvis blir det mindre bråk att reda upp i klassrummet.
– Jag är förstås redan van att jobba så här, men förstår också de lärare som kanske inte vill kasta sig ut i stora projekt, men då kan man börja i det lilla. Även mindre initiativ kan ha stor effekt.
Elevernas röster i fokus
En grundläggande del av Maria Wimans pedagogik är elevdelaktighet. Hon menar att det handlar om att respektera elevernas idéer och åsikter.
– Om vi bara ser eleverna som tomma skal som vi ska fylla med kunskap, missar vi deras kreativitet och talanger. Självklart är jag läraren och har ansvaret, men jag ser dem också som medmänniskor, säger hon.
Att bygga starka relationer är också viktigt.
– Då kan du skapa en miljö där det är tillåtet att göra fel och där elever vågar ta plats. Humor och glädje kommer naturligt i ett sådant klassrum, men det handlar också om att ibland kunna säga: ”Nu är det här tråkigt, men det är relevant för att vi ska komma vidare i vårt projekt.”. Det kan till exempel handla om att läsa en tråkig budgetplan, säger Maria Wiman.
Hinder och lösningar
Många lärare kan känna sig osäkra inför att arbeta mer projektbaserat, men Maria Wiman uppmuntrar till mod.
– Ett vanligt hinder är rädslan för att gå utanför ramen. Många är pressade av läroplanens mål och känner att de inte har tid, men när eleverna är motiverade får man så mycket energi tillbaka.
Maria Wiman ger ett konkret exempel som synliggör hur hennes kollega har jobbat.
– En lärare i en av klasserna på skolan där jag arbetade lät till exempel eleverna skapa flygblad om att rädda bin, en fråga som engagerade dem starkt. Flygbladen delades sedan ut i närområdet. Vi samlade också in begagnade jeans för hållbarhet, och allt det här kunde vi koppla till miljöfrågan. Det behöver inte vara jättestort för att vara meningsfullt.
Men man ska ha örat mot marken, lyssna in eleverna, och inte vara rädd för deras känslor och ta vara på engagemang när något börjar bubbla.
Hon säger att eleverna självfallet inte kan hålla på och rädda världen alla dagar.
– Men man ska ha örat mot marken, lyssna in eleverna, och inte vara rädd för deras känslor och ta vara på engagemang när något börjar bubbla. Det handlar om undervisning som i vilken vanlig skola som helst, men med en liten knorr, twist.
Maria Wiman säger att det kan ibland kan kännas lite läskigt att gå ut i världen på det här sättet.
– Vi har hamnat i alla möjliga konstiga situationer, men ändå har det varit värt det.
Metoden gynnar tysta duktiga flickor
Maria Wimans lärarerfarenhet har visat att den här arbetsmetoden är extra gynnsam för de tysta duktiga flickorna som inte annars tar plats i klassrummet. Hon minns särskilt en tyst och blyg flicka som blev ledande i ett debattprojekt.
– Hon växte flera meter och hennes föräldrar var förbluffade över förändringen. Tidigare vågade hon knappt säga något alls, men nu tog hon plats i debatterna med stor självsäkerhet. Det är sådana stunder som visar vilken kraft det finns i att skapa meningsfulla klassrum.
Maria Wimans tips för att skapa ett meningsfullt klassrum:
- Börja smått: Koppla undervisningen till ett lokalt problem eller en aktuell fråga som väckt elevernas känslor. Skapa affischer eller infoblad som ni delar ut i närsamhället, och samarbeta med andra klasser.
- Lyssna på eleverna: Ge dem möjlighet att påverka vad och hur de lär sig. Deras intressen och åsikter kan vara en guldgruva för att skapa relevanta projekt.
- Samarbeta över ämnesgränser: Skapa projekt som knyter samman flera ämnen för en mer holistisk förståelse.
- Säkerställ koppling till läroplanen: Alla projekt ska knytas till styrdokument och bedömas enligt dem, och inte vara någon happening som sker utöver.
- Våga vara modig: Gå utanför klassrummets väggar och skapa möten med samhället. Använd närområdet som en förlängning av undervisningen.
- Ett konkret tips: Låt yngre elever rita teckningar som äldre elever skriver sagor till och läser upp för de små. På så sätt känner alla att deras arbete har ett värde.
