Biblioteken tar till nya knep för att locka läsare – vuxna män är svårast att nå 

Frågan många bibliotekarier ställer sig just nu är hur man ska få icke-läsare att öppna en bok. Eller ens komma in till biblioteket. 

– Utvecklingen går mot att vi läser allt mindre. Det leder i förlängningen till sämre läsförståelse och ett fattigare ordförråd – och därmed sämre förmåga att vara en del av ett demokratiskt samhälle och klara av olika vardagssituationer. 

Det säger bibliotekschef Beatrice Villman i Larsmo. Vi träffar henne tillsammans med kommunens läspedagog Ulrika Backlund, som har ett viktigt arbete i att främja läsningen bland skoleleverna. Och där har man lyckats. Larsmobarnen lånar mer böcker än många andra och kommunen ligger ofta i topp i utlåningsstatistiken. År 2023 registrerades sammanlagt 135 246 lån, vilket innebär 23,59 lån per invånare. Det relativt nybyggda huvudbiblioteket är också ett populärt ställe att visas på efter skolan, något som bibliotekschefen välkomnar. 

– De som hänger här vet att det finns böcker, och då blir också tröskeln att låna hem en bok lägre. 

Bakgrunden spelar roll 

Men det finns också utmaningar. Undersökningen Hur står det till med läsningen? visar att familjens socioekonomiska ställning spelar stor roll för elevens läsförmåga, och att det även finns regionala skillnader – österbottniska fjärdeklassare läser till exempel sämre än eleverna i huvudstadsregionen. 

– Det här ser vi också. Vi vet att hemmens roll är viktig och att utbildningsnivån har betydelse. Just därför försöker vi satsa så mycket vi kan på att skapa läsare redan i lågstadiet. Att säga att man inte behöver läsa köper vi inte – oavsett vad du ska jobba med behövs en grundläggande läsförståelse, säger Beatrice Villman. 

I Närpes funderar biblioteksdirektör Magdalena Udd delvis på samma saker som sina kollegor i Larsmo. Även här har man satsat på barnen, vilket syns i siffrorna. När intervjun görs har biblioteket precis haft besök av en femteklass som lånade 283 böcker. 

– Hos oss lånas det dubbelt mer barn- och ungdomslitteratur jämfört med vuxenlitteratur. Det är ett resultat av våra många samarbeten med skola och dagvård. 

Deras framgångsrecept är en biblioteksstig som inleds redan när barnen är två månader gamla och får en bokgåva av kommunen. Tanken är att redan från början skapa en relation till familjerna och ge dem en positiv bild av läsning och bibliotek. 

Vuxna lyser med sin frånvaro 

När det gäller unga vuxna och vuxna är lånestatistiken inte lika rolig läsning, varken i Larsmo eller i Närpes. Enligt Beatrice Villman finns den största utmaningen bland män i åldern 30 till 50. Där biblioteket lyckas locka kvinnor med stickcaféer, finlandssvenska författarbesök och svenska deckare finns inte riktigt någon motsvarighet för män. 

– Vi vet att gruppen icke-läsare finns, men inte hur vi ska nå dem. Det är vår största utmaning just nu. 

En av hyllorna intill utlåningsdisken är avsedd för aktuella böcker. Beatrice och hennes kolleger har just plockat fram sådant som har med hösten att göra – jakt och fiske, kokböcker med viltrecept och en och annan roman som utspelar sig i höstmörkret. 

Vilket annat ställe finns det som är värderingsfritt, öppet för alla och erbjuder gratis material? 

– Det som gläder mig är papporna som kommer in med sina barn. Det finns de som inte har läst en bok i vuxen ålder, men när de är här med barnen hoppas vi samtidigt kunna väcka deras egen läslust, säger Beatrice Villman. 

Hon pratar om dagens bibliotek som ett slags upplevelsecenter, men också som ett offentligt rum och den sista demokratiska utposten med ett visst ansvar. 

– Vilket annat ställe finns det som är värderingsfritt, öppet för alla och erbjuder gratis material? 

Nya stamkunder från olika språkgrupper

Magdalena Udd skulle i sin tur gärna låna ut fler ungdomsromaner. 

– Det ges ut många fina ungdomsromaner, men tyvärr är det ingen stor utlåning på dem. Åldersmässigt är personer i åldern 13 till 20+ ganska osynliga hos oss, medan äldre som kommer in i arbetslivet och kanske bildar familj hittar tillbaka till biblioteket. 

Ett annat viktigt uppdrag är att betjäna kunder med andra modersmål. I Närpes är hela 20 procent av invånarna av utländsk härkomst. Biblioteket har en öronmärkt summa för inköp av böcker på andra språk och har under årens lopp byggt upp olika samlingar. 

– Det märks både i utlåningen och besöken att vi har fått nya stamkunder från olika språkgrupper. Utlåningen av övriga språk har stadigt ökat. Det är vi väldigt glada över. Det betyder att vi har tänkt rätt. Att barn, men också vuxna, kan läsa böcker på sitt eget modersmål stärker även inlärningen av ett nytt språk, säger Magdalena Udd. 

De klassiska bokslukarna blir allt färre

Men tillbaka till barnen. Biblioteket i Larsmo lät nyligen göra en undersökning om skolelevernas läsvanor, och resultaten visar det som Beatrice Villman och hennes kollegor redan sett med egna ögon – i femman, sexan avtar intresset för att läsa böcker på fritiden. 

– Det är här läspedagogen kommer in i bilden. Vi vill försöka fånga upp de här eleverna och hålla kvar intresset, så att de får med sig läslusten till högstadiet och ge dem en så pass positiv bild av biblioteket att de kommer tillbaka i vuxen ålder. 

Just nu säger 26 procent av eleverna på femman/sexan att de läser varje dag, medan samma siffra bland sjundeklassarna är endast 7 procent. Andra tydliga trender är att flickor läser mer än pojkar, att barn och unga lånar allt tunnare och enklare böcker och att de klassiska bokslukarna blir färre. 

Ulrika Backlund säger att den största boven i dramat är smarttelefonen. 

– Den stjäl både tid och uppmärksamhet, och det ständiga plingandet gör att många inte kan koncentrera sig på en bok.

Hennes knep för skolor är enkla, men fungerande: 

– Se till att böcker är lättillgängliga, skapa en nyfikenhet genom bokbingo, läspussel, läsnätter, lästävlingar och allt möjligt annat som gynnar bokintresset. Och förstås behöver vi vuxna vara goda förebilder och visa att vi läser. 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.

• Läskunnighet