”Arbetsvälbefinnande är en av våra styrkor” – i Kotka Svenska Samskola är trivseln allas ansvar

Det doftar gott av fisksoppa i skolrestaurangen Kniffel. Skoleleverna har redan hunnit ut på rast när jag och rektor Timo Tenhunen slevar upp soppa och brer knäckebrödssmörgås till.

– Vi är en språkö-skola i ordets rätta bemärkelse. Endast en procent av befolkningen i Kotka har svenska som modersmål, säger Tenhunen när vi slagit oss ner vid lunchbordet.

Kotka Svenska Samskola är en privat enhetsskola med 130 elever. I de lägre årskurserna går främst elever från Kotka, men från årskurs 7 ansluter sig elever från Pyttis, Kouvola, Fredrikshamn och Vederlax. Kotka Svenska Samskola erbjuder också Kymmenedalens enda gymnasieutbildning på svenska.

– Vårt uppsamlingsområde är stort och många har lång skolväg. Elevernas språkkunskaper varierar mycket. Några kan nästan ingen finska alls, medan andra knappt kan någon svenska när de börjar skolan.

Julpynt i silkespapper som elever har gjort hänger kvar i de stora fönstren i matsalen. Snön yr utanför, och jag och rektor Timo Tenhunen låter oss väl smaka av den varma soppan. Lunchsamtalet glider in på svenskans ställning i Kymmenedalen.

– Tidigare var det bara “venäjä, venäjä, venäjä”, men sedan gränsen stängdes har allt fler fått upp ögonen för svenskan här i trakten. 

Timo Tenhunen säger att det också har lett till att fler finskspråkiga familjer väljer svensk skolgång för barnen.

– Vi erbjuder engelska som A1-språk och finska från och med årskurs fyra. Finskan får de ändå gratis, så eleverna lär sig tre språk flytande. Det kallar jag en lottovinst.

Arbetsvälbefinnande: att känna sig trygg och uppskattad

Klasslärare Piia-Maarit Sirén greppar den stora gradskivan, mäter och drar några linjer på tuschtavlan.

– Så här ritar vi en 60-graders vinkel.

Vi befinner oss i klassrummet Skutan, där Sirén undervisar årskurs 3 i matematik. Hon har jobbat på skolan i över 25 år; som skolgångshandledare, klasslärare, ämneslärare, resurslärare och för tillfället som klassföreståndare för årskurs 3.

– Inte skulle jag ha stannat så här länge om jag inte skulle trivas. Jag bryr mig om den här skolan och tycker om mina kolleger. Det här är en arbetsplats där man får känna sig trygg och uppskattad.

Piia-Maarit Sirén säger att arbetsvälbefinnande är en av Kotka Svenska Samskolas styrkor. Det byggs av öppenhet, ärlighet och ledningens stöd.

– Vi är en liten skola där lärare, elever och vårdnadshavare alla känner varandra. Föräldrarna ställer upp på talko och deltar i olika evenemang, vilket skapar en familjär stämning. Vår traditionella julbasar, till exempel, samlar så gott som alla finlandssvenskar i hela Kymmenedalen.

När det handlar om välbefinnande bland eleverna lyfter Piia-Maarit Sirén fram trygghet som det allra viktigaste. Det handlar om att respektera gemensamma regler – till exempel hur man beter sig i den branta pulkabacken på skolgården – men också om naturliga möten mellan de yngre och de äldre eleverna.

– Nyligen hade vi en jättemysig finskalektion. Elever från årskurs nio läste sagor och spelade brädspel tillsammans med mina tredjeklassare. Sådana här möten gör att de små eleverna inte upplever de stora som skrämmande, utan de vinkar till dem på rasterna och ser dem som sina kompisar.

Välmående är en positiv spiral

Dörren står öppen till Timo Tenhunens rektorskansli. Det gör den nästan alltid. Det ska kännas lätt för lärarna att stiga in och prata när det behövs. 

– På mitt förra jobb var avståndet till personalen väldigt långt. Det ville jag ändra på här. Jag sätter mig ofta i lärarrummet för att umgås med lärarna eller i skolkorridoren för att prata med eleverna. Den kontakten är givande för mig som rektor. Samtidigt gäller det förstås att hålla kvar förmansrollen och en viss distans.

Tenhunen jobbade tidigare som utbildningschef i Lovisa, och sedan han tillträdde som rektor i Kotka för knappt två år sedan har han satsat hårt på arbetsvälbefinnande i skolan.

Jag tycker att vi har börjat samarbeta bättre och vi är noga med att ta itu med konflikter i tid – innan de hinner eskalera.

– Att byta rektor är som att byta tränare för ett idrottslag. Man har stort inflytande och ibland behövs det en ny person på posten för att få till stånd en nytändning inom lärarkollegiet. Innan jag tillträdde hade skolan varit utan rektor en tid. Jag tycker att vi har börjat samarbeta bättre och vi är noga med att ta itu med konflikter i tid – innan de hinner eskalera.

Timo Tenhunen beskriver välmående i skolan som en spiral – om den går i positiv riktning innebär det välmående personal, välmående elever och välmående vårdnadshavare.

– Men det gäller att se upp så att balansen inte rubbas, för det är lätt hänt att det svänger och blir en ond spiral. Små skolor är extra känsliga. Det krävs bara att några få lärare eller elever mår dåligt för att det ska påverka hela skolan.

Arbetsvälbefinnande kräver kontinuerliga insatser

En av de konkreta satsningar som Kotka Svenska Samskola har gjort för välmående är en workshop med psykologen och föreläsaren Åse Fagerlund. Hon arbetar med styrkebaserad utveckling och hennes besök i skolan i fjol gjorde ett djupt intryck på både personal och elever.

– Vi insåg att det är allas ansvar att bidra till välmåendet i skolan. Vi har blivit bättre på att uttrycka oss och vi minns att berömma varandra.

Inom kollegiet har man börjat jobba mera utgående från de olika lärarnas personliga styrkor. För elevernas del utmynnade föreläsningen i en helt ny gymnasiekurs som nu också ska erbjudas för de äldsta eleverna i grundskolan.

– Den nya Må bra-kursen tar upp allt från studieteknik till fysisk och psykisk hälsa, säger Timo Tenhunen.

Välmående är ju inget man fixar med en gång, utan det behövs upprepade satsningar.

Tack vare tilläggsanslag från Svenska folkskolans vänner återvänder Åse Fagerlund till Kotka i vår för att bygga vidare på arbetet kring välmående.

– Vi är superglada för det här. Välmående är ju inget man fixar med en gång, utan det behövs upprepade satsningar. Så vi är väldigt tacksamma för bidraget vi fick av Svenska folkskolans vänner.

Frukostklubb och brädspelsrast

Eleverna återvänder från lunchrasten och söker sig till klassrummen. Jag och Timo Tenhunen går en sväng genom skolkorridorerna. Färgerna går i blått och vitt. På flera av väggarna hänger konstverk. Huset som byggdes på 1970-talet renoverades senast för 25 år sedan. 

– Snart skulle det vara dags igen, konstaterar Tenhunen. 

Rummen är döpta enligt olika skolämnen. Kalkylen för matematikundervisning, Provröret för kemi och fysik och Romanen för modersmål. Timo Tenhunen slår upp dörren till Spisen, där det undervisas i huslig ekonomi.

– Här doftar det gott varje måndagsmorgon. Då håller hussaläraren frukostklubb, där elever som kommer långväga ifrån får laga frukost före skoldagen börjar.

I elevrummet Skååppila i skolans källare hänger elevkårens elektroniska infotavla på väggen. Just nu påminns eleverna om den pågående kamratveckan med utmaningen att göra 100 goda gärningar under en vecka.

– Varje fredag är lunchrasten telefonfri för våra äldre elever. Då är det brädspelsrast här i Skååppila i stället, berättar Timo Tenhunen.

Som en byskola – trots elevernas långa skolväg

I skolkorridoren stöter vi på klasslärarna Taina Suutari och Anne Saalasti. Jag passar på att fråga hur de ser på arbetsvälbefinnandet i skolan.

– Vår styrka är att vi är en liten enhet med små och flexibla grupper. Vi försöker stödja varandra, för om lärarkåren känner sig trygg gör eleverna det också, säger Saalasti. Hon tillägger att det gärna skulle få ordnas fler fortbildningsdagar för personalen, men hon har förståelse för att det ekonomiska läget är stramt.

Taina Suutari gick i pension för några år sedan efter en lång karriär som klasslärare på skolan. Nu har hon återvänt som vikarie.

– Den här skolan är mitt andra hem. Här finns en speciell gemenskap. Många av lärarna har jobbat över 30 år tillsammans.

Även Suutari lyfter fram tryggheten som Kotka Svenska Samskolas trumfkort.

– Vår stora styrka är att vi känner våra elever. Stämningen är som i en byskola, trots att våra elever kommer långt ifrån.

Arbetsvälbefinnandet på rätt spår

Snön fortsätter att yra ner när det har blivit dags för mig att ta farväl av lärarkollegiet vid Kotka Svenska Samskola. Timo Tenhunen följer mig ut för att posera på några sista fotografier för mitt reportage. Han berättar att skolans medvetna satsningar på arbetsvälbefinnande redan syns i statistiken. 

– Arbetsplatsenkäterna visar att personalen mår rätt så bra. Och om någon mår dåligt har vi de verktyg som krävs. Då för vi diskussioner för att reda ut situationen. Det är också ett sätt att visa att vi bryr oss.

Ett annat tecken är att frånvarostatistiken bland personalen pekar nedåt. Timo Tenhunen är nästan förvånad – trots att influensasäsongen är i full gång har ovanligt få lärare stannat hemma från jobbet.

– Frånvaron bland lärarna har minskat otroligt mycket under det senaste året.

Sugen på att läsa mer om arbetsvälbefinnande?
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Arbetsvälbefinnande.

Om skolan

Kotka Svenska Samskola är en privat enhetsskola med sammanlagt 130 elever och studerande. Skolan har 25 heltidsanställda klass- och ämneslärare samt timlärare och skolgångshandledare.

Skolan erbjuder undervisning inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1–9 och gymnasieutbildning på svenska i Kymmenedalen.

Kotka Svenska Samskola upprätthålls av Kotka Svenska Samskolas Garantiförening, som också driver det svenskspråkiga daghemmet Kotka Svenska Barnträdgård.

Kotka Svenska Samskola är en av fyra privata språkö-skolor i Finland, alltså svenskspråkiga skolor på huvudsakligen finskspråkiga områden. De övriga privata språkö-skolorna finns i Tammerfors, Björneborg och Uleåborg.
Det finns också flera kommunala språkö-skolor, så allt som allt finns det 15 språkö-skolor i Finland.

Läs mer om skolan på skolans webbplats.

Läs mer om språköarna: https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/sprakoguiden/finlands-sprakoar

• Arbetsvälbefinnande
• Kotka Svenska Samskola
• Språköar
• Styrkor