Aleksis Salusjärvi öppnar dörrar till texternas värld genom raplyrik och heavymetal

– Lärarna gör ett jättefint jobb i skolorna. Men vi har så stora skillnader i elevernas kunskapsnivåer att vi inte kan förvänta oss att lärarna ska kunna hjälpa alla. Läraren kan ta in mig som extra resurs för att sporra dem som fallit av kälken, säger Aleksis Salusjärvi. Foto: Mari Lehtisalo

– Unga måste känna att de har en plats och en egen röst i samhället. Rapmusiken är ett av de bästa verktygen för att öppna upp dörrarna till läsandets och skrivandets värld, säger Aleksis Salusjärvi.

– Verklig läskunnighet hjälper oss att förstå vem vi är. Vi blir synliggjorda via vår förmåga att förstå och skapa texter. Ungdomar känner ofta att de är utanför, men genom läskunnigheten lär de sig navigera i samhället, säger Aleksis Salusjärvi.

Salusjärvis bakgrund finns i kritikens och litteraturens värld, men sedan 2016 har han jobbat med unga för att öppna deras ögon för läsandet. I finskspråkiga kretsar brukar han kalla sig kirjallisuuden lapiomies, en slags litteraturens grovarbetare.

– När vi talar om läskunnighet i Finland handlar det inte om att förstå bokstäver och uttala ljud på rätt sätt. Enligt FN:s definition kan tekniskt sett alla i Finland läsa. Läskunnighet handlar på djupet om att som läsare ständigt orka utmana sig själv och att lära sig tolka vad som sägs mellan raderna, exempelvis vad som är ironiskt menat, säger Aleksis Salusjärvi hemma i sitt kök i Böle i Helsingfors.

Jag behöver egentligen inte ställa min första fråga till Aleksis innan samtalet redan är igång. Vi ska tala om varför det är så viktigt att på djupet förstå texter. Det är så viktigt att Salusjärvi beskriver det som en överlevnadsfärdighet i dagens samhälle.

När jag går hem efter samtalet så har jag lärt mig att han inte går fram till ungdomar och säger, ”läs den här boken, den är bra”. Istället intresserar han sig för ungdomarnas liv och blir ett slags medvandrare på vägen in i texternas värld.

”Rap är allmänbildning”

Aleksis Salusjärvi träffar mest ungdomar som antingen inte läser böcker alls eller läser väldigt lite. Han träffar i synnerhet ungdomar som trivs längst bak i klassrummet och ungdomar på glid.

Vad är din öppningsreplik då du träffar en ny grupp ungdomar?

– Jag presenterar mig som ett proffs på litteratur. Att läsa böcker är mitt jobb. Sedan säger jag att jag är på jakt efter försvunna berättelser.

– Oj, försvunna berättelser…

– De får höra att jag är ute efter litteratur utanför litteraturen – jag förklarar varför jag arbetar med raplyrik.

Aleksis Salusjärvi vill verkligen få med ungdomarna på färden och väcka deras nyfikenhet. Han säger att texter inom både rap och heavy metal är litteratur. Och sedan får ungdomarna höra ord som gör att poletten oftast trillar ner.

– Jag säger att rap är viktigt. Efter det får de några verktyg för att utveckla ett kritiskt sätt att förhålla sig till texter, säger Salusjärvi.

Medan Aleksis förklarar hur han jobbar med ungdomar går mina tankar för en stund till det stående skämtet bland kompisarna från skoltiden. När en modersmålslärare ville visa sig på styva linan fick vi höra, att ”hej, nu ska vi skriva en rap-låt”. Det lät pinsamt och töntigt tyckte vi då. Men när Salusjärvi som utomstående expert kommer på besök, ofta tillsammans med rapparen Mikko Sarjanen, från grupperna Atomirotta och Notkea rotta, verkar det funka hur bra som helst.

– Raplyrik är verklighet för dagens unga och framförallt är rap en del av bildningen. I framtiden kommer forskarna på institutionerna för litteraturvetenskap att analysera raptexter, säger Aleksis Salusjärvi.

Salusjärvi vill få ungdomarna att sänka garden då de hör ordet litteratur.

– Det skrivs väldigt mycket skönlitterära texter i Finland som inte vanligtvis klassificeras som litteratur. Många ungdomar känner igen sig i raplåtarna och kan analysera texterna.

Bild av man som står framför en svart vägg där det står ord på olika språk. — Ordworkshopen “Sanat haltuun” började som ett ettårigt goodwillprojekt sponsrat av skogsbolaget UPM år 2016. Under det året utvecklade Aleksis Salusjärvi med sitt team en metod för att höja läskunnigheten bland ungdomar. Foto: Mari Lehtisalo

Höj ungas självkänsla

Aleksis Salusjärvi har räknat ut att han sedan 2016 träffat över 10 000 finländska ungdomar under workshopar, lektioner och föreläsningar.

– Vi börjar ofta med att fråga ur vilken position en låt berättas. Då är det enklare att bedöma berättelsens kvaliteter.

Salusjärvi brukar koka ner en raplåt till att det är en person som berättar om sitt liv. Ibland handlar det om en snubbe med ”en snabb bil och mycket cash”, medan det till exempel i finsk rap också handlar om utslagna ungdomar utan framtidsutsikter eller med missbruksproblem.

– Sen analyserar vi med ungdomarna varför rapparen har ett behov av att ge en viss bild av sig.

Det är bara bra om man hatar rap – man ska verkligen läsa texterna med kritisk blick!

När texterna är plockade ur en musikform som praktiskt taget alla ungdomar känner till blir det plötsligt lustfyllt att syssla med kritisk textanalys.

– Alla människor, också ungdomarna, har sina egna berättelser. Jag påminner dem om att alla borde vara stolta över sin egen story. Vid sidan om att vi jobbar med texter vill jag stärka de ungas identitet och självbild.

Är rap ett bra verktyg trots att alla inte gillar genren?

– Det är klart att alla inte gillar rap, men rap är så stort att alla ungdomar känner till den. Det är bara bra om man hatar rap – man ska verkligen läsa texterna med kritisk blick!

I mötet med ungdomarna får Salusjärvi möjlighet att säga att ungdomarnas perspektiv och berättelser verkligen har litterär relevans.

– Ingen annan kan berätta om hur det är att vara ung idag utom ungdomarna själva. Och det är viktigt att deras stories kommer ut. Texter av ungdomar intresserar också andra unga.

Så kommer jag att tänka på det här med läskunnighet. Läskunnighet och att skriva egna texter, de här hänger väl ihop?

– Jo, så är det. Jag brukar tala om textfärdigheter och att delta i texternas värld. Alla behöver inte vara poeter eller författare, men att läsa och skriva är egentligen samma sak.

Utmana ungdomarna

Besöken till skolor, ungdomshem och fängelser vill särskilt rikta in sig på ungdomar, särskilt killar, som inte hittills trott att texter, böcker, litteratur är relevanta för just dem.

Salusjärvi har bara gott att säga om de finländska lärarnas kompetens och skicklighet. Men problemen i skolan handlar om att klyftorna är så stora mellan de elever som klarar sig väldigt bra och de som av olika orsaker hänger efter. Salusjärvis egen roll kommer in i situationer då lärare ser att det finns en eller flera elever som behöver ett särskilt stöd.

– Vi borde göra en insats när en elev är på väg åt fel håll. Där kan jag bli en medvandrare och etablera en längre relation med en ungdom och ge en ny riktning för lärandet.

För att få till en förändring måste man följa med och sporra en ungdom under lång tid, säger Salusjärvi.

Du har talat mycket om att du arbetat med ungdomar som kommer från hem med missbruk och våld och om ungdomar som glidit in på brottets bana. Men kan inte i stort sett vem som helst ha svaga läskunskaper och riskera att hamna utanför?

– Vi kan inte dela in unga så att det antingen hör till en eller en annan grupp, utan varje ungdom är i teorin på ett sluttande plan under olika skeden av livet.

Det som oroar mig är om en ung person inte är passionerat intresserad av något alls och känner sig utanför precis alla sammanhang.

Det säger sig självt att unga från så kallade stabila hem har en större sannolikhet att få hjälp och inte hamna utanför. Salusjärvi understryker att största delen av ungdomarna inte marginaliseras, däremot har han med stigande oro följt med hur allt fler ungdomar är passiva.

– Det som oroar mig är om en ung person inte är passionerat intresserad av något alls och känner sig utanför precis alla sammanhang.

Salusjärvi påminner om att det inte spelar någon roll om det är pilkastning, videospel eller Tiktok som är det stora intresset – då har vi som vuxna en energi som vi kan arbeta vidare med. Också Tiktok- och Youtube-videor baserar sig på prat och text!

Men hur ska vuxna kunna ta tag i det där intresset, få den unga att förvalta det och lyfta intresset till en ny nivå?

– Det är en nyckelfråga: och det är här utmanandet kommer in! Det gäller att få in nya perspektiv och nya abstraktionsnivåer. Jag kan till exempel fråga en ung människa vilka ingredienser som behövs för att en Tiktok-video ska bli verkligt framgångsrik. Hur ska personen uppträda, hur ska manuskriptet se ut och hur ska det hela filmas?, säger Aleksis Salusjärvi.

På samma sätt kan den vuxna fråga en spelintresserad ungdom varför ett specifikt ett videospel blir så bra att spelaren fullständigt sjunker in i spelets värld. Läskunnighet är just det att du kan stanna upp, ställa dig vid sidan om för att granska hur exempelvis ett spel är uppbyggt. Det vill säga: att ha förmågan att läsa det som står mellan raderna.