Ta en tupplur under arbetsdagen. Det kan låta omöjligt, men enligt hjärnforskaren Minna Huotilainen kan återhämtning mitt på dagen vara avgörande för lärares och småbarnspedagogers ork. Hon efterlyser bättre kognitiv ergonomi, mindre onödig dokumentation och digital stress.

– Ta en tupplur under arbetsdagen. Det räcker med 10 till 15 minuter. Det finns mycket ny hjärnforskning som stöder det här, även om det inte passar alla, säger hjärnforskaren Minna Huotilainen från Helsingfors universitet.

Hon är medveten om att rådet kan väcka starka reaktioner: hur skulle det här ens vara möjligt för en lärare eller småbarnspedagog?

– Jag har faktiskt sett det fungera i Danmark. Lärarrummet var indelat i tre zoner: en social bar med kaffe och juice, ett tyst arbetsutrymme och längst in en zon med fyra sängar. Om det går i Danmark, varför skulle det inte gå i Finland?

Huotilainen tipsar om att man tillsammans ska sätta sig ner och diskutera hur arbetsmiljön kan stödja återhämtningen. Redan små förändringar kan betyda mycket. Hon är medveten om att många har begränsade utrymmen, men med enkla medel kan man justera arbetsmiljön så att den främjar hjärnhälsa.

– Hur ser lärarrummet ut? Är det en fredad zon, eller kan elever och andra komma inrusande när som helst? Sitter man så att man hela tiden ser dem som går förbi när man ska jobba vid sin dator? Den här typen av störande blickar och rörelser kallas visuell stress, och det är något som ofta förbises.

Hjärnan behöver återhämtning

Minna Huotilainen är medveten om den stress som många lärare och småbarnspedagoger upplever i sin vardag. Hon medverkar i OAJ:s material Työkaluja opettajan työhyvinvointiin, där hon i korta filmsnuttar ger konkreta vardagsråd och introducerar begreppet kognitiv ergonomi.

Dålig fysisk ergonomi leder till ryggproblem, medan bristande kognitiv ergonomi kan förorsaka minnesförlust och koncentrationssvårigheter. 

– Vi har i flera decennier jobbat hårt med fysisk ergonomi, och blivit bra på höj- och sänkbara bord, stolar och liknande. Men kognitiv ergonomi, alltså hur miljön påverkar hjärnan, har vi försummat. Dålig fysisk ergonomi leder till ryggproblem, medan bristande kognitiv ergonomi kan förorsaka minnesförlust och koncentrationssvårigheter. 

Digital stress är något som hör till det här området. Tiotals öppna datorfönster, ständiga Wilma-meddelanden och kravet på att lärare ständigt ska vara tillgängliga för vårdnadshavarna. Huotilainen räknar upp en lång lista, men hon är samtidigt övertygad om att det går att minimera en del av det här.

– Det är inte nödvändigt att vara tillgänglig hela tiden. Informera i stället föräldrarna om att ni besvarar meddelanden endast vid vissa tidpunkter. Behöver man faktiskt till exempel läsa Wilma-meddelanden under skoldagen?

Det är inte nödvändigt att vara tillgänglig hela tiden, säger Minna Huotilainen.
Små stunder av återhämtning i vardagen

Minna Huotilainen betonar att återhämtning inte bara handlar om tupplurar eller pauser i lärarrummet, utan att det faktiskt också kan byggas in i själva undervisningen.

– Måste man som lärare hela tiden prata och gå runt i klassrummet? Barnen behöver goda vuxna förebilder för vad det innebär att vara vuxen. Om de aldrig ser en vuxen som tar igen sig och är stilla, lär de sig inte heller att vila är viktigt.

Hon hänvisar till forskning, bland annat studier av samiska minoritetsgrupper och motsvarande, där barn och unga ges möjlighet att observera skickliga vuxna som utför olika hantverksmetoder. Det skapar naturliga stunder av koncentration och lärande. Det här saknas ofta i den finländska skolkulturen som helhet. 

– Om man till exempel ska rita nyckelpigor, varför måste läraren gå runt och instruera hela tiden? Som lärare kan du sätta dig ner och måla tillsammans med barnen, eller läs en bok under samma stund som de läser. Det kan bli åtminstone en liten stund av andhämtning för dig själv, och forskningen visar att barnen blir mer motiverade och engagerade.

Varför är läraryrket så stressigt?

Alla som provat på att jobba som lärare eller småbarnspedagog vet att man ofta blir mycket trött redan efter några timmar på jobbet. Varför är det så? Minna Huotilainen hänvisar till yrkets natur.

– Här använder man hela sin personlighet och entusiasm. Allt bygger på att du dessutom ska överföra entusiasmen till andra. Men om du inte kan vara entusiastisk blir jobbet oerhört tungt. Småbarnspedagoger möter dessutom ofta fler känslor i vardagen än lärare i högre årskurser, eftersom yngre barn inte har lika utvecklad känsloreglering. Det här är en av orsakerna till att samvaron med små barn är extra tung.

Att dokumentera i onödan sliter på hjärnan

Lärarnas vardag präglas i dag av en omfattande dokumentation på flera olika plan. Huotilainen skräder inte orden när ämnet dyker upp.

– Just nu bygger trenden på att vi tror att vi måste styras av information, och därför samlas stora mängder in utan att någon riktigt vet vem som ska använda den eller till vad. Ingen funderar på kostnaden eller vad vi egentligen får ut av det. Lärarna protesterar sällan.

Hon uppmanar alla lärare och småbarnspedagoger att aktivt börja ifrågasätta rutiner som alla tagit för givna, utan att ta hänsyn till kostnaden och den stress det förorsakar.

– Det handlar inte om att säga “det här vill vi inte göra”, utan att ställa välmotiverade frågor till ledningen: Vem läser det här? Hur kommer det att användas? Vilken blir nyttan? Varför upprepas samma frågor år efter år, utan att något händer?

Minna Huotilainen är professor i pedagogik och forskar om lärande med hjärnforskningsmetoder.
Återhämtning är också en ledningsfråga

I OAJ:s material lyfter Huotilainen fram flera självklara och grundläggande faktorer som stöder återhämtning. Det är hälsosam mat, sömn och motion. Samtidigt betonar hon att ansvaret inte kan läggas enbart på den enskilda läraren eller småbarnspedagogen. Frågan måste också ses ur ett arbetsgivar- och ledningsperspektiv.

– Fråga hur lärarna och småbarnspedagogerna vill ha det. Ge dem tillåtelse att försöka. Vi måste införa en bättre försökskultur på våra arbetsplatser. Vi provar och sedan vet vi, och om det inte går som vi hoppats ska ingen beskyllas. 

Det är viktigt att utveckla sitt arbetsjag

Lärarna och småbarnspedagogerna sätter, som Minna Huotilainen redan konstaterat, hela sin personlighet i blöt under arbetsdagen. Själv var hon ung på 1980-talet, och minns hur man då förfasade sig över artister som David Bowie och Dingo. Fick man verkligen se ut så? I dag ser hon liknande mekanismer på sociala medier.

– Har vi faktiskt inte ännu heller kommit förbi det här? Kan man inte bara få vara den man är? Jag som har varit med om det här en gång kan lättare rycka på axlarna, men unga lärare tar ofta intryck av alla starka förväntningar på hur de borde vara. Det skapar stor stress.

Till sist påminner hjärnforskaren om betydelsen av att utveckla sitt arbetsjag.

– Ta en aktiv roll i din egen kompetensutveckling. Det blir tungt om alla krav upplevs komma utifrån. Led dig själv och bestäm: det här vill jag lära mig.

Sugen på att läsa mer om arbetsvälbefinnande?
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Arbetsvälbefinnande.

Minna Huotilainen ger fler praktiska tips för återhämtning

  • Bygg in små stunder av stillhet eller lugn i undervisningen, till exempel genom att sitta och rita eller läsa tillsammans med barnen.
  • Skapa visuellt och ljudmässigt lugna zoner i arbetsmiljön, till exempel gardiner framför glasdörrar eller avskilda tysta hörnor.
  • Sätt tydliga gränser för digital tillgänglighet, till exempel begränsade tidsramar för att läsa Wilma-meddelanden.
  • Arbetsgivare och ledning bör skapa en kultur där försök och misstag accepteras. Försök hitta projektpengar för ändamålet där nya saker kan testas.
  • Minska onödig dokumentation genom att samordna digitala system, undvik upprepade enkäter och säkerställ att insamlad information faktiskt används.

Se OAJ:s kortfilmer med Minna Huotilainen på OAJ:s webbplats (på finska).

Läs mer

Ny studie om rektorers välbefinnande i Finland och Estland:
Educational leaders’ well-being–Estonian and Finnish comparative perspectives. International Journal of Leadership in Education, 1–20.
Studie om pauser och återhämtning i arbetsmiljö:
Short virtual nature breaks in the office environment can restore stress: An experimental study. Journal of Environmental Psychology, 84, 101909.
Bok om läsning som kroppslig och läkande praktik:
Huotilainen, M. (2022). Lukeminen kehollisena toimintana: rauhoittavat mekanismit, empatia ja peilaavat aivoprosessit. Teoksessa Päivi Kosonen ja Juhani Ihanus (toim.) Hoitava lukeminen. Teoreettisia ja käytännöllisiä näkökulmia lukemistyöhön. Tampere: Vastapaino, 127-139.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.