Trygg bubbla med sprickor – så vidgar unga och vuxna världen på Ålands lyceum
Åland kallas ”fredens öar” – men den skenbara tryggheten skyddar inte mot polarisering, filterbubblor eller fördomar. På Ålands lyceum vill både studerande och rektorn att skolan blir en plats för verklig dialog, där tankar får krocka, perspektiv vidgas och självtänkande växa fram.
Mitt i Mariehamn ligger Ålands lyceum. Det är en skolbyggnad där historien sitter i väggarna och huset bildar ett helt eget system av gångar, salar och ljusa rum. Från sin höjd över staden lyser huset som solen själv – en egen liten värld på en demilitariserad ö.
Maximilian Dreyer, Othilia Nordberg och Tilda Råtts skriver just nu studenten. De berättar om sina upplevelser av Åland.
– När jag flyttade hit från Vasa för två och ett halvt år sedan märkte jag direkt att alla känner alla på ett annat sätt än jag var van vid. Alla hade sina kompisar, i mitt förra gymnasium upplevde jag att man blandade mera, säger Tilda.
Othilia håller med.
– Säger man ett efternamn så har folk koll på hela släkten. Det är en ö, man är lite isolerad.
Positiva effekter av bubblor
Rektorn Marcus Koskinen-Hagman tror ändå inte att bubblor är unika för Åland.
– Vi har alltid levt i kognitiva bubblor, och inte är vi väl mer navelskådande här än på andra ställen. När jag kommer till Helsingfors kliver jag själv direkt in i den finlandssvenska bubblan där. Men sådant behöver inte bara vara dåligt, utan det finns också goda sociopsykologiska effekter.
Han lyfter fram Ålands mångfald. Här i skolan finns över 20 språk representerade, allt från grekiska till thai. På hela Åland talas ungefär 70 språk. Men de tre ungdomarna tycker ändå inte att den internationella mångfalden märks särskilt mycket i den åländska vardagen.
”Algoritmerna formar de digitala bubblorna”
Oavsett geografisk isolering eller fysisk frihet påverkas unga även av digitala bubblor.
– Algoritmerna i sociala medier visar ofta innehåll som bekräftar det man redan tycker, säger Othilia. Det blir vinklat, och om man inte utmanas av andras åsikter leder det lätt till att man inte behöver tänka själv.
Maximilian tycker ändå att flödena inte är helt slutna.
– Ibland kommer det upp något oväntat, till exempel stöd för Trump som jag själv inte står för. Det är nyttigt för att motverka polarisering där folk tycker att de själva har rätt och andra är idioter, och att man därför inte behöver respektera dem. Jag kan ta som exempel mordet på aktivisten Charlie Kirk. Tänk att någon är beredd att mörda en offentlig person, bara för att den tänker annorlunda.
Skiljelinjen mellan lyceum och yrkesgymnasium
Inom skolans väggar finns också en annan osynlig gräns. Det är den mellan Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Skolorna ligger vägg i vägg och samlar tillsammans omkring tusen studerande. Ändå är vardagsmöten inte så vanliga.
– Vi har våra fördomar om dem och de har sina om oss. Rent allmänt tycker man att vi som går i ”Lusse” är lite smartare, men att vi samtidigt är mera opraktiska jämfört med dem, säger Maximilian och ler.
Tilda bekräftar skiljelinjen.
– Jag känner faktiskt ingen därifrån.
Vi har våra fördomar om dem och de har sina om oss.
Rektorn är medveten om uppdelningen.
– Det handlar inte om ovilja utan om logistik. Vi har alla fullt upp med att förverkliga våra program. Men jag tar gärna emot tips på hur vi kan samarbeta.
Maximilian kommer genast med ett förslag.
– Varför inte slå ihop temadagar ibland? Så länge de ordnas på ett sätt som inte förstärker skillnaderna mellan oss.
”Ämnet filosofi är en fin nyckel till dialog”
Filosofi är ett ämne som ungdomarna lyfter fram som särskilt viktigt. De tycker att skolan har en viktig roll att uppmuntra till dialog och förståelse.
Maximilians åsikt är klar.
– I dagens värld ställer jag mig absolut bakom filosofi som obligatoriskt ämne i gymnasiet. Här lär vi oss att konstruktivt argumentera för vår ståndpunkt och ifrågasätta andras. Det är inget onödigt ämne.
Han tillägger att han själv är ateist.
– Men det är ändå väldigt givande att diskutera med vänner som anammat kristendomen. Man får uppleva att andra kan vara trevliga personer, även om de inte tycker som man själv. Sådana samtal behövs mer än någonsin, nu när samhället blir mer polariserat.
Skolans ansvar i en polariserad värld
Marcus Koskinen-Hagman betonar skolans ansvar i ett splittrat informationsklimat. Han ser det teoretiska allmänbildande uppdraget som skolans viktigaste.
– Har man inte baskunskap, då är man det lättaste offret. Men det får inte bli mossigt, kunskapsidealen ändrar och kollegiet och jag funderar ofta på frågan: Håller vi på med rätt saker? Vilken typ av kunskap behöver ungdomar i dag?
Lyceet satsar konkret på att öppna världen. I samband med demokratidagen fick skolans studerande möjlighet att delta i ungdomsparlamentet vid Ålands lagting. Ålands lyceum är både Unesco– och Erasmus-ackrediterat. Därtill bygger skolan upp gymnasiesamarbeten med skolor på fastlandet med Lärkan i Helsingfors och Katedralskolan i Åbo. Ett exempel på ämnesöverskridande arbete är projektet London Calling, där engelska och bildkonst kombineras.
Kollegiet och jag funderar ofta på frågan: Håller vi på med rätt saker? Vilken typ av kunskap behöver ungdomar i dag?
Rektorn sammanfattar det han tycker är det allra viktigaste.
– Självkritik är viktig, men den måste föregås av självtillit. Vi måste fostra till grundtillit, det är vårt nordiska guld.
Fredens öar är inte en skyddad kuvös mot hot utifrån
Åland är demilitariserat men ungdomarna betonar att det unika särdraget inte är någon garanti mot yttre hot.
– Vad som helst kan hända ändå.
Men jämfört med större städer är vardagstryggheten på Åland stor. Othilia berättar om en resa till Budapest där hon och hennes väninna fick vara vaksamma hela tiden.
– Den vardagliga tryggheten här är så stor, säger hon.
Tilda kallar öriket för en av världens tryggaste platser, och Maximilian menar att gängkriminalitet och våld av den typ man ser till exempel i Stockholm är otänkbart här.
Samtidigt påpekar han att tryggheten inte får bli en ursäkt för att blunda för utmaningarna.
– Jag vet inte exakt vad Åland bör göra, men som helhet är världen i alla fall inte på väg mot ett mer inkluderande samhälle. Skolan borde vara en plats där vi lär oss lyssna på andra.
Läs också de andra artiklarna, opinionstexterna och tipsen om Bubblor här.
Glöm inte att spela Bubbelbingo!
Rektorn tipsar: Så spräcker du dina bubblor
- Bygg källtillit
- Känn igen trovärdiga källor och hur info sprids.
- Fråga alltid: Vem säger detta? Varför? Vad bygger det på?
- Använd flera olika källor, särskilt i fråga om nyheter, vetenskap och samhällsfrågor.
- Sök andra perspektiv
- Följ personer och medier med andra åsikter än dina.
- Delta i samtal där olika röster hörs – både online och offline.
- Engagera dig i projekt eller resor.
- Reflektera över dina bubblor
- Fundera på vad som formar din världsbild: vanor, algoritmer, grupper.
- Våga ifrågasätta dig själv – det visar styrka.
- Prata med personer utanför din vanliga krets för nya insikter.
