På skolhemmet Lagmansgården är personalen van vid att ge respons i utmanande situationer
Förutsättningen för att kunna ta in ny kunskap är tillit. I skolhemmet Lagmansgården jobbar man med ungdomar som upplever att alla vuxna har övergett dem.
– Då får man helt enkelt börja från noll, säger kuratorn Tanja Sabel.
Att ge respons i utmanande situationer är inte alltid så lätt, men för personalen i skolhemmet Lagmansgården i Jakobstad är det här vardag. De flesta av eleverna kommer från tuffa förhållanden och saknar helt en grundtillit till vuxna.
– Det är här vi börjar. Utan tillit och en fungerande relation finns inga förutsättningar för inlärning, säger Jan Weckström.
Han är vice rektor och har en bakgrund som specialklasslärare. Vi träffas i det nybyggda skolhemmet strax utanför Jakobstad, dit verksamheten nyligen flyttat. Rummet där vi sitter ser ut som ett vanligt klassrum, men med färre pulpeter. Och alla dörrar går att låsa. Lagmansgården har plats för 18 omhändertagna unga. Eleverna som placeras här är ofta de mest utmanande, med en bakgrund som handlar om kriminalitet, droger, våld eller självskadebeteende.
Fakta – Lagmansgården
Ett av statens fem skolhem och det enda med verksamhet på svenska.
Erbjuder vård, fostran och grundläggande utbildning samt utbildning som handleder för examensutbildning (HUX) på svenska och finska. Övriga språk tolkas.
Har funnits i Pedersöre sedan 1901, men sedan våren 2025 finns enheten i nybyggda utrymmen i Jakobstad.
Erbjuder grundskola, boendeplatser för vård utanför hemmet, samt boendeenheter för barn och unga som behöver särskild omsorg.
Har 18 platser för unga i åldern 12–17 år.
Har cirka 40 anställda, bland dem handledare, speciallärare, assistenter, specialmedarbetare samt förvaltnings- och stödpersonal.
Källa: Lagmansgården
Många unga på skolhemmet har en negativ självbild
Att bygga ett förtroende utifrån de här förutsättningarna kräver ett stort kunnande, men också en äkthet och en ärlighet – annars blir du genast genomskådad. Specialklassläraren Maria Wiik beskriver det som en djupdykning i varje elev, där man ser till alla olika delar och där undervisningen och inlärningen bara är en del av pusslet.
Hennes kollega, kuratorn Tanja Sabel, säger att många av eleverna har en väldigt negativ självbild och saknar glädjen i att lära sig.
– Vår uppgift är att väcka den. Men först måste den unga må tillräckligt bra. En av våra viktigaste uppgifter är att skapa trygga ramar för vardagen.
– För att skapa tillit måste man respektera den unga, och hur den mår i just den stunden. Ibland kanske ett barn inte klarar av mer än minsta möjliga, och då måste vi acceptera det och i stället försöka upprätthålla ett slags nuläge i stället för att försöka göra framsteg.
Personalens kunskap är skräddarsydd
Personalen jobbar som ett mångprofessionellt team, som fungerar som ett sömlöst nätverk kring eleven. Omsorgen, vården, utbildningen och fostran – allt går hand i hand. Här jobbar inte bara lärare, kuratorer och skolgångshandledare, utan också sjukskötare och socialarbetare. Dessutom har man tillgång till läkare, psykolog och ungdomspsykiater.
Skolhemmet är som en egen liten värld, där klienterna blir omhändertagna, utredda, diagnosticerade och vid behov medicinerade, samtidigt som de går i skola – i den mån de kan. Eftersom eleverna också bor på skolan inleds varje skoldag med en genomgång där kvälls- och nattpersonalen informerar om läget och berättar ifall det hänt något under kvällen eller natten som kan påverka skoldagen. Likadant gör man på eftermiddagen – vad behöver kvälls- och nattpersonalen veta för att allt ska gå smidigt.
Lagmansgården är en del av den statliga skolhemsverksamheten med alla dess riktlinjer och utvecklingsprojekt, vilket betyder att mycket av personalens kunskap är skräddarsydd.
– Med tanke på de unika utmaningarna och behovet av specialkompetens ordnas ofta interna utbildningar och fortbildningar. Vi erbjuder också regelbunden arbetshandledning för alla anställda, säger Jan Weckström.
Kuratorn använder sig av två garnnystan
I egenskap av kurator är Tanja Sabel en av de första som den omhändertagna och hens föräldrar träffar. I sitt rum har hon två garnnystan, ett vitt och ett svart. De här använder hon för att illustrera hur vi själva kan välja hur vi ser på saker.
– Jag brukar kasta ut nystanen på golvet så att trådarna trasslar in sig i varandra. Båda nystanen är lika långa, men vi tenderar ofta att fokusera på det mörka, det som är svårt. Men oavsett hur stort det svarta nystanet är, finns det också vita trådar. Och det är dem vi plockar upp.
Jag vet hur skolvardagen ser ut med tids- och resursbrist, men det krävs så lite för att göra skillnad. Ibland kan det räcka med en snabb ögonkontakt eller ett vänligt hej.
Att bygga respekt handlar långt om att se barnet. Maria Wiik, som tidigare jobbat i en vanlig skola, har sett båda sidorna. Tidigare var det hon som skickade barn vidare när den vanliga skolans verktyg inte räckte till, och nu tar hon emot dem här.
– Jag vet hur skolvardagen ser ut med tids- och resursbrist, men det krävs så lite för att göra skillnad. Ibland kan det räcka med en snabb ögonkontakt eller ett vänligt hej. Att visa att du verkligen ser alla elever, varje dag. Det kan vara så enkla saker som avgör om en viss individ kommer tillbaka på rätt spår.
”Vi tassar inte omkring”
Tanja Sabel lyfter upp ett talande exempel:
– Ta till exempel en kille med adhd, som uppfattas som en bråkstake i klassen och som alltid stör andra. Han kan samtidigt vara den mest hjälpsamma i matsalen eller den som är duktigast på matte. Försök att alltid se de goda sidorna och uppmuntra dem.
Med det sagt är Tanja Sabel och hennes kollegor de första att lyfta också de riktigt svåra sakerna – ett måste för att kunna bygga tillit.
– Vi tassar inte omkring, utan lyfter genast upp det som är svårt. Men det betyder inte att vi fastnar i det negativa, utan går igenom vad som hänt och blickar sedan framåt. Även här är det viktigt hur man uttrycker sig. Hos oss kan det negativa vara väldigt allvarligt, men det finns ändå alltid saker man kan berömma.
Fem tips – Att jobba med krävande elever
- Skapa tillit. Visa att du finns där i alla lägen.
- Visa respekt. För individen och för läget just i den stunden.
- Bemöt den unga. Hälsa, ha ögonkontakt och bekräfta.
- Förstärk det positiva. Hur mörkt det än må kännas finns det alltid bra saker att lyfta fram.
- Var beredd att anpassa dig. Vissa dagar fungerar inte inlärningen, och då får man i stället koncentrera sig på måendet.
Källa: Jan Weckström, Maria Wiik, Tanja Sabel
Prata gott om varandra inför andra
När den egna självbilden är i botten kan det vara svårt att nå fram. En metod som Tanja Sabel och hennes kollegor märkt fungerar bra är att använda sig av gruppen. Om en individ har svårt att ta till sig feedback kan man prata högt inför de andra, ”såg ni hur skicklig Kalle är”. Genom att upprepa det här tillräckligt ofta skapas en känsla av att det ändå kanske är sant.
– Vi jobbar mycket med att prata gott om varandra inför andra, att verkligen nöta in budskapet att ”det där gjorde du bra”.
– En annan viktig sak att komma ihåg när man pratar om respons och feedback är att det vi gör inte handlar om oss som lärare, eller om att tillfredsställa våra egna krav på vad vi tycker eleven borde lära sig. Det handlar om att hitta rätt nivå för varje enskild elev och vad hen behöver just nu. Vi behöver hitta det som kan skapa en förändring och en utveckling, och hos oss är det sällan i form av traditionell undervisning, säger Jan Weckström.
Lagmansgården jobbar utgående från fyra huvudprinciper:
Bemötande
Varje individ är unik och alla har ett behov av att bli bemötta, hörda och uppskattade. När eleven blir sedd och hörd är det lättare för hen att hitta sina egna styrkor och resurser samt bli starkare som individ.
Bekräftelse
Varje barn har individuella styrkor som man kan bygga upp studierna och livet på. Genom att identifiera och använda sina egna styrkor kan man bygga upp en starkare självbild och identitet.
Inlärning
Verksamheten bygger på utbildning, vård, fostran och rehabilitering inom den grundläggande utbildningen med krävande särskilt stöd. Målet är att förebygga marginalisering och ordna en individuell och god grundläggande utbildning för barn och unga i svåra livssituationer, samt att väcka glädje och motivation genom positiva inlärningsupplevelser.
Samarbete
Skolhemmets fostrans- och vårdpersonal samarbetar med vårdnadshavare, socialarbetare och andra eventuella intressenter. Samarbetsformerna skräddarsys för varje ung person, alltid utgående från dialog och att alla ska få sin röst hörd.
Källa: Lagmansgården
