Trappstegsmodellen hjälper eleverna att klättra mot framtiden – så blev djupinlärning vardag i Kervo

Framtidskompetenser, grundläggande färdigheter, djupinlärning och mångsidig kompetens – så benämns de djupt mänskliga färdigheter och värderingar som blir allt viktigare i en tid när den tekniska utvecklingen går i rasande takt. Hit hör allt från kreativitet och samarbete till kommunikation och ett aktivt medborgarskap.

– Kervos arbete med det här grundar sig i en trappstegsmodell. Med hjälp av fem trappsteg kan vi identifiera, bli medvetna om, utveckla och utvärdera dessa förmågor, som annars tenderar att kännas abstrakta, säger Terhi Nissinen. Hon är chef för den grundläggande utbildningen i Kervo. 

Från kanadensisk teori till finländsk vardag

Startskottet för Kervos satsning på djupinlärning gick 2017. Det var redan från början mer än ett projekt, målsättningen var hela tiden att djupinlärning och framtidskompetenser skulle bli en bestående del av utbildningsarbetet i Kervo. Terhi Nissinen kallar det ett sätt att tänka, en grundpelare i stadens syn på pedagogik.

De här förmågorna är helt centrala, både när det gäller skolgång, studier och i livet i stort.

Förebilden hittades i den kanadensiske utbildningsforskaren Michael Fullans sex djupinlärningskompetenser som elever behöver utveckla för framtiden: Karaktär, medborgarskap, samarbete, kommunikation, kreativitet och kritiskt tänkande. Liknande målsättningar finns också i grunderna för läroplanen i Finland, där de kallas mångsidig kompetens.

– De här förmågorna är helt centrala, både när det gäller skolgång, studier och i livet i stort. Vi ville få in dem på alla nivåer i undervisningen.

Så blev djupinlärning begripligt för varje skolbarn

Terhi Nissinen säger att det unika i Kervo är att konkretisera dessa framtidskompetenser och göra dem mätbara. Trappan hjälper både elever och lärare att visualisera var de befinner sig och vad som krävs för att nå nästa trappsteg. 

– Genom trappstegsmodellen har vi hittat ett konkret sätt att förverkliga de här målsättningarna i läroplanen.

Tanken är att varje skolbarn ska kunna skapa en bild av sin egen förmåga, och se hur den kan utvecklas. 

– I klassrummet kan läraren exempelvis behandla färdigheten samarbetsförmåga genom att diskutera med eleverna. Klassen kan föreställa sig hur deras samarbete skulle se ut på det lägsta trappsteget. Om vi kliver ett trappsteg upp och samarbetet utvecklas – hur ser det ut då? Och hur skulle det kännas när vi når det femte och sista trappsteget?

Konceptet är lätt att förstå – också för de minsta barnen

– Till och med femåringar har tänkt på trappstegsmodellen när de funderat på hur bra de är på att leka i grupp. På de lägre trappstegen samarbetar man inte och det kan uppstå bråk – på de högre får alla vara med och leka, säger Terhi Nissinen.

Trappstegsmodellen används också inom stadens administration. Nissinen och de andra tjänstepersonerna lever som de lär.

– Tillsammans med stadens rektorer har vi exempelvis använt modellen för att utvärdera vår förmåga att koncentrera oss under våra möten.

Frihet inom tydliga ramar blev nyckeln till framgång

Kervo är inte den första eller enda kommun som testat liknande modeller för djupinlärning och framtidskompetenser i Finland. Men Terhi Nissinen säger att Kervo som kommun är unik, eftersom modellerna verkligen har blivit en del av tankesättet inom utbildningen i hela kommunen.

– Nyckeln till vår framgång tror jag ligger i att alla skolor har fått frihet att anpassa modellen till den egna skolvardagen. Samtidigt har vi också hållit tyglarna strama, alla skolor har varit tvungna att satsa på det här och rapportera vad de gjort.

Att man i Kervo från början gick in för hela utbildningskedjan, och inte som i andra kommuner där till exempel bara en del av utbildningen berörts, kan vara ytterligare en hemlighet bakom framgången.

– Satsningen inleddes med en tvåårig utbildning för rektorerna och två utvecklingslärare i varje skola. Alla var väldigt ivriga redan från början, och många lärare rapporterar fortsättningsvis en högre motivation på jobbet.

Kervos storlek spelar också in i succén, eftersom ett lika omfattande projekt kan bli för resurskrävande i en större stad.

– Det krävs resurser – både tid och pengar – för utbildning och uppföljning för de utvecklingslärare som upprätthåller arbetet i skolorna vid sidan av sitt ordinarie jobb, säger Terhi Nissinen.

Djupinlärning står inte i konflikt med akademisk kunskap

Vid sidan av lärare och tjänstepersoner har även de flesta föräldrar ställt sig positiva till djupinlärningen. Men inledninigsvis fick ändå Terhi Nissinen möta motstånd från en minoritet av föräldrarna som var rädda för att satsningarna på framtidskompetenser skulle flytta fokus från skolans akademiska ämnen.

– Jag fick förklara att djupinlärning inte stjäl fokus från traditionell undervisning. Många föräldrar är oroliga över sjunkande läskunskaper, men också här kan trappstegsmodellen fungera som ett värdefullt verktyg. Eleverna kan exempelvis reflektera över sin egen uthållighet som en viktig del av förmågan att orka läsa längre texter.

Kervo kommun frågar årligen föräldrarna om de känner till vad framtidskompetenser och djupinlärning är. Andelen som är bekanta med fenomenet stiger hela tiden, och allt fler inser vikten av de här färdigheterna.

– Det räcker med att se på arbetsplatsannonser. Det är just de här förmågorna som allt oftare efterlyses på arbetsmarknaden. 

En stabil grund för en värld i förändring

För barnens egen del hoppas Terhi Nissinen att arbetet med djupinlärning ska hjälpa dem att bygga en stabil grund att stå på i framtiden. När hon träffat elever under skolbesök har hon förvånats över hur fint de har kunnat reflektera kring de här frågorna.

Några mätbara effekter kan Kervo inte rapportera, dels för att man inte forskat i hur projektet påverkar eleverna, dels för att tankesättet numera är så djupt integrerat att det är svårt att veta vad som leder till vad.

– Men jag hoppas att de som följt utbildningsstigen i Kervo genom förskola, grundskola och gymnasium ska ha de goda grundläggande färdigheter som krävs i morgondagens värld.

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.

Vill du veta mer om Kervos arbete med djupinlärning?

• Kervos initiativ bygger på den kanadensiske utbildningsforskaren Michael Fullans ramverk. Fullan är medansvarig för Global Leadership Director för New Pedagogies for Deep Learning (NPDL).
• Han har utvecklat ramverket för de 6 C:na, som är djupinlärningskompetenser som elever behöver utveckla för framtiden. Dessa är Critical Thinking (Kritiskt tänkande), Creativity (Kreativitet), Communication (Kommunikation), Collaboration (Samarbete), Citizenship (Medborgarskap) och Character (Karaktär).
• Terhi Nissinen, chef för den grundläggande utbildningen i Kervo, hjälper gärna andra kommuner som vill satsa på framtidskompetenser och djupinlärning. Hon kan ge vägledning för kommuner som vill komma igång med ett systematiskt arbete kring ett liknande projekt.
• Terhi Nissinen delar gärna med sig av Kervos erfarenheter, exempelvis genom att arrangera virtuella besök där utvecklingslärare eller rektorer berättar om sina erfarenheter.
• I den här podcasten (på finska) diskuterar Nissinen tillsammans med Sirpa Valén, dåvarande rektor för Ahjon koulu, om Kervos erfarenheter av satsningarna på djupinlärning.

 

• Framtidskompetenser