Scouternas nya program för fostran blickar fram mot 2040-talet

Vi slår oss ner vid en vacker klippa i skogen. Karin Salonen, styrelsemedlem i den anrika flickscoutkåren Åbo Vildar, häller upp te med jordgubbssmak i kåsorna som vi har med oss. Inom kåren leder hon en grupp vargungar, alltså de yngsta scouterna i åldern 7–9 år.

– För barn i skolåldern är det jätteviktigt att ha en hobby där skärmar inte är med

– För barn i skolåldern är det jätteviktigt att ha en hobby där skärmar inte är med. För dem är det meningsfullt att göra något som ligger helt utanför den digitala världen – att bara få ha det kul och fokusera på nuet. I övrigt finns det ganska lite sådant i deras liv, säger Salonen.

Mikaela Korin-Niemi, utbildningsinstruktör inom föreningen Finlands Scouter och kårchef för Åbo Vildar, håller med. Sedan Åbo Vildar grundades år 1917 har det nationella scoutprogrammet uppdaterats många gånger, men kärnan har alltid varit densamma: att göra världen till en lite bättre plats.

– För 100 år sedan talade man mycket om att fostra samhällsdugliga medborgare. I dag betonas i stället att unga ska få vara sig själva och hitta sina egna styrkor. Scoutingen har alltid varit en rörelse som följt sin tid och uppdaterat sitt program när världen förändras. Och just nu förändras världen väldigt snabbt, säger Mikaela Korin-Niemi.

Stora riktlinjerna klara – nu dags för det konkreta

Det nationella scoutprogrammet förnyades senast 2010, och nu är det alltså dags igen. Arbetet inleddes för två år sedan, och det nya scoutprogrammet ska vara klart år 2028. Det är Pinja Söderholm som leder arbetet vid Finlands Scouter.

– För oss är det viktigt att scouting också i fortsättningen är en meningsfull sysselsättning för barn och unga. En strategisk målsättning i förnyelsearbetet är att scouting ska erbjuda färdigheter för livet ända in på 2040-talet, säger Söderholm.

Det första skedet av uppdateringen är klart. Arbetsgruppen har tagit fram nio färdighetsområden som det nya scoutprogrammet ska bygga på. Fritt översatt från finska är färdigheterna:

• människorelationer
• självledarskap
• ledarskap och gruppverksamhet
• ett hållbart liv
• händighet och teknik
• naturen
• världen och omdöme
• säkerhet
• kommunikation och påverkan.

Inom dessa områden finns olika färdigheter, där man gjort upp krav för vad scouter i olika åldrar förväntas behärska. Som exempel kan man nämna naturskydd: en vargunge i åldern 7–9 år ska kunna plocka skräp efter sig, medan en roverscout i åldern 15–17 år förväntas göra medvetna val som stödjer den biologiska mångfalden och naturens återhämtning.

– Nu arbetar vi med förnyelseprojektets andra del, där scoutprogrammet förnyas i praktiken. Det handlar om att uppdatera programaktiviteterna i kårerna och materialet för scoutledarna.

Upplevelser trumfkort i konkurrensen om tid

I frågor som berör den pedagogiska aspekten av scouting, alltså scoutfostran, medför det nya programmet inte några djupgående förändringar.

Pinja Söderholm säger att också det nuvarande scoutprogrammet ger en högklassig pedagogisk fostran.

– Programförnyelsen är närmast ett sätt för scoutrörelsen att stanna upp och fundera över sin samhälleliga roll, och vilka aktiviteter som verkligen intresserar barn och unga i dag. Vi vill att scouting ska ge både små och stora upplevelser, säger Söderholm.

Mikaela Korin-Niemi intygar också att upplevelser är den del av det nya programmet som redan har börjat betonas i kårernas verksamhet.

– I all frivillig verksamhet blir det allt svårare att få särskilt unga vuxna att engagera sig.

– I all frivillig verksamhet blir det allt svårare att få särskilt unga vuxna att engagera sig. Genom att lyfta fram upplevelser som känslan av att bestiga ett fjäll i Lappland, vill man visa att scouting har något att erbjuda inte bara för barnen, utan också de vuxna ledarna. Ett annat konkret resultat av förnyelsen som redan omsatts i praktiken är att åldersgränsen för de äldsta scouterna har höjts från 22 till 25 år.

Learning by doing och stigande svårighetsgrad

Även om scoutprogrammet och skolans läroplan numera har mycket gemensamt – exempelvis fokus på personliga styrkor – finns en viktig skillnad.

– Skolan är prestationsfokuserad. Jag hör ofta barnens föräldrar säga att det är skönt att scouting inte kräver prestationer av barnen. Det räcker att vara den man är, ha roligt tillsammans och lära sig nya saker, säger Karin Salonen.

Jag hör ofta barnens föräldrar säga att det är skönt att scouting inte kräver prestationer av barnen.

Mikaela Korin-Niemi, som till vardags jobbar som lärare, säger att learning by doing som pedagogisk metod tydligare kommer fram inom scouting än i skolan.

– Det är meningen att ge barnen mycket frihet, och att låta dem göra misstag. Först när det börjar gå riktigt tokigt griper scoutledaren in. Samtidigt är det viktigt att alltid ha en trygg vuxen att vända sig till.

En annan central tanke inom scoutfostran är samarbete och kommunikation inom gruppen, och att aktiviteterna följer en stigande svårighetsgrad.

– Det är meningen att det hela tiden ska bli lite mer utmanande. Första gången kan det vara jättespännande att sova i en stuga utan föräldrar. Nästa gång kanske man vågar sova i tält, sedan under vindskydd och till slut under bar himmel.

Vänner, självsäkerhet och oförglömliga upplevelser

Både Mikaela Korin-Niemi och Karin Salonen nämner vänskap, när jag frågar vad scoutingen gett dem personligen. Båda har varit aktiva sedan de var barn, och har fått oförglömliga minnen från otaliga scoutläger.

– Inom scoutingen umgås man över generationsgränserna. Jag har goda vänner i 60-årsåldern som jag träffat via scoutingen, och vänner över hela landet, säger Mikaela Korin-Niemi.

– Scoutingen har gett mig mycket självsäkerhet: att tala inför människor, leda, skapa bra stämning och göra sin röst hörd. Den självsäkerheten speglar sedan av sig på andra områden i livet, säger Karin Salonen.

Inom scoutingen umgås man över generationsgränserna. Jag har goda vänner i 60-årsåldern som jag träffat via scoutingen, och vänner över hela landet.

Även om enskilda scoutledare fritt kan välja bland det digra program som scoutrörelsen erbjuder understryker Mikaela Korin-Niemi att grundtanken om att göra välden till en bättre plats alltid finns med.

– Inom scoutingen får alla hitta sig själva – och hitta sitt eget sätt att göra världen lite bättre.

Så här uppdateras scoutprogrammet

Scoutprogrammet genomgår en omfattande uppdatering under åren 2023–2027. Detta är scoutrörelsens största och viktigaste projekt, som berör alla scoutledare och scouter i Finland. Scoutprogrammet är kärnan i scoutingens verksamhet och beskriver vad scouterna gör (aktiviteter), varför de gör det (syfte) och hur det görs (scoutmetoden).

I inledningsfasen har arbetsgrupperna granskat aktuell forskning inom pedagogik och utvecklingspsykologi. Det handlar om att undersöka vad som fungerar och inte fungerar i det tidigare scoutprogrammet, genom att sinsemellan jämföra scoutingens pedagogiska mål, barns och ungas utvecklingsbehov och skolornas läroplaner, samt insamlade data, statistik och enkätsvar. Den här delen av arbetet blev klar 2024.

Arbetsgruppen identifierade nio olika färdighetsområden, som kommer att stå som grund när man i projektets andra fas arbetar med att uppdatera och omforma aktiviteterna för olika åldersgrupper, och utformningen av program och evenemang.

Färdighetsområdena är (fritt översatt från finska): människorelationer, självledarskap, ledarskap och gruppverksamhet, ett hållbart liv, händighet och teknik, naturen, världen och omdöme, säkerhet samt kommunikation och påverkan.

Det nya scoutprogrammet tas i sin helhet bruk år 2028. Målsättningen är ett mer attraktivt, upplevelsebaserat och sammanhängande scoutprogram än tidigare.

Mera detaljer om det nya programmet hittar du här (på finska):

• Partionkasvatuslinjaus
• Ohjelmauudistus 2028
• På Finlands Svenska Scouters webbsida kan du läsa mer om verksamheten på svenska.

• Finlands Svenska Scouter
• Fostran
• Hobbyer
• Hobbyverksamhet
• Scouting