Vad ska man göra när ens åttaåring hävdar att Joe Biden blev president tack vare röster från avlidna personer? Modersmålsläraren Amanda Audas-Kass blev som mamma påmind om dagens mediala utmaningar. Hon säger att unga behöver lära sig källkritik, men även källtillit. Journalisten Ingrid Svanfeldt åker runt på turné och berättar om det här.

– Min son var åtta år gammal när han kom hem och sa att Joe Biden blev president bara för att det var en massa döda människor som röstade på honom. Då fick jag kavla upp ärmarna och gå in i en grundlig diskussion, säger modersmålsläraren Amanda Audas-Kass. 

Vi lever i ett samhälle där desinformationen flödar, inte minst på sociala medier där unga rör sig. Vem och vad kan man lita på i dag? En bild säger inte alls tusen ord längre. Kanske är den falsk eller AI-generad? Och kan man lita på journalisterna i Finland?  

Alla vet inte att journalister följer journalistregler

Ingrid Svanfeldt är journalist och lärare i mediekunskap. Just nu åker hon runt till Luckan på olika orter i södra Finland, anlitad av Sällskapet för Mediefostran, för att erbjuda alla som jobbar med barn och unga en snabbkurs i mediekunskap. Den omfattar nyheter kring artificiell intelligens, och genom den vill hon nå ut också till andra än lärarna, exempelvis skolgångshandledare och bibliotekspersonal.  

– Jag upplever att modersmålslärarna redan kan det här rätt bra, säger hon. 

Till kursen hör även det nya mediebrädspelet Fejk, och det kan man spela tillsammans. 

Ingrid Svanfedlt fokuserar på begreppet tillit, eftersom hon märkt att det finns en oro på fältet över att förtroende minskar och att demokratin är hotad. 

– Jag tar också upp att våra journalister faktiskt följer speciella journalistregler, för alla vet inte det. Dessutom är de här reglerna alldeles nya och uppdaterade. Jag berättar också att det finns en opinionsnämnd som man kan vända sig till och att journalisterna har ett etiskt ansvar. 

Källkritik räcker inte – behövs också källtillit

Amanda Audas-Kass är ordförande för Svenska modersmålsföreningen i Finland. Hon säger att visst kan man lita på journalisterna i Finland, men att många unga ibland ger uttryck för motsatsen. 

I sitt klassrum i Vasa gymnasium betonar Audas-Kass hela tiden att man ska vara kritisk till allt man ser och hör. Hon försöker berätta för sina studerande vad som är skillnaden mellan äkta journalistiskt innehåll och det innehåll som finns på sociala medier som alla kan göra.  

I centrum finns ändå ett annat begrepp som framstår som extra viktigt i ett snabbt föränderligt medielandskap. 

– Vi får inte fastna endast i källkritik utan vi måste samtidigt föra fram källtillit, och det är lyx att få leva i ett fritt och demokratiskt samhälle. I Finland har vi hittills varit bortskämda med att vi kan känna tillit till varandra, och det är en sak vi nu måste slå vakt om, säger Audas-Kass.

Finländarnas tillvaro står i bjärt kontrast till Ingrid Svanfeldts journalistkolleger och vänner som just nu sitter fängslade i Belarus.  

Viktigt att ge hopp till alla 

Både Amanda Audas-Kass och Ingrid Svanfeldt upplever att det finns en stor tillit till skolan och lärarna. För lärarna handlar mediekunskap långt om att bygga relationer och visa intresse för de ungas värld. 

– Det finns många barn som inte kan känna tillit i sina hem, och lärarnas viktiga uppgift blir därför att ge hopp till alla barn, säger Svanfeldt. 

De säger att mediekunskap är förknippade med många svåra frågor som inte ens de vuxna alltid har svar på. 

– En tonåring kan konsumera upp till tusentals klipp under en dag, och uppmaningen att alltid kolla vem som står bakom informationen låter sig inte göras så enkelt. Ändå behöver man betona att det är viktigt och att man ska göra det, säger Amanda Audas-Kass. 

En gåva i händelsernas centrum 

Hur ska man som lärare hinna hålla sig a jour med allt nytt som händer i medievärlden? Man kan förstås delta i någon kurs av den typen som Ingrid Svanfeldt erbjuder, men sedan då? 

– För tillfället har jag egna tonåringar jag kan fråga och samtala med, men säkert blir det svårare när den möjligheten inte längre finns, säger Amanda Audas-Kass. 

Hon känner sig högst privilegierad och inte alls stressad över det omtumlande läge som världen plötsligt befinner sig i. 

– Jag tycker att alla lärare behöver vara på hugget när det gäller mediekunskap, inte minst lärarna i samhällslära. Jag ser det som en gåva och en stor möjlighet att få undervisa i ett ämne där det hela tiden händer nya saker, och det blir minsann aldrig tråkigt. 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Läskunnighet.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.