Pia Vataja tar forskningen in i klassrummen – stärker läs- och skrivfärdigheter
Tidiga och träffsäkra insatser är avgörande för barn med läs- och skrivsvårigheter. Speciallärare och projektforskare Pia Vataja utvecklar forskningsbaserade verktyg som hjälper lärarna att identifiera elever i behov av stöd.
Det är lunchrast, snön yr och glada elever styr sina pulkor över den sluttande skolgården. Vi stiger in i den vackra jugendbyggnaden som med sina stora fönstervalv och högt i tak inhyser Svenska samskolan i Tammerfors.
I speciallärare Pia Vatajas arbetsrum finns hyllor med barnlitteratur. Hela alfabetet, i både versaler och gemener, pryder en av väggarna i rummet. Här jobbar Vataja med elever som behöver extra stöd, exempelvis med läsning och skrivande. Hon samundervisar också mycket ute i klassrummen tillsammans med klasslärarna.
– Jag är inne på mitt trettionionde år som lärare, och jag älskar fortfarande mitt jobb. Jag har alltid varit särskilt intresserad av läsinlärning.
Vid sidan av speciallärarjobbet är Pia Vataja också sedan 2015 projektforskare vid Niilo Mäki-institutet i Jyväskylä. Inom ramen för projektet ILS har hon tillsammans med sina forskarkollegor utvecklat kartläggningsmaterial för läsning och skrivning för årskurserna 1 till 9, och metoder för att hjälpa de elever som har utmaningar.
– Det går väldigt bra att kombinera min forskning med jobbet som speciallärare. Jag får jobba med teori och praktik som går hand i hand. Jag kan ta mina forskningsresultat raka vägen till klassrummet.
Nu har Svenskfinland jämlika förutsättningar
Syftet med ILS-projektet är att utveckla finlandssvenskt material för att kartlägga läs- och skrivfärdigheten hos finlandssvenska skolelever. Tidigare har skolorna använt sig av rikssvenska tester och kartläggningsmaterial, som inte varit fullt anpassade till finlandssvenska förhållanden.
– Genom ILS-projektet har vi byggt upp normer för finlandssvenska barns läsning och skrivning. Nu står vi på jämlik grund med de finskspråkiga skolorna när det gäller metoder för att objektivt och systematiskt kartlägga barnens läsfärdighet, säger Vataja.
Forskningen inom ILS har gått stegvis. Materialet bygger på en longitudinell studie som har följt elever som började i årskurs 1 2015. I det första skedet undersökte forskarna läsfärdigheter i årskurs 1 till 3. I nästa steg följde man upp eleverna till årskurs 6, och för tillfället arbetar Pia Vataja med den tredje etappen inom forskningsprojektet, där fokus ligger på årskurs 7 och 9.
Forskningen inom ILS utmynnar i material som lärare kan använda för att bilda sig en objektiv uppfattning om elevernas nivå med finlandssvenska normer. Projektet erbjuder också nya metoder för hur lärare och speciallärare kan arbeta för att förbättra de svagare elevernas läsfärdighet.
En stark läsare i ettan läser bättre än en svag läsare i sexan
Mycket av Pia Vatajas forskning handlar om prediktorer för läsning, alltså hur olika delelement av läsfärdighet påverkar barnens fortsatta läsutveckling. Prediktorerna är allt från bokstavskunskap, benämning och ordförråd till läsflyt och fonologisk medvetenhet, alltså förmågan att uppmärksamma, urskilja och hantera ljudmässiga delar i det talade språket.
Statistik från ILS visar att 31 procent av eleverna i årskurs 1 kan alla bokstäver. Av dessa elever är endast 6 procent svaga läsare när de går i årskurs 6. Men av de 10 procent av eleverna i årskurs 1 som endast kan benämna 18 eller färre bokstäver är hela 26 procent svaga läsare när de nått årskurs 6. Prediktorerna har alltså stor inverkan på elevernas läsutveckling.
– En stark läsare i årskurs 1 läser i genomsnitt bättre än en svag läsare i årskurs 6. Det gäller alltså att sätta in specifika stödåtgärder tidigt för att hjälpa de elever som har utmaningar med läsning och skrivning.
Banbrytande forskning om tvåspråkiga elever
Som forskare har Pia Vataja särskilt intresserat sig för barn som växer upp i familjer där det talas både finska och svenska. Genom att undersöka om tvåspråkiga elevers läsutveckling skiljer sig från enspråkigt svenska har hon fyllt en kunskapslucka i forskningen.
– Det här är en intressant fråga eftersom allt fler tvåspråkiga familjer väljer att sätta sina barn i svenskspråkig skola. I min forskning har jag kunnat visa att det inte finns någon betydande skillnad mellan tvåspråkiga och enspråkigt svenska elevers läsutveckling.
Vataja säger att tvåspråkiga barn ofta har ett snävare ordförråd än barn som vuxit upp i helt svenskspråkiga miljöer, på grund av att de måste lära sig en dubbel uppsättning ord.
– Att de ändå lär sig läsa lika bra visar på att vi har ett fungerande skolsystem och god undervisning som lyckas jämna ut skillnaderna redan i de lägre klasserna.
ILS-projektet går vidare – fortbildningar och nya forskningsområden
Trots att Pisa-resultaten pekar nedåt och många offentliga diskussioner handlar om elevernas bristande basfärdigheter ser Pia Vataja optimistiskt på framtiden.
– Det satsas hårt på läsfärdigheter just nu, i enlighet med den nationella lässtrategin 2030. Det är fint att läroplanen har gett skolorna två veckotimmar till i svenska och litteratur och att de främst ska användas till att förbättra basfärdigheterna. Dessutom ges det ut rekordmånga nya läroböcker på svenska, vilket är bra eftersom det svenskspråkiga utbudet tidigare har varit litet jämfört med det finskspråkiga.
Trots att själva datainsamlingen inom ILS-projektet tog slut 2025 kommer forskningen att hålla Pia Vataja sysselsatt ett bra tag till. Ett nytt projekt inom ILS riktar in sig på förskolan, och dessutom finns det behov av att utvidga metoderna till att också omfatta andra stadiet.
– De flesta kommuner i Svenskfinland har köpt ILS-materialet, och jag och mina forskarkolleger kommer under våren att fortbilda lärare i hur de kan använda materialet. Vi håller också fortbildningen Fokus på läsning som behandlar läsning och skrivning ur en finlandssvensk synvinkel.
En stor och lite mystisk händelse varje gång ett barn lär sig läsa
Om ett år har Pia Vataja arbetat som lärare i 40 år. Ändå känns det fortfarande lika speciellt att få vara med om ögonblicket när en elev som har kämpat med bokstäverna lär sig läsa.
– Det är en stor och lite mystisk händelse i ett barns liv. Jag blir lika glad varje gång jag får vara med när ett barn knäcker läskoden och lär sig att koppla ihop bokstäver till ord.
ILS-projektet vid Niilo Mäki-institutet
Niilo Mäki-institutet är ett forskningsinstitut som fokuserar på inlärningssvårigheter hos barn och unga. Verksamheten syftar till att ta fram forskningsbaserad kunskap och utveckla metoder för kartläggning, förebyggande arbete och pedagogiskt stöd.
ILS-projektet vid Niilo Mäki Institutet är ett longitudinellt forsknings- och utvecklingsprojekt som pågått sedan 2015 vid Niilo Mäki Institutet.
Projektets målsättningar är att utveckla och stärka forskningsbaserad kunskap om inlärning och inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor. Projektet utarbetar effektiva verktyg och metoder för att både kartlägga och stödja läsning, skrivning och benämning hos finlandssvenska elever. I projektet ingår också fortbildningar för utbildningspersonal i kartläggningsmetoder och stödformer för läsning, skrivning och benämning.
Vid sidan av Pia Vataja arbetar också Ann-Katrine Risberg, Nea Kronberg, Lotta Liljeström och Paula Salmi med ILS-projektet. Flera pro gradu-skribenter har också bidragit till forskningen.
Inom ramen för ILS-projektet arbetar forskarna också med projektet NAPP, som fokuserar på tidig kartläggning av språkliga och läsförberedande förmågor hos fem- och sexåringar. Materialet väntas publiceras under hösten 2026.
Läs mer:
Läromedel. Pia Vataja är en av författarna till boken Lässtaden, som riktar sig till elever i årskurs 1.
Några digitala resurser för läsinlärning som Pia Vataja rekommenderar är spelet Spel-Ett Läsflyt och Folkhälsans projekt Läsväskan.
Lässtrategin 2030 i Finland är en nationell läskunnighetsstrategi med visionen att göra Finland till världens mest multilitterata samhälle år 2030 genom att stärka allas förmåga att läsa, förstå, tolka och producera olika typer av texter och medier. Strategin innehåller konkreta mål och åtgärder för att bygga en stark, inkluderande läskultur och systematiskt stödja läsning och läskunnighet i alla åldrar på nationell, regional och lokal nivå.
Här kan du läsa Lärorikts intervju med två av forskarna som arbetat med lässtrategin.
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Basfärdigheter.
