På Degerö fostrar hemmen och skolan tillsammans
Nästan alla föräldrar anser att samarbete mellan hem och skola är viktigt – ändå brister det ofta i verkligheten. I Degerö lågstadieskola i Helsingfors visar man hur fostran kan bli ett gemensamt projekt, där kommunikation, tillit och strukturer gör det möjligt att mötas.
För rektor Andreas Strandvall handlar det om att hålla tröskeln låg och samtalet levande.
– Vi behöver inte tycka lika, men vi har ett gemensamt intresse i att barnet får bra undervisning och mår bra. Vi vill undvika att det blir vi mot dem, det är tokigt om det går så.
Det är en åsikt som delas av föräldrar i hela landet. Enligt Föräldrabarometern 2025 anser hela 99 procent av föräldrarna att samarbetet mellan skolan och hemmet är viktigt – men många efterlyser fler möjligheter till delaktighet och verklig dialog, inte bara information.
Det är just detta som Degerö aktivt försöker möta genom veckobrev, månadsbrev, klassgrupper, kontakt med låg tröskel och regelbundna samtal.
Veli-Pekka Vuori, ordförande i Degerö Hem och Skola-förening, säger att det är positivt att Degerö-föräldrarna lätt får tag på lärarna.
– Det är bra att lärarna förstår vilka behov familjerna har, det kan finnas stora skillnader.
Tidigare föräldern Heidi Lithén betonar att en tillitsfull relation gör att man vågar säga att ”mormor har dött” eller att barnet inte orkar och att skolan vågar meddela om det är dags att öva läsning.
Samsyn i fostran – när hem och skola drar åt samma håll
Vem har egentligen ansvaret för att fostra barnen? Den frågan återkommer.
– Skolans ordningsregler och riktlinjer sätter ramarna, men mycket av fostran kommer hemifrån. I skolan är eleverna varje dag från fyra till sex timmar. Det är en liten del av dagen, men ändå en stor del av livet, säger Strandvall.
Veli-Pekka Vuori har en klar åsikt.
Jag tycker inte om tanken att man kan outsourca fostran till lärarna.
– Jag tycker inte om tanken att man kan outsourca fostran till lärarna. Det krävs en by. Alla vuxna har ett ansvar.
Det handlar inte bara om ansvar, utan också om att skapa föräldragemenskap. I Föräldrabarometern är det en faktor som pekas ut som en nyckel till trygghet och engagemang. I Degeröskolan fungerar aktiviteter som midvinterfest, parkträning och klasschattar som sätt att både stärka barns trivsel och skapa kontakter mellan vuxna.
Heidi Lithén påpekar att det är bra att föräldrar har en chans att se sitt eget barn tillsammans med andra barn och lära känna klasskamraterna.
– Det är nyttigt att få se sitt barn med nya ögon.
Vi Tillsammans – en modell som fungerar från år till år
Degerö lågstadieskola har under ett tiotal år arbetat med Vi Tillsammans-initiativet, där elever, föräldrar och personal samarbetar kring teman och aktiviteter. Programmet återkommer år efter år, vilket skapar kontinuitet.
– Det fungerar jättebra. Föräldrarna behöver inte hitta på nya evenemang varje år, och rutinerna fungerar, säger Veli-Pekka Vuori.
Heidi Lithén, själv rektor i Nordsjö lågstadieskola, berättar om bakgrunden till initiativet.
– När det blev slut på lägerskolorna, ville vi hålla kvar evenemangen där klasserna tidigare hade samlat in pengar till lägerskolorna. De var så viktiga för sammanhållningen. Men nu kunde vi skifta fokus till att evenemangen ordnas för att skapa gemenskap för både eleverna och föräldrarna. Nu gör alla föräldrar saker tillsammans för alla barn, inte bara de i den egna klassen.
Genom evenemangen samlar man också ibland in pengar, som används för att ge en guldkant i skolvardagen till exempel genom utfärder.
Skolorna i området samarbetar också, med tanken att bygga upp samhörigheten redan innan barnen går vidare till större skolor i tonåren. Det är gemensamt disco för de blivande sjundeklassarna och till midvinterfesten bjuder man in föräldrar från skolorna inom upptagningsområdet för högstadiet.
Det här är något som Föräldrabarometern lyfter upp: ju äldre barnen blir, desto färre möjligheter till föräldrasamverkan erbjuds. Både Heidi Lithén och Veli-Pekka Vuori lyfter fram behovet av att börja bygga broar redan i lågstadiet för att trygga att sammanhållningen finns kvar under högstadieåren.
Olika sätt att vara delaktig – alla når vi inte
Att inte alla föräldrar är aktiva är inte ett misslyckande, snarare en realitet som skolorna är väl medvetna om.
– Ibland kommer fem föräldrar på ett evenemang, men då var det just de fem som behövde det, säger Andreas Strandvall.
Heidi Lithén ser saken ur ett rektorsperspektiv.
– Vi vet att det ser olika ut. Vissa kommer på alla evenemang. Några ringer vi om det är utmanande situationer. Det är olika livssituationer och sätt att vara med. Engagemanget kan bero på om det är första eller tredje barnet.
För henne är kommunikation, tillit och tydlighet grunden.
Om föräldrarna är kritiska mot skolan, då hamnar barnet i kläm.
– Om föräldrarna är kritiska mot skolan, då hamnar barnet i kläm. Det blir en lojalitetskonflikt för barnet. Därför är det så viktigt att försöka lösa konflikter och bygga relationer.
Trygghet, språk och tillit i samarbetet mellan hem och skola
Föräldrabarometern lyfter upp en annan utmaning: föräldrar med annan språklig eller kulturell bakgrund, och de vars barn får särskilt stöd, riskerar att hamna utanför.
Degerö lågstadieskola arbetar aktivt för att inkludera alla, bland annat genom flerspråkig kommunikation.
– Vi möter alla barn och föräldrar på det språk vi anser att är bäst. Det kan inte alltid vara svenska, konstaterar rektor Andreas Strandvall.
Samarbetet mellan hem och skola är inte utan utmaningar. Det finns tidspress, språkhinder och olika förväntningar. Strandvall hoppas att skolan ska kunna fungera som en samlingspunkt.
– Det är viktigt att vi ses som en trygg och bra plats, av både barn och föräldrar.
Fakta: Vad tycker föräldrar om samarbetet med skolan?
- 99 % av föräldrarna anser att samarbetet mellan hem och skola är viktigt.
- 87 % av föräldrar till lågstadiebarn och 81 % till högstadiebarn tycker att skolan uppmuntrar till samarbete.
- Delaktigheten minskar i högre årskurser – det finns färre chanser att vara med.
- Endast 31 % av högstadieföräldrarna tycker att skolan är öppen för utvecklingsförslag.
- Rektorer visar engagemang, särskilt i lågstadiet (86 % enligt föräldrarna).
- Inkludering kräver insats. Språkliga och kulturella hinder kan göra det svårt för vissa föräldrar att delta.
- Föräldragemenskap är nyckeln: Kännedomen om andra föräldrar främjar trygghet och sänker tröskeln att agera vid problem.
- Föräldrarna efterlyser mer dialog, fler möjligheter till delaktighet, ökad inkludering och bättre uppföljning.
Källa: Föräldrabarometern 2025, Förbundet Hem och Skola i Finland & Suomen Vanhempainliitto
Väldigt positiv syn på samarbete verkar skolan ha. Viktigt att också läromedlen granskas av både hemmet och skolan. Det har blivit vanligt på vissa orter i Finland att man använder mediamaterial från Sverige i undervisningen. Det skulle inte ha förekommit under min skoltid på åttiotalet. Då var det viktigt att lärare pratade högsvenska med eleverna. I Finland finns många olika dialekter beroende på region och landskap. Att ta in program från Sverige med rikssvensk betoning är dåligt för elevernas och barnens språkinlärning. I skolan behöver eleverna få sitt eget modersmål utan dialekt eller främmande uttal och betoning på ljud som gör att modersmålet blir svårare i tal och skrift.