Recept: Så bakar du den trendiga framtidskompetenstårtan

Frågan på mångas läppar i dag är hur vi ska bromsa de sjunkande inlärningsresultaten samtidigt som vi behöver rusta för ett mer dynamiskt arbetsliv än tidigare generationer behövt förbereda sig på. För att svara på denna utmaning leder Undervisnings-och kulturministeriet ett projekt som de kallar Framtidens grundskola med sikte på 2045. Målsättningen är att skapa en gemensam (uppdaterad?) vision för vår grundskola. Det behövs. 

Den grundskola som lanserades på 1970-talet i Finland speglade det samhälle vi då såg. I dag ser det annorlunda ut. Vi blir färre. Vi fokuserar på individen framom kollektivet. Samhällskontraktet kring utbildning som en garant till ett gott liv knakar i fogarna. En betydande del av våra sociala liv har digitaliserats och det syns i våra färdigheter att samexistera. Dagens samhälle lämnar inte i tillräcklig grad utrymme för det långsamma. Det tråkiga. Det kreativa. Allt det här avspeglas i klassrummen. 

Dagens samhälle lämnar inte i tillräcklig grad utrymme för det långsamma. Det tråkiga. Det kreativa. Allt det här avspeglas i klassrummen. 

Lösningen verkar stavas framtidskompetens som per definition är något vagt. Ett mål som ständigt flyttas framåt i en allt snabbare takt. De mångsidiga kompetenserna som lanserades i gymnasiets läroplan 2019 är Kompetens för välbefinnande, Kommunikativ kompetens, Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, Samhällelig kompetens, Miljökompetens och etisk kompetens samt Global och kulturell kompetens. Det är ett försök att lägga kunskap i en kontext, om vi ska tro arbetslivsprofessor Risto Sarvas. Det är givetvis ett ädelt mål och något som görs och gjorts i varje klassrum i mannaminne. Problemet uppstår snarare om vi börjar läsa våra läroplaner som att kompetenser trumfar kunskap, vilket är en stor risk i den bedömningshysteri som drabbat skolan de senaste decennierna, inte minst i vårt västra grannland. 

Låt mig vara tydlig: Skolan ska inte vara ett museum utan måste uppfattas som relevant av våra elever och studerande. Det betyder att kontext är viktigt för att motivera och genom detta befästa kunskap. Det betyder att våra undervisningsmetoder behöver uppfattas som moderna. MEN. Det betyder inte vi ska kasta ut kunskapen som metod för att uppnå mål. Då målet är att träna logiskt tänkande och förmågan att greppa stora helheter är matematikkunskap en ypperlig metod. Då målet är att ta till sig kunskap och avkoda information är modersmålet och läsningen en central metod. Devisen om att läsa, skriva, räkna är aktuellare än någonsin då vårt dygn i dag är mera splittrat än tidigare. 

Samtidigt behöver vi mer än tidigare lära oss att fokusera i ett samhälle fyllt av snabba dopaminkickar. En skola som fokuserar på djupinlärning är en skola med tydliga strukturer som skapar trygghet och förutsägbarhet. En skola med lugna, tydligt avgränsade inlärningsmiljöer skapar förutsättningar att fokusera. En skola där lärarrollen styr lärandet ”framifrån” är en jämlik skola för alla. 

I dag är vi klokare och vet att vi inte kan föra en dialog ifall vi måste googla eller prompta oss till informationen innan vi kan forma oss en åsikt eller argumentera för och emot i någon sakfråga.

På nittiotalet lanserades www-gränsnittet och det som vi i dag känner som internet rullades ut till den stora allmänheten. Som en följd utmanades synen på kunskap i skolan då vi nu kunde ”googla” oss till information. I dag är vi klokare och vet att vi inte kan föra en dialog ifall vi måste googla eller prompta oss till informationen innan vi kan forma oss en åsikt eller argumentera för och emot i någon sakfråga. Det oaktat utmanas i dag synen på kunskap och kompetens på samma sätt som vid internets lansering i och med att AI inkluderas i allt flera samhällsfunktioner och vårt arbetsliv. På denna samhällsförändring har den relevanta skolan ett svar.

Likt många andra komplicerade frågor kan receptet för framtidskompetenstårtan sammanfattas i tre punkter. Den första och viktigaste ingrediensen är samhällskontraktet kring (högre) utbildning som en väg till ett gott liv. Metoden är en politik kring arbetsliv, beskattning och utbildningens tillgänglighet som stöder detta mål. 

Den andra centrala ingrediensen är en fungerande läxstruktur. Metoden är att utnyttja de didaktiska möjligheterna som AI ger oss i form av en studiekompis inbyggd i läromedlet och de närmast oändliga möjligheterna att repetera och nöta in kunskap. 

Receptets tredje och sista steg handlar om att fostra unga vuxna att äga sitt eget lärande. Bygga den resiliens och det självförtroende som krävs för att unga ska känna sig trygga i att kunna lära sig nytt under en allt mer mångdimensionell arbetskarriär. Metod: Individanpassat lärande där pedagogen ser individen bakom eleven. Och där individen, efter skolans cirka 12 år långa gräddning, själv fortsätter garnera sig med livslångt lärande.

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.

• Framtidskompetenser