Skribent
Låt skolan leva efter klockan tre
Efter att skoldagen tar slut skingras barnen och ungdomarna som löv i vinden. En del går hem med kompisar, andra blir kvar och hänger någonstans, några skyndar till träningar eller andra ledda aktiviteter. Vissa går hem – ensamma. Andra stannar i skolan om det finns klubbar eller verksamhet att delta i. Det som förenar dem är att fritiden tar vid, men på ett påfallande ojämlikt sätt.
Höga avgifter, starka normer, social press och förväntningar som ska infrias skapar ojämlikhet. Det finns en växande grupp föräldrar som inte har råd med barnens eller de ungas hobbyavgifter. Ett annat problem är att många unga som sysslar med ledd idrott hoppar av i högstadieåldern, många till och med tidigare än så. Upplevda trakasserier, mobbning eller rasism är också hinder för att delta i olika former av hobbyverksamhet.
För dem som har tid och råd att satsa på barnens hobbyer tar sig problemen andra uttryck. Där konkurrerar skola och fritid om tiden, vilket kan leda till minskad familjetid, logistikproblem och stress.
Forskning visar att en aktiv fritid ökar välbefinnandet. Vi vet också att människan behöver få känna sig delaktig, och att ensamhet är ett hot mot vår hälsa. Ändå har vi som samhälle inte lyckats ge alla barn och unga en pedagogiskt ledd aktiv fritid. I Finland har vi väldigt långt överlämnat tiden efter skolan i familjernas händer, till skillnad från Sverige med sina fritidshem för 6- till 13-åringar.
Visst finns det ljusglimtar i form av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som utvecklats. Där visar till exempel Jakobstad gott exempel. Strävan med Finlandsmodellen är att alla barn ska ha en hobby och målet är att Finlandsmodellen ska bli en permanent verksamhetsform i kommunerna. Modellen och beviljande av statsunderstöd för den skrevs in i ungdomslagen 2023. Men många vittnar om att Finlandsmodellen inte räcker.
För att lösa problemen som uppstår då fritiden försätter barn och unga i en ojämlik position, behövs större, strukturella förändringar.
För att lösa problemen som uppstår då fritiden försätter barn och unga i en ojämlik position, behövs större, strukturella förändringar. Skolan och fritiden borde sammanlänkas ännu mer, något som också Finlands Olympiska kommittés nya ordförande Petteri Kilpinen talar för i en intervju i Helsingin Sanomat. Kilpinen säger att idrottshobbyerna borde förläggas i anslutning till skoldagarna i de lokaler som står tomma, under ledning av föreningarnas tränare. Det skulle minska bilåkandet och frigöra kvällar för familjetid. Hans förslag gäller idrott, men samma tanke kunde gälla också andra hobbyer.
Samtidigt visar en ny undersökning om barns och ungas tidsanvändning att ungas fritidsintressen i allt högre grad liknar proffsidrott. Vi presenterar undersökningen i en artikel i den här temahelheten om Fritid. Ungas fritidsintressen är alltmer tävlingsinriktade, hårt styrda och dyra. Undersökningen visar också att ledd idrott inte löser problemen med stillasittande och att det är under sommarloven som klasskillnaderna blir tydligast.
Kanske kommer demografin att bjuda på en lösning – sjunkande elevantal betyder att vi är tvungna att tänka om när det gäller skolnätet. Skolbyggnaden kunde få den roll som den ibland ännu har på en del mindre orter och språköar – hjärtat där invånarna samlas. Bli samlingspunkter där utbildning, det fria bildningsarbetet och föreningslivet integreras, från morgon till kväll. Också professor Inkeri Ruokonen, som vi har intervjuat i en artikel i den här temahelheten, kommer med konkreta förslag för hur skolan och fritiden kunde samarbeta ännu mera.
Det behövs nya lösningar och mer samarbete mellan utbildningen och den fria bildningen. Som samhälle behöver vi framför allt platser där vi kan mötas – utan att vara konsumenter som förväntas vara nyttiga och prestera, också på fritiden. I den här temahelheten sätter vi fokus på barns och ungas fritid, just för att här finns många utmaningar som kan lösas. Det är dags att låta skolan och fritiden spela på samma lag, och samtidigt minska antalet barn och unga som sitter ensamma vid en skärm efter skoldagen.
Läs också de andra artiklarna i temahelheten Fritid – länken är här.
