Kan bättre finska rädda Svenskfinland? 

Hör du till dem som fått två språk, svenskan och finskan, gratis? Eller till den enspråkiga gruppen av minoriteten som alltid går omkring och funderar på om du igen en gång gjorde ett objektsfel när du pratade finska – som du lärde dig prata bra först i vuxen ålder? Eller kanske du hade turen att få ett språk hemifrån och ett via det omgivande samhället? Kanske via kompisar, hobbyn eller för att du gick i ett finskspråkigt dagis? Kanske träffade du en partner och blev flytande på finska då du fick prata det varje dag? 

För dem som är tvåspråkiga är finskakunskaperna knappast något att reflektera över. Men för en del av de svenskspråkiga utgör finskan ett problem, eller åtminstone en betydande begränsning. Flera finskalärare säger att de ser en klar försämring av gymnasiestuderandenas finskakunskaper, och allt fler skriver en lägre nivå av finska i studentexamen än vad de borde ha färdigheter för – de väljer att skriva medellång finska istället för den långa, trots att de har läst lång finska hela gymnasiet. En kombination av försvagade språkkunskaper och krav på höga vitsord sägs ligga bakom trenden.   

Hur är det möjligt att växa upp och leva mitt i en majoritet, men ändå inte lära sig språket tillräckligt bra för att känna att man klarar sig?   

Det här händer samtidigt som Svenskfinland blir allt mer tvåspråkigt – och flerspråkigt –och det blir allt svårare att klara sig på enbart svenska. Nästan hälften av eleverna i den svenskspråkiga skolan är i dag tvåspråkiga, men ändå finns det en växande skara som kan gå igenom grundskolan och därefter andra stadiets utbildning, utan att kunna tillräckligt bra finska för att kunna jobba här. Det här kan vara fallet också om man är uppvuxen i Helsingfors, där det går förvånansvärt bra att leva enbart på svenska. Hur är det möjligt att växa upp och leva mitt i en majoritet, men ändå inte lära sig språket tillräckligt bra för att känna att man klarar sig?   

I Lärorikts temahelhet har vi valt att lyfta fram svensktalande ungas finskakunskaper eftersom svaga kunskaper inte bara är ett personligt problem. I dag åker många unga svenskspråkiga finländare till Sverige eller utomlands för att jobba och studera. Delvis på grund av att de anser att deras finskakunskaper inte är tillräckligt bra för att de ska kunna stanna kvar och skapa sig en framtid i Finland. Det är i sig positivt och berikande att unga åker ut – bara inte alla som fått sin utbildning i Finland åker för gott. För vem blir då kvar?  

För den som i ett tidigt skede bestämmer sig för att finskan inte behövs kan inställningen begränsa möjligheterna i framtiden. Barn och unga är inte heller mogna att i en för tidig ålder fatta beslut om framtiden. I en ideal värld skulle det inte behövas utmärkta kunskaper i finska för att kunna jobba i Finland, men faktum är att de arbetsplatser där du klarar dig enbart på svenska börjar vara ganska få. 

Det finns olika lösningar på problemet med svaga finskakunskaper. Bland annat språkberikad undervisning eller samarbete mellan samlokaliserade skolor. Genom ökade samarbeten i tidig ålder kan finskspråkiga samtidigt lära sig svenska. Hittills har det ändå varit väldigt viktigt att skilja de två språkgrupperna åt, av rädsla för att finskan tar över. Men börjar Svenskfinland vara moget för att spräcka bubblan och låta alla svenskspråkiga barn få bättre förutsättningar att lära sig finska? Och vice versa. 

Det borde alltså inte vara omöjligt att ta till sig innehåll också på finska – om intresset och motivationen fanns.

I ett språkklimat som blir hårdare behöver vi blanda bubblorna, vi behöver exponeras för varandras språk och vi behöver se nyttan av att kunna språk. Vi har barn och unga som nog lär sig engelska, helt på egen hand framför en skärm. Det borde inte vara omöjligt att ta till sig innehåll också på finska – om intresset och motivationen fanns. Och med AI finns helt nya möjligheter när det gäller språkinlärning.  

Lyckligtvis görs det mycket för att förbättra finskakunskaperna, det finns språkduschar, språkbad och språkambassadörer – det förs kampanjer och saken diskuteras i medier. Men det kunde göras så mycket mer. För att lära sig ett språk måste man bada i det, säger en professor i en av våra artiklar. Det finns alla förutsättningar för att bada i majoritetens språk i det här landet, om man verkligen vill. Och om vi vill att det ska finnas svenskspråkiga här också i framtiden måste de svenskspråkiga få alla chanser att lära sig finska så att de kan jobba och bo här. Gärna tillsammans med andra som in sin tur är intresserade av att lära sig svenska.

• Finskakunskaper