OECD-chef: ”Morgondagens skola handlar allt mindre om att plugga till prov – mer om att tänka som en forskare”

– För Konfucius eller Aristoteles handlade utbildning om att hjälpa folk att bli bättre människor och att se världen omkring sig klarare. Först senare har utbildning blivit instrumentell och kopplats till ett tydligt syfte som exempelvis ett yrke.

Det säger Andreas Schleicher, som är chef för utbildning och kompetens vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Han initierade och övervakar Pisa-programmet för internationell utvärdering av elevprestationer.

Inom projektet Future of Education and Skills 2030 har OECD tagit fram Learning Compass 2030, en kompass som hjälper eleverna att navigera i okända sammanhang. Vid sidan av kunskaper och färdigheter betonar kompassen också attityder och värderingar. Målsättningen är individuellt och kollektivt välbefinnande och i viss mån en återgång till utbildningens ursprungliga innebörd.

– Lärande är inte längre bara en förberedelse för arbetslivet, utan har blivit en central del av arbetet självt. I framtidens skola ligger fokus på att hjälpa eleverna hantera osäkerhet och bygga motståndskraft – kognitivt, socialt och känslomässigt.

Skolan ska inte ge svaren, utan lära eleverna att fråga rätt

I en tid när artificiell intelligens ständigt är närvarande kommer morgondagens skola, enligt Andreas Schleicher, att i allt mindre grad handla om att plugga för prov och alltmer om att lägga grunden för ett livslångt lärande.

– Skolans roll förändras från att ge rätt svar till att lära eleverna att ställa rätt frågor. Förr lärde vi ut en vetenskaplig teori, gav eleverna övningar och uppgifter kring teorin, och testade om de kom ihåg svaren. Framtidens skola handlar mer om att ifrågasätta rådande uppfattningar, ställa rätt frågor och vara nyfiken.

Schleicher säger att våra klassiska skolämnen, som exempelvis historia eller matematik, kommer att bestå – men vårt förhållningssätt till dem ändras.

– I stället för att plugga en massa fakta blir det viktigare för eleverna att lära sig att tänka som en historiker eller som en naturvetenskaplig forskare.

På framtidens arbetsmarknad kommer examensintyg inte att ha samma tyngd som nu, medan olika typer av mindre kvalifikationer blir viktigare.

– Ju snabbare världen förändras, desto fortare blir ackumulerad kunskap föråldrad. En person som är inspirerad och skicklig på att lära sig nytt kommer att vara mer framgångsrik än någon som har samlat på sig mycket kunskap vid en viss tidpunkt och sedan slutat att lära sig, säger Andreas Schleicher.

Den finländska grundskolan 2.0

Parallellt med OECD:s internationella satsningar pågår arbetet för morgondagens utbildning också på nationell nivå. Venla Bernelius är specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet och koordinerar arbetet med en rapport som ska presentera en vision för hur den finländska grundskolan kunde se ut år 2045.

– Alla är överens om att grundskolan som helhet är en fantastisk innovation. Trots att vi lever i en tid där många ifrågasätter institutioner är det få som anser att grundskolan borde avskaffas.

Sedan början på 1970-talet har den finländska grundskolan genomgått flera reformer, men Bernelius säger att de riktigt stora framtidsvisionerna har saknats under de senaste åren.

– Det har lett till ett reaktivt beteende, där vi har löst problem i den takt de uppstått. Vi har bytt däck när vi fått punktering, men därefter fortsatt i nästan samma hjulspår som förr. Nu förändras världen så snabbt att vi behöver tänka bredare och skapa en större reform, en Grundskolan 2.0.

Bildning, etik och moral handlar om försörjningsberedskap

Bakgrunden till att den finländska reformen förbereds just nu ligger dels i sjunkande Pisa-resultat, dels i den tilltagande psykiska ohälsan bland unga. Därtill tvingar utvecklingen av den artificiella intelligensen oss att ta ställning till fundamentala frågor om vad det innebär att vara lärare, elev och medborgare i morgondagens värld.

– Skolans uppgift i framtiden är inte att bara reagera på förändringarna i samhället – utan också att vara med om att skapa framtiden. Det handlar om demokrati, etik, moral och en slags bildningsmässig försörjningsberedskap: vi måste vara kapabla att ta ställning till det som den artificiella intelligensen producerar, säger Venla Bernelius.

Arbetsgruppen för grundskolans framtid samlar nu kunskap på många håll. Samarbetet med internationella aktörer så som OECD är tätt, samtidigt som gruppen hör olika experter, kommunala tjänstemän och lärare här i Finland. Målsättningen är att rapporten ska publiceras i slutet av år 2025.

Framtidsfärdigheter är också social förmåga, empati och hållbarhet

Sociala och emotionella färdigheter ligger starkt i fokus när morgondagens skola utvecklas. Andreas Schleicher vid OECD säger att en av vår tids stora utmaningar är att lära oss att lita på främlingar, våga vara öppna och inkluderande – och det lär man sig bäst genom praktiska erfarenheter.

– Eleverna ska arbeta med verkliga problem som berör riktiga människor, där misstag får konsekvenser. Tekniken motverkar tyvärr ofta det här, eftersom den skapar bubblor där vi omger oss av människor som liknar oss själva och isolerar oss från avvikande åsikter och kulturer.

Att hålla världen i balans hänger starkt ihop med förmågan att kunna leva i en obalanserad värld.

Schleicher understryker att det bästa sättet att stärka den egna kulturen och identiteten – i motsats till vad många tror – ligger i mötet med det främmande.

– Ju mer vi ser andra, desto starkare ser vi vem vi själva är. Man kan jämföra det med att lära sig ett nytt språk. Det är när man möter det främmande språkets grammatik som man förstår strukturen i sitt eget modersmål.

Hållbarhet är ett annat begrepp som är starkt förknippat med framtidsfärdigheter. Andreas Schleicher säger att det dels handlar om att bygga en bättre värld – men lika mycket om resiliens för att klara av att leva i en värld som inte är perfekt.

– Att hålla världen i balans hänger starkt ihop med förmågan att kunna leva i en obalanserad värld. Båda dessa aspekter berör något som vi har förlorat, både som individer och som samhällen.

Om eleverna saknar lust att lära har skolan misslycka

Historiskt har mänsklighetens främsta framgångsrecept, enligt Andreas Schleicher, varit vår förmåga att anpassa oss till nya situationer. Den förmågan behövs mer än någonsin just nu, men lyser dessvärre med sin frånvaro.

– Vi har gjort en undersökning där 60 procent av fullvuxna anser att de inte behöver lära sig nya saker efter att de har fått sin examen. En annan OECD-undersökning visar att 15-åringar rapporterar lägre nivåer av kreativitet än 10-åringar.

Andreas Schleiceher säger att de här resultaten tyder på samma sak: Lärande upplevs som något obehagligt och därmed har vårt utbildningssystem misslyckats. Livslångt lärande är en av framtidsfärdigheternas grundstenar och för att motverka aversionen mot lärande krävs nyfikenhet.

– Vi måste bygga nyfikenhet, kreativitet, engagemang och en lust att vidga våra vyer. Våra skolor måste satsa mycket på det här.

Läraren – från instruktör till coach och mentor

Varken Andreas Schleicher eller Venla Bernelius tror att artificiell intelligens kommer att ersätta lärarna – men lärarrollen kommer att omdefinieras i framtiden.

– Vi står nu inför de verkligt fundamentala frågorna: vad innebär det att vara lärare i en värld där den artificiella intelligensen har svar på alla frågor? Jag tror att den mänskliga och sociala kontakten mellan lärare och elev kommer att bli viktigare än någonsin, säger Venla Bernelius.

Andreas Schleicher är inne på samma linje. Barn lär sig bäst om de respekterar och gillar sin lärare.

– Förr var lärarens primära roll att vara en bra instruktör. I dagens och morgondagens värld måste en lärare i stället kunna skapa innovativa miljöer för inlärning och vara en god facilitator, coach och mentor.

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Framtidskompetenser.

• Framtidskompetenser
• OECD