Lärare inom yrkesutbildningen: ”Raset i basfärdigheter har skett de senaste åren”
Det handlar om att läsa, skriva och räkna. Allt fler studerande inom yrkesutbildningen har problem med basfärdigheteroch läget har försämrats radikalt på bara några år. Lärorikt har talat med tre lärare inom yrkesutbildningen på olika håll i Svenskfinland.
I samtalet deltar Linda Holm som är modersmålslärare vid Optima i Jakobstad, Tom Westerén som lär ut kommunikation vid Prakticum i Helsingfors och Eva-Lotta Rehnman som undervisar i företagsekonomi på Axxell i Karis.
– De basfärdigheter som alla borde ha efter grundskolan har blivit betydligt sämre. Dels gäller det grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också förmågan att uppfatta och ta till sig instruktioner.
Eva-Lotta Rehnman har arbetat som lärare vid Axxell i över 20 år och säger att hon under de senaste åren har märkt en tydlig försämring i de ungas basfärdigheter. Linda Holm vid Optima i Jakobstad håller med.
– Jag har också jobbat som lärare i 20 år, och det är under de senaste fem åren som trenden har svängt radikalt nedåt. Om vi exempelvis ska läsa en artikel under modersmålslektionen händer det att studerandena klagar på att texten inte hänger ihop. Då får jag förklara hur man läser en text i två spalter. Många tror jag skojar när jag berättar det här, men tyvärr händer det flera gånger per läsår, säger Holm.
Tom Westerén vid Prakticum konstaterar att många unga inte längre ser läsning som det naturliga sättet att ta till sig information.
– Världen har förändrats väldigt mycket under de senaste åren. Vi konsumerar information på ett radikalt annorlunda sätt än förr. De unga får väldigt lite naturligt stöd i sin vardag för att ta till sig de kunskaper som vi förväntar oss av dem, som exempelvis läskunskap, säger Westerén.
”Vi utbildar människor som bygger våra hus”
Men faktum kvarstår: läskunskap och förmågan att uttrycka sig i skrift krävs för att en individ ska kunna vara en fullvärdig samhällsmedborgare. Basfärdigheter handlar också om yrkeskompetens.
– Det är ett enormt ansvar som sätts på yrkesutbildningen. Vi utbildar de människor som bygger våra hus, till exempel. De måste ha stenkoll på lagstiftning och bestämmelser. Många av våra studerande blir också egenföretagare, och då krävs att de tar ansvar för olika certifikat och sin egen arbetssäkerhet. Allt det här kräver goda basfärdigheter, säger Linda Holm.
– Vid sidan av ren yrkeskompetens krävs basfärdigheter också för att förstå helheter inom företaget man jobbar på, och regler för vett och etikett i en arbetsmiljö. Det handlar i förlängningen om arbetsmoral och att vara en god arbetskamrat, tillägger Eva-Lotta Rehnman.
”Grundskolan går för mycket på barnens villkor”
När vi diskuterar orsakerna bakom försämringen av basfärdigheterna är lärarna överens om att flera olika faktorer spelar in. Eva-Lotta Rehnman lyfter fram reformen av grundskolans läroplan.
– I grundskolan utgår man nuförtiden mycket från barnens och de ungas villkor, och lämnar bort allt mer sådant som känns krångligt eller tråkigt. När grundskolan har förenklat undervisningen leder det till brister i basfärdigheterna.
Linda Holm håller med. Hon påminner om att också yrkesskolornas läroplan har förnyats, och de allmänbildande ämnena fått stryka på foten.
När kravet skurits ner till 4 kompetenspoäng i exempelvis svenska eller matematik går det inte att göra några underverk som lärare.
– Det är klart att nedskärningarna i yrkesskolornas gemensamma examensdelar inverkar negativt på basfärdigheterna. När kravet skurits ner till 4 kompetenspoäng i exempelvis svenska eller matematik går det inte att göra några underverk som lärare. Yrkesskolan som helhet styrs allt mera mot arbetslivet, och den allmänbildande biten blir lidande, säger Holm.
Lärarna lyfter också fram andra faktorer som kan inverka på de försämrade basfärdigheterna under de senaste åren. De nämner coronapandemin, och utmaningarna med distansskola och social isolering. Förlängningen av läroplikten har också medfört att de som tidigare kanske inte skulle ha sökt sig till vidare utbildning efter grundskolan nu sitter i yrkesskolornas klassrum.
Nivåskillnaderna kan vara mycket stora
Trots att basfärdigheterna har sjunkit är lärarna noga med att inte dra alla studerande över samma kam. Fortsättningsvis finns det många yrkesskolestuderande som läser, skriver och räknar alldeles utmärkt.
– Dessutom är många unga mycket bättre än vi äldre på att ta till sig information i videoform, till exempel när det kommer till att tolka olika situationer, stämningar och budskap i det formatet, säger Tom Westerén.
– Jag håller med dig, Tom. Vi glömmer ofta att tala om dem som är duktiga. Det är otroligt högpresterande att exempelvis ta både en studentexamen och en yrkesexamen samtidigt, det vet jag som ansvarar för kombinationsexamen vid Optima, säger Linda Holm.
Och även bland dem som inte siktar på studenten finns det många som verkligen brinner för sitt yrkesval och studerar flitigt. Lärarna är överens om att nivåskillnaderna i ett klassrum kan vara enorma. Det gäller att utmana de duktiga studerandena samtidigt som man stöder dem som har det kämpigt.
– Just nu tycker jag att vi jobbar lite mera på de svagares villkor, vilket är orättvist mot de starkare i klassen.
– Just nu tycker jag att vi jobbar lite mera på de svagares villkor, vilket är orättvist mot de starkare i klassen. Vi borde ge de starkare bättre förutsättningar för att klara arbetslivet eller fortsatta studier, men vi är tvungna att sätta mycket resurser på att hålla de svagare kvar på kälken, säger Eva-Lotta Rehnman.
– Du har rätt, ofta är det de svagare som får de extra resurserna. Visst ska de få stöd, men det kan gå ut över de studerande som skulle motiveras av större utmaningar, säger Tom Westerén.
Stödåtgärder både för starka och svaga studerande
Prakticum, Optima och Axxell erbjuder stöd till de studerande som siktar på vidare studier, exempelvis på yrkeshögskola eller universitet. De kan välja en fördjupande helhet på 15 kompetenspoäng, där fokus ligger på allmänbildande ämnen som modersmål, finska, engelska, matematik och integrerad fysik och kemi.
För de svagare finns också olika typer av stöd för att jobba i kapp i de ämnen där de hamnat på efterkälken.
– Vi får väldigt bra hjälp av speciallärarna. Här på Optima i Jakobstad sitter lärarna som ansvarar för de gemensamma examensandelarna och speciallärarna tillsammans och samarbetar tätt, säger Linda Holm.
Eva-Lotta Rehnman brukar för sin del väcka sina studerandes intresse genom att lägga in små tävlingar och roliga uppgifter under lektionerna.
– På Axxell jobbar vi mycket med det vi kallar nyckelkompetenser, det vill säga allt från kommunikationsförmåga till samarbete och sociala färdigheter. Jag märker att unga är mer passiva än tidigare, jag försöker därför hitta sätt att aktivera dem och få dem intresserade av annat än det de ser på sociala medier, säger Rehnman.
Linda Holm konstaterar att de satsningar som gjorts på att förbättra läromedlen inom yrkesutbildningen också är viktiga för att ge studerandena det stöd de behöver.
– Det gör utbildningen mer likvärdig mellan olika yrkesskolor, och underlättar också för nya lärare som vet vad som förväntas av dem.
Skolorna måste vara trivsamma men också ställa krav
Orsakerna till att basfärdigheterna har sjunkit är mångfacetterade, och därför finns det knappast heller någon enstaka åtgärd som skulle vända trenden. Lärarna är överens om att skolorna måste ställa krav på sina elever, men samtidigt vara trygga och trivsamma.
– Frågan är om läroplanen för yrkesutbildningen borde styras in mera på att stärka basfärdigheter, och betona hurudan en god samhällsmedborgare är. Samtidigt måste skolorna vara de trygga platserna där eleverna ska trivas och känna sig sedda och förstådda, säger Eva-Lotta Rehnman.
Linda Holm betonar att personlig utveckling kräver tid. Tre år på en yrkesskola är en väldigt kort tid i förhållande till ett långt arbetsliv.
– Jag skulle vilja ge studerandena mera tid för att mogna och hitta sig själva. De borde få mera tid att prova på de kunskaper som de får i skolan.
– I min drömskola skulle jag som lärare i kommunikation samarbeta tätt med yrkeslärare.
Tom Westerén efterlyser större integrering mellan yrkesskolornas gemensamma ämnen och yrkesämnen. På så sätt skulle studerandena kunna öva sina basfärdigheter samtidigt som de studerar för att lära sig sitt yrke.
– I min drömskola skulle jag som lärare i kommunikation samarbeta tätt med yrkeslärare. Studerandena skulle få öva sin kommunikationsförmåga i en branschmiljö. Jag ser många potentiella synergieffekter om man kombinerade kommunikation med yrkesstudierna. Det skulle förstås kräva förändringar i läroplanen och ett tätare samarbete mellan lärarna.
För att hantera AI krävs baskunskaper
Slutligen är lärarna överens om att den samhällsutveckling som nu pågår ställer stora krav på alla, både elever och utbildare. Tom Westerén säger att artificiell intelligens blivit något av ett rött skynke för många utbildare, trots att man på allvar borde se hur det kunde integreras i yrkesutbildningen.
– Vi måste fundera över vad som krävs i morgondagens arbetsliv. Artificiell intelligens kommer att vara en del av det, hur kan vi då använda dessa moderna hjälpmedel på rätt sätt? Det får inte finnas några motsättningar mellan den kunskap vi som utbildare anser att studerandena behöver och det som arbetslivet efterlyser.
– Jag håller med. Vi måste utbilda studerandena i att använda AI på rätt sätt, säger Eva-Lotta Renman.
Linda Holm är inne på samma linje.
– Det gäller att visa studerandena hur de kan använda AI som ett hjälpmedel, inte som något som gör arbetet för dem. De måste lära sig att tänka kritiskt för att kunna utvärdera den information som AI ger. För att göra det krävs goda baskunskaper.
Via den här länken hittar du de andra artiklarna i temahelheten Basfärdigheter.
