I Jakobstad fungerar Finlandsmodellen bra – ”Stor fördel med klubbverksamhet i skolan”
Tjejgruppen i Jakobstad är ett bra exempel på Finlandsmodellen – en klubb som ordnas direkt efter skoldagen, i skolans utrymmen. Dessutom är den gratis för alla och lockar dem som mest behöver det.
I undervisningsköket i Oxhamns skola i Jakobstad doftar det gott av varma smörgåsar. Medan bröden gräddas i ugnen fixar deltagarna varm choklad, och i dag har ledaren Pamela Smeds också köpt marshmallows.
– Det har vi aldrig hemma, säger Diana Irankunda och fyller muggen till bredden.
Klockan är halv tre på eftermiddagen och Diana har kommit hit direkt efter dagens sista lektion. Hon är en av de 13 högstadieflickor som varje torsdag samlas efter skolan för att göra något roligt tillsammans. Gruppen heter Feel Good Thursday och riktar sig till flickor i klasserna 7 till 9. Det här är en så kallad multifunktionell klubb, förra veckan målade de egna tavlor på canvas och tidigare i höst fick de prova på att skapa med lera. Andra gånger kanske de bara sitter och pratar eller spelar spel.
– Tanken med den här klubben är att samla flickor som kanske inte alltid har så många andra hobbyer. Att vi träffas i skolan gör dessutom att tröskeln att delta är lägre, säger Pamela Smeds.
37 klubbar att välja mellan
Tanken med Finlandsmodellen är att ge barn och unga en jämlik möjlighet att delta i hobbyverksamhet, dels genom att ordna verksamheten i anslutning till skolan, men också genom att allt är gratis. Jakobstad är en av de städer som fått modellen att fungera bra. Det här läsåret erbjuder staden 37 olika klubbar.
– I år var finansieringen lite lägre, vilket gjort att vi tvingats minska lite på klubbarnas antal. Förra läsåret hade vi hela 50 stycken, säger Tiina Höylä-Männistö, chef för ungdomstjänsterna.
För de klubbar som ordnas inom ramen för Finlandsmodellen får staden 70 procent i statligt stöd, medan resterande del är egen finansiering. Och just nu är det inte pengarna som är den stora utmaningen, utan att hitta ledare.
– Tanken med våra klubbar är att de uttryckligen ska vara en fortsättning på skoldagen, vilket gör att vi ibland har svårt att hitta tillräckligt många vuxna ledare. Det här gäller speciellt i samarbetet med föreningar – många av deras tränare och ledare jobbar dagtid.
En annan utmaning är att nå ut till de som verkligen behöver det.
– Vi ser ofta att speciellt flickor från familjer med utländsk bakgrund kan ha svårt att hitta sin grej. Därför är klubbarna viktiga. En annan målgrupp som vi behöver bli bättre på att engagera är barn och unga med funktionsvariationer.
Finlandsmodellen
Syfte: Att ge alla barn och unga inom den grundläggande undervisningen möjlighet att delta i en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.
Målsättning: Modellen och beviljande av statsunderstöd togs in i ungdomslagen 2023, och målet är att etablera Finlandsmodellen som en permanent verksamhetsform i kommunerna.
Vem: Hobbyverksamheten utvecklas som ett samarbete mellan kommunen och olika hobbyaktörer. För finansieringen står Utbildnings- och kulturministeriet.
Källa: Undervisnings- och kulturministeriet
Satsar på simning
Tiina Höylä-Männistö är nöjd med modellen, speciellt nu efter att den är en del av ungdomslagen.
– För oss betyder det att vi kan planera lite mer långsiktigt. I år har vi också tagit i bruk deltagarappen Hop In, vilket gör att vi har bättre koll på deltagarantalet och kan föra statistik.
Med långsiktig planering finns det också möjlighet att införa nytt innehåll. Efter önskemål från några skolor testade man i fjol simundervisning som en del av klubbverksamheten, och efter förra sommarens tragiska drunkningstillbud beslöt Tiina Höylä-Männistö att fortsätta satsningen på simning.
– En gång i veckan ordnar vi busstransport till simhallen där eleverna får delta i simskola. Den här klubben har vi valt att ordna i den skola som har flest nyfinländare bland eleverna – elever som kanske inte fått någon simundervisning tidigare eller barn i familjer som inte har möjlighet att ordna simundervisningen på egen hand.
”En trygg plats för tjejerna”
Torsdagsklubben leds av Julia Strömberg Sampert och Pamela Smeds, som båda är anställda av stadens ungdomsbyrå. Julia jobbar med skolans fix-klass, medan Pamela är servicerådgivare vid stadens ungdomscenter Navigatorn.
– Fördelen med att jobba i skolan är att jag känner eleverna och kan passa på att rycka dem i ärmen under skoldagen. Ofta ser man också vem som kanske är i behov av något att göra på fritiden, säger Julia Strömberg Sampert.
I Jakobstad är det ungdomsbyrån som ansvarar för klubbverksamheten, men samarbetet med skolan är avgörande eftersom man ofta delar utrymmen och personal. Oxhamns skolas rektor Peter Lindqvist skulle gärna se ännu fler aktiviteter i skolan utanför skoltid, aktiviteter som skapar en meningsfull fritid och erbjuder trygga vuxna. Lite som den svenska modellen med fritids.
Tyvärr ser vi att ensamheten ökar också bland skolungdomar, och här är klubbverksamhet en viktig del av lösningen.
– Tyvärr ser vi att ensamheten ökar också bland skolungdomar, och här är klubbverksamhet en viktig del av lösningen. I stället för att de ska sitta ensamma hemma efter skolan kan de stanna kvar här och umgås med andra jämnåriga. I den bästa av världar får de inte bara en ny hobby, utan också nya vänner.
Skolan har dessutom lämpliga utrymmen – här finns musiksal, bildkonstutrymmen, undervisningskök och gymnastiksal. Peter Lindqvist ser också en stor fördel i att klubbverksamheten sker just i skolan.
– På det sättet är det lättare att fånga upp eleverna. På vår senaste morgonsamling informerade vår skolcoach till exempel om att det fanns lediga platser på volleybollen samma kväll, och jag hörde ett gäng pojkar som sa att de gärna hänger med.
Så gör man i Jakobstad
- De flesta klubbarna ordnas i skolornas egna utrymmen, men även hos olika samarbetspartners som privata gym, föreningar, simhallen och ungdomsverkstäder.
- Varje klubb leds av en myndig ansvarsperson.
- Att delta är gratis. Verksamheten fokuserar på glädjen att göra saker tillsammans, men också möjligheten att utveckla sig och lära sig nya saker.
- Detta läsår erbjuds 37 olika klubbar.
- Klubbarna marknadsförs via skolan och administreras via den nationella hobbyappen Hop In.
Källa: Ungdomsbyrån i Jakobstad
”Tjejgrupper behövs”
De varma smörgåsarna börjar vara klara och flickorna bänkar sig kring bordet. Det skrattas och fnittras, alla känner alla och flera av deltagarna var med redan i fjol.
– Jag tycker om att vara här. Om jag går direkt hem efter skolan är jag ändå bara ensam hemma, säger Joche Moore.
Hon och hennes kompisar säger att de gillar klubben. Diana spelar också fotboll och någon har tidigare friidrottat, men de flesta har just nu inga andra hobbyer än torsdagsklubben.
Pamela Smeds frågar vad som är på gång i skolan, vilket leder till en lång diskussion om telefoner. På tisdagar samlar lärarna in alla telefoner och på torsdagar får eleverna själva sätta dem i ett skåp.
– Men egentligen är det inte så stor skillnad om vi har dem eller inte, vi sitter ändå och pratar på rasterna. Den enda skillnaden är att jag inte kan läsa läxorna via telefonen, säger Diana Irankunda.
Tjejgrupper behövs, tycker både Julia Strömberg Sampert och Pamela Smeds.
– Det blir en annan slags dynamik när det är bara flickor i rummet, en slags förtrolig gemenskap som jag verkligen unnar dem. Här får de vara sig själva. Det blir förstås en hel del flams och skoj, men vi brukar också alltid ställa lite svårare reflektionsfrågor och leda in diskussionen på olika ämnen, säger Pamela Smeds.
Finns det då några klubbar som flickorna saknar?
– Gaming, säger Joche Moore, medan kompisen Diana fyller på med gym och dans.
– I sexan var jag med i med en gymklubb, men nu fanns det inte plats.
Tiina Höylä-Männistö nickar. Gymklubbarna är väldigt populära ochfylls snabbt.
Så här säger ungdomarna själva
– I februari 2025 ordnades Barnens parlament i Jakobstad där deltagarna fick tycka till om Finlandsmodellen. Inför parlamentet hade klubbdeltagarna fått svara på fem frågor:
- Vad tycker du om klubben?
”Det är bra att det finns något meningsfullt och gratis att göra efter skolan.” Gratis mellanmål uppskattas. Klubbarna, innehållet och ledarna får också bra betyg, men de unga saknar fler gymnastiksalar som klubbarna kan använda.
- Har ni bra stämning i klubben?
I huvudsak råder det bra stämning, men i enskilda grupper kunde man fästa mer uppmärksamhet på gruppstorleken. Ledarna får överlag bra betyg.
- Har du lärt dig nya saker i klubben?
De svarande säger att de lärt sig mer om matlagning, olika idrottsgrenar, spel, simning, virkning, ljustillverkning, instrument och konst.
- Skulle du vilja ha en ny klubb på din skola? En hurudan?
Mellanmåls- och matlagningsklubbar är en favorit som alla skolor vill ha. Övriga önskemål är fotografering, bildkonst, musik, djurklubb, ishockey, datorspel, ridning och hästar och schack.
Läs också de andra artiklarna i temahelheten Fritid – länken är här.
