Forskaren Najat Ouakrim-Soivio – om vägen mot en mer hållbar och rättvis bedömningskultur i skolan

Prov, vitsord och betyg finns i färskt minne hos de flesta. Men varför behöver vi överhuvudtaget tala så mycket om bedömning i våra skolor? Enligt Najat Ouakrim-Soivio, biträdande professor vid Institutet för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet, är bedömning och respons inte enbart kopplat till skolvärlden.

– Jag tänker på arbetslivet, där är en vanlig fråga om du har uppnått målen. Bedömning och respons är något som finns i nästan alla vuxnas vardag och inbyggt i vår struktur på arbetsmarknaden.

För Ouakrim-Soivio handlar bedömning först och främst om att förstå vilken nivå man befinner sig på och att man har uppnått den nivå som krävs. Först då kan man göra realistiska bedömningar av sina egna förmågor, vilket är viktigt inför kommande yrkesval.

– Det är inte bra om en elev eller en vuxen inte har en realistisk syn på sina egna förmågor. Jag blir lite frustrerad när någon säger att ”vem som helst kan bli företagare”. Nej, så enkelt är det inte.

Två uppdrag som är viktigare än andra 

Många lärare upplever en ökad arbetsbelastning på grund av dokumentationskrav och administrativa uppgifter. Hur kan vi skapa en mer hållbar bedömningskultur som frigör tid för lärarna?

– Jag är nog ganska strikt på den här punkten. Man kan inte säga att det inte finns utrymme för respons och bedömning. Undervisning och bedömning är enligt lagen de viktigaste uppdragen som en lärare har. Det står ingenstans att man till exempel ska ordna lägerskola, säger Ouakrim-Soivio.

När lärarna planerar sitt läsår bör bedömningen redan finnas där som en naturlig del av den pedagogiska planeringen.

Enligt henne handlar det inte om mängden bedömning, utan om kvaliteten.

– Bedömningen ska vara meningsfull och väl genomtänkt. När lärarna planerar sitt läsår bör bedömningen redan finnas där som en naturlig del av den pedagogiska planeringen. Rektorn, som är kapten på skeppet, ska säkerställa att alla lärare tolkar bedömning på samma sätt. Det är viktigt att ha ett gemensamt språk och en professionell dialog bland kollegor för att utveckla och förnya bedömningsarbetet.

För unga lärare rekommenderar Ouakrim-Soivio att ta del av det material och de utbildningar som Utbildningsstyrelsen erbjuder. Man kan även via kurser man deltar i bygga upp ett eget nätverk där man kan utbyta erfarenheter med andra kring bedömning. Hon uppmanar alla som är nya i branschen att vara nyfikna och våga fråga.

Forskaren Najat Ouakrim-Soivios tips för rättvis bedömning

• Följ konsekventa riktlinjer och tillämpa bedömningskriterier genom hela bedömningsprocessen för att utveckla en rättvis bedömningskultur.
• Sträva efter objektivitet i bedömningen, trots att viss subjektivitet alltid finns när läraren har en dubbellroll i att vara både lärare och bedömare.
• Om det finns parallellklasser kan en lärare rätta proven i sin kollegas klass.
• Skapa tydliga anvisningar för hur man ska rätta, och likaså kriterier när det gäller poängsättning för uppgifter och prov.

Responsen ska vara tydlig och konkret

De reviderade bedömningskriterierna, som trädde i kraft läsåret 2020–2021, har ännu inte fullt ut visat sina effekter. Enligt Najat Ouakrim-Soivio är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida de har gjort bedömningen mer rättvis eller inte.

– När den europeiska referensramen för språkundervisning infördes på 2000-talet tog det nästan tio år för språklärarna att fullt förstå och tillämpa den. Nu är det viktigt att skapa landmärken för att säkerställa att alla ämneslärare tolkar sina ämnesspecifika kriterier på samma sätt. Det här kräver fortsatt utbildning och diskussion. 

Samtidigt ser forskaren en starkare betoning av respons som en del av den formativa bedömningen. Ouakrim-Soivio kan inte ännu med stöd av forskningen säga exakt vilka mekanismerna bakom effektiv respons är. Det är fortfarande inte helt klarlagt. 

– Responsen ska i alla fall vara tydlig, konkret och ges så snabbt som möjligt för att vara effektiv. Den får inte vara för generell eller innehålla floskler. 

Eleverna läser inte lärarnas respons i Wilma

Enligt forskaren är personlig respons att föredra framför offentlig, särskilt när det gäller korrigerande kommentarer.

– Forskningen visar att många elever tyvärr inte alls läser lärarens kommentarer i till exempel Wilma. Det kan förstås finnas en bristande mognad i att bearbeta och använda responsen. Det här pekar samtidigt på ett behov av att man utvecklar både sättet på vilket responsen ges och hur elever lär sig att förstå och använda den för sin egen utveckling.

En annan viktig aspekt är dialogen. 

– Eleverna behöver också få komma fram med egna förslag på hur de kan förbättra sitt arbete. Det som betonas just nu är betydelsen av självvärdering – att sätta upp egna mål och reflektera över var man befinner sig i sin utveckling. 

Kamraternas respons är viktig

Najat Ouakrim-Soivio rekommenderar också kamratrespons.      

– Genom att reflektera över sitt eget arbete och ge feedback utvecklar eleverna både sina egna färdigheter och förmågan att hjälpa andra.

Hur skulle då en idealisk bedömning se ut i den bästa av världar?

– Då skulle alla uppgifter relaterade till bedömning vara i balans. Både läraren och eleven skulle veta och förstå varför det till exempel är viktigt att läsa den skriftliga responsen från läraren. Att självbedöma och ta till sig respons är en viktig del av förmågan att lära sig att lära. Vi vuxna behöver och använder också den färdigheten i vårt dagliga arbetsliv.

De här olika typerna av bedömning använder många länder i sina utbildningssystem

Formativ bedömning

• • Stöder och vägleder elevernas lärande genom muntlig och skriftlig feedback.
  • Hjälper elever att identifiera misstag och förbättra sina färdigheter.

Summativ bedömning

• • Bedömer elevens kompetens vid ett specifikt tillfälle.
  • Sammanfattar och fastställer kunskapsnivån.

Kompetensbedömning

• • Ger en realistisk bild av elevens kunskaper just nu.
  • Fokuserar på att objektivt beskriva vad eleven kan.

Diagnostisk bedömning

• • Hjälper läraren att förstå elevens startpunkt och att sätta upp lärandemål.
  • Identifierar eventuella inlärningssvårigheter.

Prognostisk bedömning

• • Förutspår framtida prestationer baserat på tidigare resultat.
  • Framgång i studentexamen kan exempelvis indikera framgång i vidare studier.

Läs mer här (på finska)

• Bedömning
• Respons