Föreningen Digirauhas ordförande: “Föräldrar lämnas för ensamma i kampen mot smarttelefoner och sociala mediejättar”

Medan jag lyssnar på Radio Helsinki blir det reklampaus. Ett rederi vill att vi ska lägga mobilen åt sidan och verkligen njuta av andras sällskap och lugnet. I Hufvudstadsbladet läser jag en kort och kärnfull insändare av gymnasiestuderande Immanuel Puntari där han föreslår en med bankkoder verifierad åldersgräns för sociala medier på 16 till 18 år, eftersom alltför mycket skadligt innehåll når alltför många barn på sociala medier. En begränsning av smarttelefoner och högre krav på sociala medieplattformarna ligger i luften.

Det här är också något som föreningen Digirauha (Digifrid)driver. Föreningen grundades hösten 2024 och då lanserades bland annat ett medborgarinitiativ med noggranna krav på politiker och företag.

Digitala dialoger för folket

Elina Kiiski-Kataja är nyvald ordförande för Digirauha. Hon har tidigare jobbat bland annat med framtidsforskning på Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra. Just nu skriver Kiiski-Kataja sin doktorsavhandling om hur de digitala plattformarna påverkar demokratin. 

Hon tycker att finländska föräldrar lämnats rätt ensamma i kampen mot de beroendeframkallande smarta telefonerna och sociala medieapparna.

– Vi kan inte fortsätta med att uppmana vuxna att: ”följ med vad ditt barn gör på mobilen”. Det här är i högsta grad en enorm samhällelig fråga som vi tillsammans måste ta tag i. 

Många föräldrar verkar tänka att barnen måste få använda apparna eftersom ”alla andra gör det”. Det kan vara känsligt att diskutera begränsningar med andra föräldrar.

Här vill Digirauha lätta på enskilda föräldrars börda genom att lansera så kallade “digi-dialoger”.

– Vi har redan sjösatt våra första dialoger i förskolor. Vi erbjuder verktyg och idéer för hur föräldrar kan skapa regler kring smarta telefoner och applikationer. Vi argumenterar också för att inte köpa en mobil för tidigt till barnen, säger Kiiski-Kataja.

Också unga vuxna vill att barn och ungdomar skyddas

En som hör till den unga generationen och som har undertecknat Digirauhas initiativ är Ada Ihamuotila, studerande. Hon ser flera fördelar med att införa en strikt åldersgräns för sociala medier.  

– De skador som de sociala medierna kan föra med sig är fruktansvärda: allt från psykiska problem till trakasserier. Redan i lågstadiet minns jag hur barn startade Whatsapp-grupper vars enda funktion var att trakassera andra elever. Barn klarar inte av att navigera i sociala medievärlden, inte ens med hjälp av den medieträning som ges i skolan”, säger Ada Ihamuotila

En regerings uppgift är att skydda barn från de skadeverkningar som de utsätts för på sociala medier.

Ada Ihamuotila skrev under medborgarinitiativet för att hon anser att inte bara vårdnadshavare utan också regeringar har ett ansvar.

– Jag vill att vuxna ska skydda barn och ungdomar. En regerings uppgift är att skydda barn från de skadeverkningar som de utsätts för på sociala medier.

Begränsa bolagen, öppna algoritmerna

Vid sidan av medborgarinitiativ och att uppmuntra till diskussion riktar sig Digirauha också till politiska beslutsfattare. Politiker, både på nationell och EU-nivå, borde ställa högre krav på att bolagen tar sitt ansvar. Det här skulle betyda att bolagen rensar bort skadligt innehåll, öppnar upp algoritmerna och gör plattformarna mindre beroendeframkallande.

En expert som har undertecknat Digirauhas medborgarinitiativ är Suvi Uski. Uski är vd och grundare av Someturva, ett företag som erbjuder hjälp för personer som utsatts för de skadliga sidorna av sociala medier.

Digirauha föreslår i sitt medborgarinitiativ till riksdagen omfattande begränsningar i de sociala medieapparnas algoritmer. Är det realistiskt att på nationell nivå föreslå begränsningar av företag då frågan sannolikt måste lösas på internationell nivå?

– De tekniska begränsningarna är möjliga att genomföra. Det är inte enkelt  – men vi vet redan att det på flera håll i världen, bland annat i Australien, Storbritannien och på EU-nivå, pågår arbete för att införa begränsningar.

Digirauha föreslår också att användarens ålder och identitet ska verifieras – hur skulle det praktiskt gå till?

– Ett alternativ är att åldern verifieras via applikationsbutikerna så som App Store och Google Play. På det viset skulle ungdomarna inte tvingas uppge sina personuppgifter för de sociala mediejättarna, säger Suvi Uski.

EU-kommissionen granskar som bäst hur de sociala mediebolagen följer det nya DSA-direktivet, alltså EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster. Ett av syftena med DSA är att skydda användare från skadligt innehåll och trakasserier på sociala medier.

– Den stora frågan är nu om EU via DSA får tillräcklig insyn “under motorhuven” på de sociala mediejättarna, säger Suvi Uski.

Nationella rekommendationer för mobiler och sociala medier

Många av de största techbolagen är amerikanska och de kommer med stöd från Donald Trump att så långt det är möjligt motsätta sig europeiska försök till begränsningar. Tills dess tror Digirauhas ordförande Elina Kiiski-Kataja starkt på kraften i nationella kampanjer som vill uppnå en kulturell förändring kring användningen av smarta telefoner.

Institutet för hälsa och välfärd, THL, och Utbildningsstyrelsen arbetar med att ta fram en nationell rekommendation för en åldersgräns för smarta telefoner i likhet med dem som tagits i bruk i våra nordiska grannländer. Hjärnförbundet har redan tagit fram vad de har valt att kalla nationella rekommendationer för skärmanvändning. Dem har Villmanstrands stad implementerat.

– I dagsläget har omkring 90 procent av förstaklassarna en smarttelefon. Kanske nationella rekommendationer och en förändring i vår syn på smarta telefoner gör att barnen i framtiden får sin första smarttelefon i 10- till 12-års åldern, säger Elina Kiiski-Kataja.

För att få till en digital fred blir det mycket fokus på regler och begränsningar, men både sociala medie-experten Suvi Uski och ordförande Elina Kiiski-Kataja har en positiv syn på framtiden.

– Jag är i grunden en teknologipositiv person, men det är alldeles nödvändigt att plattformarna regleras kraftigt. Om vi lyckas skapa tydliga restriktioner för plattformarna skulle det föra med sig att vi inte behöver överge dem helt och hållet, säger Uski.

Barn och ungdomar är i stort behov av att fysiskt göra saker tillsammans med andra, att röra på sig och att lära sig läsa böcker på djupet.

Elina Kiiski-Kataja har också en positiv framtidsvision. 

– Att vi har mer tid för livet och verkliga sociala möten. Barn och ungdomar är i stort behov av att fysiskt göra saker tillsammans med andra, att röra på sig och att lära sig läsa böcker på djupet. “Mindre skärm, mera liv” är Digirauhas slogan.

Ada Ihamuotila säger sig vara säker på att det går att skapa plattformar som hjälper människor att följa med världshändelser utan att bolagens personanpassade algoritmer finns med i bilden.

– Apparaterna och plattformarna borde vara verktyg för oss utan att bolagen utnyttjar oss användare.

 Vilken är din positiva framtidsvision?

– Jag tror att människor skulle må bättre om de inte hela tiden skulle använda sociala medier. Jag tror att det skulle ske framsteg i människors psykiska hälsa och i förmågan att tänka kritiskt. Det skulle vara roligt att umgås med vänner utan att den ena kompisen efter den andra plockar fram sin mobil, säger Ada Ihamuotila.

Digirauhas medborgarinitiativ i korthet:

• Krav på att en undre åldersgräns införs för användning av smarta digitala apparater och sociala medier
• Krav på att användarens ålder och identitet verifieras via stark identifiering
• Krav på företagen att omedelbart reagera på om den smarta apparaten eller plattformen utnyttjats för att sprida våldsamt eller på annat vis skadligt innehåll
• Krav på att plattformsföretagen öppnar sin algoritm så att skadliga algoritmer kan identifieras och stoppas åtminstone för unga användare
• Krav på att smarta apparaters och digitala plattformars fabriksinställning (default-läge) utgår från att skydda användaren, inte från att gynna företagens ekonomiska intressen

Källa: Digirauha och Digirauhas medborgarinitiativ

Läs mer om ämnet

Artikel (på finska) om ny finländsk forskning om att begränsning av skärmtid skyddar barns och ungas psykiska hälsa.

Artikel (på finska) om att videoplattformen TikTok rekommenderade videor till ett barn som gav konkreta råd om självskadebeteende.

Förbundet Hem och Skola har en kampanj, Våga vänta, som går ut på att föräldrar ska våga vänta med att ge en smarttelefon åt sitt barn.

• Digirauha
• Skärmanvändning