Finskan är en del av vardagen i Zachariasskolan i Nykarleby

Alex Thors tar fram en penna och börjar skriva. Eleverna i klass fem i Zachariasskolan i Nykarleby har fått i uppgift att skriva ett brev – på finska. Alla har fått var sin brevvän i en skola i Seinäjoki och nu gäller det att komma på något att skriva om. 

– Jag berättar om mina hobbyer, att jag gillar innebandy, säger han. 

En annan har lite svårt att komma igång och läraren Maria Eklund frågar vad han har gjort på sommarlovet. Hon ställer frågan på finska, även om det här är en vanlig lektion i omgivningslära. 

Finskan som en del av lektionerna 

Eleverna i Marias klass har ända sedan de var fem år gamla deltagit i programmet Kielistigen. Det här är Nykarlebyskolornas sätt att försöka få in mer finska i skolvardagen och går ut på att eleverna ska få höra finska minst 20 minuter under skoldagen. Det kan vara allt från att en del av gymnastiklektionen eller instruktionerna i slöjdsalen går på finska till att läraren byter språk när hen berättar om dagens schema. 
 
Maria Eklund har sällskap i klassrummet av Carina Björkman, skolans Kielistigen-koordinator, vars uppdrag är att gå runt i klasserna och prata finska. Tio timmar i veckan ägnar hon åt att finnas med i klassrummen. 

– Tanken är att få in finskan på ett avslappnat och naturligt sätt. Det som vi märkte att saknades i undervisningen var just den kommunikativa biten, att erbjuda talad vardagsfinska. I Nykarleby är en stor majoritet av befolkningen svenskspråkig och många barn växer upp utan naturliga kontaktytor till finskan, säger Carina Björkman. 

Kielistigen 

Vad: Ett program som ska underlätta inlärningen av finska i Nykarlebyskolorna. 

Hur: Klassläraren använder finska som en del av den dagliga verksamheten. Tanken är att barnen varje dag ska få ta del av aktiviteter på finska under sammanlagt 20–30 minuter. 

Vem: Till Kielistigen kan enspråkiga, tvåspråkiga och flerspråkiga barn antas. Undervisningen inleds redan i småbarnspedagogiken, och följer sedan med till skolan. 

Nuläge: Programmet är en permanent del av undervisningen. Kielistigen inleddes 2018 för en grupp femåringar i Skogsstjärnans daghem, och sedan dess har nya grupper startats varje år. Detta läsår koordineras verksamheten av en Kielistigen-lärare som också finns med i klassrummen. 

Målsättning: Att stimulera kommunikativ finska och i tidig ålder skapa en positiv attityd och en nyfikenhet för språket. 

Smyga in finskan lite överallt 

Kielistigen är en så kallad språkberikande undervisning, vilket innebär att man utöver undervisningsspråket även använder ett annat språk för att undervisa olika innehåll. 

Programmet är samtidigt en del av Åbo Akademis forskningsprojekt Meningsfull interaktion på finska. Forskaren Katri Hansell och hennes kolleger har ända sedan starten följt med Nykarlebyeleverna och lärarna. 

– Vi har utvärderat lärandet och programmet bland annat genom att observera och intervjua elever och lärare, men också frågat föräldrar. De svar vi fått hittills visar att programmet fungerar. Eleverna är mer nyfikna på språket och har lägre tröskel att börja kommunicera. 

Katri Hansell säger att det i dag pratas mycket om tidig inlärning, men enligt henne handlar det inte bara om startåldern, utan också om hur ofta man möter språket. Genom att smyga in finskan lite överallt kan man också få bort eventuella fördomar mot språket.  

– Språkberikad undervisning kan också motverka utanförskap och vara en ögonöppnare för att det finns många olika språk på skolgården. Här är vi plötsligt alla lika, säger hon. 

Långsiktig språkförståelse 

Genom att filma lektioner och titta på dem i efterskott kan forskarna och lärarna tillsammans utvärdera vad som fungerar och vad som kanske behöver utvecklas. Lärarna erbjuds också fortbildning och gemensamma diskussionstillfällen. 

– Det är hela tiden ett samspel, säger Katri Hansell. 

Hon pratar också mycket om den långsiktiga språkförståelsen, om att de dagliga doserna vardagsfinska ofta leder till att barnet lär sig bättre, men också överlag får en positivare inställning till andra språk. 

Det unika med Kielistigen är långsiktigheten, vilket skiljer den från andra typer av mer isolerade språkduschar i en viss klass eller i en daghemsgrupp. 

– Språkduschar i form av sångstunder, enstaka finska ord i samband med matsituationer eller när man tecknar och lär sig färger är jättebra, men för att bygga en bestående språkförståelse behövs ett mer långsiktigt arbete, säger Katri Hansell, och påpekar det också behöver finnas stöd från skolledningens sida, och resurser. 

Väcka nyfikenhet för finskan 

Även koordinatorn Carina Björkman säger att hon redan nu ser skillnad på de femmor som går Kielistigen och eleverna i parallellklassen. Språkeleverna har lättare med A1-finskan, går snabbare framåt och har lägre tröskel att använda språket. 

– Jag tror starkt på det kommunikativa och på att låta språket bli en naturlig del av lärmiljön. Målsättningen är att väcka nyfikenhet för finskan. I Kielistigen använder vi oss mycket av sånger och musik, videoklipp, sagor och att projicera ord och uttryck på väggarna. 

Kielistigen fungerar som en inriktning som föräldrar kan välja och startar redan i dagis. De femåringar som börjar i Kielistigen-gruppen får ta del av den språkberikade undervisningen  ända upp till klass nio. Projektet startade 2018 och de äldsta barnen går nu i femman – det vill säga Alex Thors och hans kompisar. 

– Jag tycker att jag har lärt mig ganska mycket. Det finns ännu många ord som jag inte förstår, men jag lär mig hela tiden nya. Som att vara ensam – yksin – det lärde jag mig i dag, säger han. 

Att finskan är viktig har Alex redan märkt. 

– Tidigare i år var jag på innebandymatch i Nurmo och fick se min idol spela. Efter matchen fick jag dessutom en autograf av honom och vi tog en selfie tillsammans. Jag förstod det mesta av vad han sa, men var så nervös att jag inte fick så mycket ur mig. 

”Känns naturligt att blanda språken” 

Också för Livia Backlund kommer finskan in på fritiden, främst genom ishockeyn där många av hennes lagkamrater är finskspråkiga. Även hon kommer från en helsvensk familj och säger att hon ibland inte förstår vad de andra i laget säger. Både för Livia och Alex har engelskan kommit naturligt, medan de får kämpa mer för finskan. 

– Men jag vill lära mig mer. Det är bra att både läraren och Carina pratar finska ibland, säger Livia. 

Även läraren Maria Eklund har en enspråkigt svensk bakgrund och hon medger att det till en början kändes ovant att prata finska i klassrummet. 

– Men jag blev snabbt van och i dag tänker jag inte ens längre på det, det känns naturligt att blanda språken. Jag gör heller ingen stor affär ifall någon elev inte förstår, utan då är det bara att upprepa det man just sagt på svenska. 

Tar Google till hjälp 

Viking Andersson är klar med sitt brev och får fortsätta med en modersmålsuppgift, att hitta verb i en text. Även här smyger Maria in finskan, med hjälp av Googles översättningstjänst får Viking ta reda på vad verben heter på finska. Han hittar ordet grimasera, och lär sig ännu ett nytt finskt ord – irvistellä. 

Breven börjar bli färdiga och vid ett av borden funderar eleverna på hur man ska avsluta. De kommer överens om att terveisin är ett bra uttryck. Några ritar bilder i kanten och Alex Thors målar Finlands flagga. 

– Det är som när man träffar någon finskspråkig och inte kan säga det man vill, då kan man alltid visa med händerna, säger han.  

Så introduceras finskan enligt Kielistigen

Grunderna i Kielistigen bygger på de mångsidiga kompetenserna i Nykarlebys plan för småbarnspedagogiken: 

1. Förmåga att tänka och lära sig. Barn är naturligt intresserade av och nyfikna på språk. Det kan vi uppmuntra och ta fasta på. Vi kan erbjuda meningsfulla upplevelser och låta barnet leka och vara kreativt på finska.
2. Kulturell och kommunikativ kompetens. Barn är intresserade av kulturer och traditioner och de kommunicerar gärna med de få ord de känner till på ett annat språk. Vid lekar, fester och måltider kan vi utveckla kännedomen om andra kulturer. 
3. Vardagskompetens. Barnet behöver träna sina olika färdigheter, som att klä på sig, tvätta händer, ta ansvar, röra sig i natur och trafik samt handskas med sina känslor. I dessa ofta förekommande vardagliga rutiner kan vi gärna träna färdigheterna även på finska.
4. Multilitteracitet. Barnet stimuleras till språklig medvetenhet, läsning och skrivning. Barnet är uppmärksamt på bilder, symboler, teckningar, ikoner, bokstäver och siffror. Dessa kan vi med fördel träna.
5. Digital kompetens. På pekplattor, telefoner och datorer finns verktyg och appar med vilka vi kan introducera finskan. Under samlingar används finskspråkiga korta videoklipp och sånger.
6.  Förmåga att delta och påverka. Barnet vill vara med, vill påverka och jobba med sådant som är intressant. Vi kan lystra till barnens initiativ att använda finska och andra språk och lära dem just sådana ord, uttryck och fraser som de är intresserade av.

Så främjar du intresset för språk 

Kielistigens tips på metoder som fungerar: 

– Prata vardagsfinska med eleverna så ofta du kan. I områden med stor majoritet svenskspråkiga finns inte den naturliga kontakten till finskan. 

– Väck nyfikenheten! Eleverna kanske inte förstår allt, men då är det bara att upprepa och förklara ett ord i taget 

– Använd digitala hjälpmedel för att skapa en visuell lärmiljö i klassen.  

– Sjung, lek och spela på finska. 

– Uppmuntra också till finska kontakter via hobbyn och fritidssysselsättningar. 

– Du kan prata finska med barnen exempelvis i samband med morgonrutiner och samlingar, i matsituationer, när ni tvättar händerna, klär på er, leker på gården, utforskar närmiljön och naturen, är på utflykter, under sång- och sagostunder, när ni har gymnastik och inför högtider – med andra ord när som helst och gärna i återkommande situationer. 

 Fler tips och material hittar du på projektets webbplats: Kielistigen 

 

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Finskakunskaper.

• Finskakunskaper
• Kielistigen
• Tvåspråkighet
• Zachariasskolan