Ensamhet kan kännas som fysisk smärta – så här hjälper vi ensamma unga att hitta gemenskap
Ensamheten breder ut sig som en epidemi bland unga i Finland – och forskarna slår larm. Men mitt i oron växer också hoppet: arbetet för att motverka ensamhet har tagit fart på bred front och satsningar i skolor har gett goda resultat.
– Ensamhet kan beskrivas som social smärta. Känslor av ensamhet aktiverar samma område i hjärnan som fysisk smärta, och ökar tiofaldigt risken för att drabbas av ångest eller depression.
Det säger Niina Junttila som är professor i pedagogisk psykologi vid Åbo universitet. Som forskare har hon under 25 års tid intervjuat tusentals barn och unga som lider av ensamhet.
– Jag minns en liten pojke som berättade att han hellre vill bli slagen än att ingen lägger märke till honom. En annan ung kille upplevde att hela världen hatade honom, och det enda han kunde göra var att hata världen tillbaka.
Ett individualistiskt samhälle – med pandemin som extra tyngd
Flera undersökningar visar att ensamheten ökar i Finland. I Röda Korsets senaste ensamhetsbarometer från 2025 uppger 66 procent av 16- till 24-åringarna att de känner sig ensamma åtminstone några gånger i månaden. Det är en ökning på nästan 20 procentenheter på bara ett år. Var femte säger sig ha upplevt ensamhet i minst fem år.
Niina Junttila beskriver läget som mycket allvarligt. Särskilt när det gäller barn och unga finns risk för att ensamheten blir kronisk, vilket kan få långtgående följder för både individ och samhälle.
– När en ung människa blir ensam finns risk för att skolgången avbryts. Det kan leda till att man upplever sig leva utanför samhället, och risken för att radikaliseras ökar. Ensamheten kan utvecklas till hat som man låter gå ut över sig själv eller andra människor.
Orsakerna bakom den ökande ensamheten är många, men Niina Junttila pekar särskilt på coronapandemin. Då ökade ensamheten kraftigt och många drabbades av kronisk ensamhet.
– Men allting går inte att förklara med pandemin. Mycket handlar också om att vårt samhälle överlag har blivit allt mer individcentrerat.
School to belong har gett goda resultat
Under pandemin startade projektet School to belong, med målsättningen att förebygga ensamhet bland skolelever och studerande. Målgruppen är 12- till 29-åringar, där tonvikten ligger på högstadier och andra stadiet. Grundtanken är att öka gemenskapen i skolan så att både lärare och elever arbetar för en mer trivsam vardag.
– Läsåret 2025–2026 blir vårt fjärde, och programmet har vuxit år för år. När nästa hösttermin inleds är 165 läroanstalter i Finland med i School to belong, säger projektkoordinator Oscar Lehtinen.
Programmet är kostnadsfritt och sträcker sig över tre år. Skolorna som deltar erbjuds allt från workshopar och föreläsningar till individuellt samtalsstöd för elever. Projektet inleds med en enkät, där eleverna får svara på frågor som berör ensamhet. Enkäten upprepas vartannat år, och på så vis går det att följa utvecklingen under projektets gång.
– Bland de skolor som varit med flera år har vi sett fantastiska resultat, där ensamheten minskat märkbart år för år. Samtidigt är det ett arbete som aldrig blir färdigt, i och med att skolans elever byts ut, konstaterar Lehtinen.
Genom enkäterna får programmet tillgång till omfattande statistik. I den senaste ensamhetsenkäten från 2024 rapporterade 17 procent av eleverna att de upplever skadlig ensamhet vid sin läroanstalt.
Bakom School to belong står HelsingforsMission i tätt samarbete med forskarkonsortiet Right to belong, som leds av Niina Junttila. Right to belong är ett samarbete på bred front mellan forskare, myndigheter och tredje sektorn med målsättningen att samla forskning och koordinera insatser mot ensamhet.
I jakten på smidighet har vi tappat vardagens små sociala möten
Precis som Niina Junttila pekar också Oscar Lehtinen på vårt allt mer individualistiska samhälle som grundorsaken till den tilltagande ensamheten.
– Det handlar inte bara om själviskhet, utan också om att vi skapat ett samhälle som är extremt smidigt. Vi behöver inte träffa människor för att uträtta ärenden. Men trots att allt går att sköta bekvämt på nätet försvinner inte det faktum att vi är sociala varelser.
Lehtinen säger att vi slipat bort vardagens små sociala möten med andra människor i effektivitetens namn. Och på de sociala medierna omges vi bara av folk som delar våra åsikter – vilket gör oss allt mer känsliga och ängsligt inställda till dem som inte tänker som vi.
– I stället för att bara få bekräftelse inom vår egen bubbla skulle vi må bra av att lämna vår sociala trygghetszon ibland och träffa människor med andra åsikter, säger Lehtinen.
Niina Junttila håller med om att digitaliseringen har bidragit till ensamheten, men sociala medier kan också vara en livlina för de allra ensammaste.
– För unga som mår riktigt dåligt och har svårt att träffa folk i verkliga livet kan sociala medier vara en möjlighet att upprätthålla någon form av sociala kontakter, säger Junttila.
Lärarens små gester är extremt viktiga för eleverna
Någon heltäckande lösning för hur vi vänder trenden och motverkar ensamheten finns inte, men inom School to belong har man märkt att nyckeln ofta ligger i lokala lösningar.
– Vi lämnar mycket utrymme för de enskilda skolorna att utforma programmet på det sätt som det passar dem bäst. School to belong får inte belasta lärarna utan vår målsättning är att underlätta lärarnas arbete, exempelvis genom en materialbank med läroplansanpassat material som vi erbjuder, säger Lehtinen.
Niina Junttila understryker att lärare inte får glömma den viktiga roll de spelar i sina elevers liv.
– Forskningen visar att små saker som lärare gör kan vara extremt viktiga för elevernas välmående. Det kan handla om att ta ögonkontakt eller hälsa när man möts i skolkorridoren.
När skammen skingras blir det lättare att hitta gemenskap
Niina Junttila säger att det viktigaste en vuxen kan göra för att motverka barns ensamhet är att lyssna – öppet och fördomsfritt, utan att genast erbjuda lösningar.
– Om ett barn säger att hen mår dåligt för att hen inte har några vänner, brukar vi ofta bagatellisera och säga saker som “men du har ju Matti och Maija” eller “du har ju vänner i skolan”. Istället behöver vi lyssna lugnt och fråga mer, utan att förminska eller ge snabba råd som “skaffa en hobby”.
Det allra viktigaste, enligt både Lehtinen och Junttila, är att lyfta de skamkänslor som många gånger följer i ensamhetens kölvatten.
– Det är vanligt att man upplever ensamhet som ett personligt misstag. När man skäms för att vara ensam blir det svårt att tala om det, vilket i sin tur gör ensamheten värre.
Trots att statistiken för tillfället ser dyster ut tror Niina Junttila ändå på en ljusare framtid.
– Jag ser mycket hopp i projekt som exempelvis School to belong, där unga själva tar tag i problemen och arbetar för att skapa en bättre gemenskap.
Så kan ensamhet motverkas
Anpassa insatserna efter situationen: Vid begynnande ensamhet kan sociala aktiviteter, hobbyer och gemensamma tillställningar hjälpa.
Stöd från omgivningen: Om ensamheten pågått en längre tid behövs insatser där även omgivningen tar ansvar. Det handlar om att bemöta och inkludera, och inte utgå från att någon inte vill vara med.
Professionell hjälp vid svår ensamhet: Om ensamheten lett till isolering, skolavhopp eller radikalisering krävs långsiktigt och intensivt stöd, till exempel terapi.
Alla kan bidra: Arbetet mot ensamhet börjar hos oss själva – fundera på vad du kan göra för att andra ska känna sig inkluderade.
Våga prata om ensamhet: Lärare och vuxna kan hjälpa genom att prata öppet om svåra känslor och på så vis skapa trygghet för unga att också göra det. Skam är vanligt vid ensamhet och gör det svårare att söka hjälp. Att prata om ensamhet minskar skammen och gör det lättare att bryta isoleringen.
Källor: Niina Junttila och Oscar Lehtinen
Läs mera
Right to Belong är ett forskarkonsortium som tar fram forskningsbaserade lösningar för att minska ensamhet och utanförskap bland barn och unga i olika miljöer. Projektet riktar sig också till lärare, och på webbsidan finns material som kan vara till nytta i klassrummen.
School to Belong riktar sig till 12–29-åringar. Programmet finns på svenska och finska, och utvecklas även på engelska. Skolor som önskar vara med kan anmäla sitt intresse via webbplatsen.
Krisjouren för unga erbjuder gratis och konfidentiellt samtalsstöd för unga som är mellan 12-29 år. På hemsidan kan man enkelt boka tid och ladda ner en självhjälpsbok för att övervinna ensamhet.
